En undersökning om andakter under scoutträffar inom Equmenia. Undersökningen grundas på att Equmenia bedriver scouting på kristen grund. Andakterna studeras utifrån förekomst, innehåll, åldersanpassning samt ledares egna reflektioner kring betydelsen av andakten. Andakten har valts för att göra en tydlig avgränsning men det berörs även andra sätt att bedriva scouting på kristen grund inom Equmenia.Studien genomfördes med en enkät till 21 Equmeniaföreningar, varav 14 svarade och intervju med två av ledarna som svarat på enkäten.Resultaten analyseras utifrån tre olika teorier, en sekulariseringsteori, en teori kring baspraktiker i kyrkan och en utifrån åldersanpassad undervisning inom kyrkan.Studien visar att andakter förekommer regelbundet vid scoutträffarna men att det finns ett behov av att definiera begreppet andakt. Andakten anses vara en baspraktik vid scoutträffarna och det är en utmaning att åldersanpassa innehållet. Särskilt från tonåren.

Den här uppsatsen studerar mångfald inom Equmeniakyrkan med en lokal församling på landsbygden som primärt studieobjekt. Eftersom varken landsbygdsförsamlingar eller frikyrkor förekommer i någon större omfattning i studier av mångfald har det funnits ett intresse och betydelse att lyfta fram dessa perspektiv. Studien har också fokuserat på barn- och ungdomsverksamhet som komplement till det ofta förekommande gudstjänstsammanhanget av samma anledning. Som material för uppsatsen har jag använt intervjuer med personer i olika former av ledarbefattningar inom den lokala Equmeniaförsamlingen. För att komplettera detta material och länka församlingens uppfattningar till ett större sammanhang har jag också använt skriftligt material som Equmeniaförsamlingen framställt centralt. Mina undersökningsområden har rört sig kring roller, relationer och platser som uppstår och förändras i och med mångfald i en församling. I beskrivning och analys har detta till exempel handlat om ledarskap, vänskap och fysiska ting som tagit plats för att möjliggöra delaktighet, inflytande och gemenskap. Kring dessa områden har också faktorer som begränsar och hindrar undersökts. I jämförelsen med centralt skriftligt material har motsvarande områden studerats utifrån likheter och skillnader sett till den lokala församlingen och dess lokala bidrag.

The purpose of this study is to see how present the heteronormative is perceived to be within Christian contexts in Sweden today. I have conducted an interview study with priests, pastors, and deacons who either belong to the Swedish Church or the Equmenia Church to get an insight into what their experiences are about norms connected to gender identity and sexuality. I have also included a perspective on the culture of silence that has been shown to be present in previous research to see if it is something the informants have noticed in their workplaces. The interviews have been of a qualitative nature and carried out semi-structured. The material on which the analysis is based is the experiences of the informants. The study's theoretical framework is based on Judith Butler's gender theory of heteronormative and what consequences this can have for those who do not fit into the template for how the norm says a person should be. The results show that heteronormativity is present in the Swedish Christian contexts today, but that there are many people who want to work so that everyone can feel welcome. All informants believe that silence arises in some way related to LGBTQI, even if not all mention a pronounced culture of silence. There is still much to do so that the church can be a safe place for all people, but there are people who want to work for a church that affirms the identities of all people.

Den här uppsatsen syftar till att undersöka vilken barnsyn som den kristna barn- och ungdomsorganisationen Equmenia företräder. Analys sker av två utgivna material inom Equmenia genom att använda relationssociologiska och teologiskantropologiska teorier inom barndomsforskning, främst utifrån aktörskap. Resultatet visar att Equmenia står för en barnsyn som värnar barns egen förmåga att möta Gud, men pekar på ledarens stora roll i att möjliggöra detta möte. Guds egen roll, liksom hemmets, minskar till förmån för ledarens och verksamhetens roll.