Syftet med studien är att utifrån en didaktisk teori jämföra hur fyra förskollärare beskriver att de tillämpar förskolans värdegrund i den fria leken, med särskilt fokus på jämställdhet. Till syftet har följande två frågeställningar konkretiserats; Hur beskriver förskollärare att de inkluderar ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken? och Vilka utmaningar lyfter förskollärare gällande att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken?. Studien har utgått ifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer.  I studiens resultat framkommer det att förskollärarna beskriver inkludering av ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken på varierande sätt. Både vad gäller att inkludera det vid strukturering av den fysiska miljön likväl som genom sin egen delaktighet i den fria leken. Några av de strategier som lyfts fram är att använda genusneutralt material och att göra materiella tillägg i genusstereotypa lekar. Med det sistnämda menas bland annat att introducera barnen för nya leksaker, vilka de spontant inte väljer att använda själva, för att bidra till variationer i deras lekar. Ytterligare metoder som anges är att som förskollärare agera omvänt gentemot stereotypa föreställningar om könen samt att verbalt tydliggöra att alla leksaker är för både pojkar och flickor. En metod som samtliga förskollärare lyfter är att de diskuterar med barnen när de uttrycker stereotypa genusföreställningar, som exempelvis att rosa är en tjejfärg. Vad gäller hur stor plats barnens egna intresse ska få respektive hur stor påverkan förskollärarna ska ha på den fria leken gav förskollärarna olika svar. De har olika syn på hur barnens möjligheter till att leka på jämställda villkor påverkas av att barnens intressen får vara styrande i den fria leken. Några av förskollärarna upplever det som en utmaning att finna en balans mellan barnens inflytande och sin påverkan vad gäller att inkludera ett jämställdhetsperspektiv. Andra ser utmaningar gällande att leva upp till sina valda jämställdhets-strategier. Angående det lyfts exempelvis svårigheten i att säkerställa att man inte omedvetet förmedlar genusstereotypa föreställningar till barnen. Ytterligare lyfter förskollärarna att organisatoriska villkor, som till exempel tidsbrist, utgör utmaningar för att inkludera ett jämställdhetsperspektiv i den fria leken.

Inom sociologins, miljöpsykologins och kulturgeografins verksamhetsområde undersöks det bland annat hur människan påverkas av den byggda miljön. Det är därför väsentligt att undersöka hur människor förhåller sig till den byggda miljön och framför allt till byggnader genom att lyfta fram strukturer som kan användas i arbetet för jämställdhet. Ett sätt att bidra positivt i jämställdhetsintegrering vid byggnadsutformning är att lyfta fram genusperspektivet i samtliga processer vid ett byggnads- utformningsprojekt. För att lyckas med att utforma genusanpassade byggnader som tar hänsyn till brukarens olika behov, är tillgång till könsuppdelade data en förutsättning för att utformning av byggnader ska ske på ett jämställt sätt. Idag finns det brist på genusuppdelade data i många områden vilket leder till konsekvenser av olika grader.  Studien syftar till att bidra med ökad förståelse om hur brist på könsuppdelade data leder till byggnadsutformningar som inte är lämpliga för brukaren med olika kön. Målet är därmed att identifiera vilka utrymmen samt vilka byggnadsdelar i en byggnad som kan tänkas vara genuskritiska och beroende av könsuppdelade data. Ett annat syfte med arbetet är att undersöka hur bör data samlas in och användas för att byggnader utformas på ett sätt som passar bra för båda könen.  Studien baseras på en litteraturstudie samt en intervjustudie. Intervjustudien utgörs av fyra perspektiv varav en arkitekt, en politiker, en SIS:s projektledare inom bostadsutformning samt två byggherrar. Intervjuerna syftade till att undersöka hur ovannämnda aktörer förhåller sig till genusperspektivet inom byggnadsutformning och vilka utrymmen och delar i byggnader kan vara viktiga gällande genus- perspektivet, samt vad de ser för utmaningar och möjligheter med att samla in och använda köns- uppdelade data vid utformning av byggnader. Litteraturstudien utfördes delvis för att få en förståelse för ämnet samt för att kunna jämföra information från intervjustudien med resultatet från litteraturen.  Resultatet från studien visar att det är brukarens behov i form av genusuppdelade data som avgör hur en jämställd byggnad ska se ut. Litteraturstudien visade att trots byggnadsplanerarnas försök till en genusanpassad byggnadsutformning och implementering, kan upplevelse och användning av byggnader skiljas mellan män och kvinnor. Analysen av intervjustudien och dess jämförelse med litteraturstudien visade att byggnadsdelar så som kök, hygienrum, sovrum, gemensamma ytor samt toaletter på offentliga platser kan tänkas vara könskritiska utrymmen i en byggnad. Detta för att antropometriska mått hos män och kvinnor ökades något efter flera decennier då måttsättning av flesta byggnadsdelar är baserad på antropometriska studien som utfördes i slutet av 1960-talet. Dessutom biologiska förutsättningar så som graviditet, förlossning, klimakteriet, menstruation och så vidare ger upphov till att kvinnor har andra behov när det gäller användning av olika utrymmen och byggnadsdelar och därmed är de i behov av mer bättre anpassad utformning än dagens byggnadsutformning. En annan faktor som gör byggnadsdelar könskänsliga är styrkor hos olika kön. Analysen visade att faktorer så som köksinredning, fönstersättning, balkongens säkerhet, dörröppning, ljudisolering av sovrumsväggar samt termiska komforten kan leda till byggnadsfunktioner som kan ha könsspecifika betydelse.  Resultatet visar att det är centralt att man använder sig av data som är könsuppdelad och fri från partiskhet för att kunna uppnå byggnadsutformning som passar bra för båda könen. För att uppnå detta är det viktigt att det ska finnas konkreta byggregler som tar hänsyn till genusperspektivet, att aktörer har kommunikation och samråd genom en genomförandestrategi och processordning, att involvera brukaren i projektet vid ett tidigt skede samt att det finns en maktbalans mellan manliga och kvinnliga aktörer där jämnt antal män och kvinnor har beslutfattande och ledande roller, vilka ska ha relevanta kompetens och kunskap om genus- och jämställdhetsfrågor. Det är viktigt att ta fram ett verktyg som man kan kontrollera genuskvalitéerna på ett mätbart sätt eller i form av en checklista.  Forskningsområdet som har belysts i denna studie är under utveckling och kompletterande forskning är nödvändigt. Förslagsvis skulle fortsatta studier kunna undersöka om det finns skillnader på män och kvinnor med samma funktionsnedsättning vid användning av olika byggnadsdelar. Ett annat förslag skulle kunna vara att undersöka hur försäkringsbolagen och bankväsendet ser på genuskvalitéer inom en byggnadsutformning då de håller på att ta över bostadspolitiken. / In the field of sociology, environmental psychology, and cultural geography, it is investigated, among other things, how humans are affected by the built environment. It is therefore important to examine how people relate to the built environment and, especially to buildings by highlighting structures that can be used in the work for gender equality. One way to make a positive contribution to gender integration in building design is to highlight the gender perspective in all processes in a building design project. To succeed in designing buildings based on gender equality that consider the user's different needs, access to gender data is a prerequisite for the design of buildings to take place in an equal manner. Today, there is gender data gap in many areas, which leads to consequences with different degrees.  The aim of the study is to contribute to an increased understanding of how a gender data gap leads to building designs that are not suitable for the user with different genders. The goal is therefore to identify which spaces and components in a building may be gender critical and dependent on gender data and how data should be collected and used to ensure that buildings are designed in a way that is suitable for both sexes.  The study is based on a literature study and an interview study. The interview study considers the perspective of four actors which are an architect, a politician, a project manager in housing design from Swedish institute for standard and two investors. The interviews aimed to examine how the above- mentioned actors relate to the gender perspective in building design and what spaces, parts and functions in buildings can be important regarding the gender perspective and what they see as challenges and opportunities in collecting and using gender data in building design. The literature study was done to gain an understanding of the subject and to compare information from the interview study with the results from the literature.  The results from the study show that it is the user's needs in the form of gender data that determine what a gender-equal building should look like. The literature study showed that despite the building planners' attempts at a gender-adapted building design and implementation, the experience and use of buildings can be distinguished between men and women. The analysis of the interview study and its comparison with the literature study showed that spaces such as kitchens, hygiene rooms, bedrooms, common areas and toilets in public places can be considered gender-critical building components. This may be because anthropometric measurements in men and women increased slightly after several decades, as the measurement of most building components is based on the anthropometric study carried out in the late 1960s. In addition, biological conditions such as pregnancy, childbirth, menopause, menstruation and so on leads to women having different needs during using of different building components; therefore, they need different building designs than today's designs. Another factor that makes building components gender sensitive is the strengths of different genders. The analysis showed that factors such as kitchen interior design, window replacement, balcony security, door opening, sound insulation of bedroom walls and comfort temperature can lead to building functions that can have gender-specific significance.  The results show that it is pivotal to use gender data that is free from bias to achieve building designs that are suitable for both sexes. To accomplish this, it is important that there are specified building rules that consider the gender perspective; communication and consultation between actors through an implementation strategy and process order; to involve the user of the building in the project at an early stage and that there is a balance of power between men and women actors. An equal number of men and women that have decision-making and leadership roles, who must have relevant skills and knowledge of gender and equality issues are important factors for achieving gender-adapted building. It is necessary to have tool that enable checking the gender qualities in a measurable way or in the form of a checklist.  The research area in this study is under development and additional research is needed. For example, further studies could investigate whether there are differences between men and women with the same disability when using different building components or how insurance companies and the banking system view gender qualities in a building design when they are taking over housing policy.