Syftet med vår uppsats är att undersöka Sveriges möjligheter för att etablera kommersiell rymdfart och om detta är en realistisk framtida möjlighet. Vi tittar även på om vissa satsningar borde göras som ett komplement till detta, genom till exempel virtuella upplevelser från jorden. Utgångspunkten för att undersöka om etablering av kommersiell rymdfart är genomförbart i Sverige var att titta på Kirunas möjligheter att utvecklas till en mer etablerad turist- och rymdstad. Vi fokuserar främst på utvecklingsmöjligheter och rådande framtidsplaner för Sveriges enda rymdraketbas Esrange Space Center. Vi har i denna uppsats huvudsakligen använt oss av kvalitativa metoder i form av strukturerade och ostrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fem, för vår forskning, relevanta aktörer med sin unika koppling till rymden, muntligt och via mejl. Den kvantitativa metoden som vi använt bestod av en enkätundersökning som vi utförde med hundra respondenter under en veckas tid. Våra teorier bygger på fem olika teoretiska ramverk som bidragit till att undersöka och styrka vårt syfte genom att applicera dessa i rymdsammanhang. Teorierna visar hur man genom att använda olika framtidsscenarier som undersökningsmetod kan hjälpa forskarna att förutspå ett visst framtida utfall. De visar även människans behov av självförverkligande och längtan efter nya upplevelser tillsammans med de aspekter som kan påverka människor att ta till sig en ny innovation eller välja att avvisa den. Teorierna undersöker även de hot, styrkor, svagheter och möjligheter som kommersiell rymdfart står inför. En etablering av kommersiell rymdfart innebär flera svårigheter inom områden som säkerhet, miljö och ekonomi. Men om utvecklingen följer samma kurva som för den vanliga flygtrafiken kan det bli möjligt att resa till rymden för ett rimligt pris om cirka 50 år. Var rymdaktörerna slutligen väljer att etablera kommersiell rymdfart kommer indirekt bestämmas av kunderna, då deras efterfrågan styr var en rymdstation blir mest lönsam att etablera. För Kiruna, med Sveriges enda rymdbas, är det viktigt att arbeta aktivt och ambitiöst för att kunna erbjuda ett attraktivt resande för intresserade kunder. Tills man hittar tekniska lösningar på de hinder kommersiell rymdfart står inför kan cyberturism (virtual reality) vara ett substitut för att få uppleva rymden utan att behöva ta hänsyn till tid, plats, säkerhet eller ekonomi. / The purpose of this essay is to explore Sweden’s opportunities to establish commercial spaceflight and whether this is a realistic or unrealistic possibility in the future. We also looked at whether efforts should be made as a complement to this, for example through virtual experiences from Earth. One of our starting points was to investigate the opportunities and potential for Kiruna to develop to a more established tourist- and urban space town. To achieve this, we are primarily focusing on the development opportunities and current plans for the future of Sweden´s only spaceport Esrange Space Center. In this paper, we mainly used qualitative methods in the form of structured and unstructured interviews. We had interviews with five relevant parties for our research, both verbally and via email. The quantitative method we used consisted of a survey we did with one hundred respondents during a period of one week. The theories that have been used are four different theoretical frameworks which have helped us to investigate and strengthen our purpose by applying these into the context of space. They include how the use of future scenarios as a method of investigation could help scientists to predict a certain future outcome. Also the human need of total fulfillment and the longing for new experiences together with the aspects that can affect whether a person accepts a new innovation or decides to reject it. The theories also examines the threats, strengths, weaknesses and possibilities that commercial spaceflight is facing. The commercial space sector is facing curtain difficulties in terms of safety, environmental and economic issues. But if the development follow the same curve as for the regular air traffic it might be possible to travel to space for a reasonable price 50 years from now. Where space organizations ultimately choose to establish commercial spaceflight depends on the customers, since their demand will determine where they want to fly out from. For Kiruna, which is already hosting Sweden´s only spaceport it will be crucial to work hard to show ambition and provide attractive offers for their potential clients. Until technology provides us with the solutions preventing commercial spaceflight cyber Tourism (virtual reality) can be a substitute for visitors to experience space without the need to take account of time, location, security and economy.

The noise of a rocket engine is a complex and complicated phenomenon which has been studied for more than half a century [1]. There are many sources to this noise, but due to its great potential impact to the surrounding structures, including the vehicle itself, it is important to have a model to estimate the acoustic environment the engine produces. This estimation can be used for the design of a launch pad or a flame deflector. Such a model was developed and then tested, by measuring the noise levels with six microphones at Rocket Factory Augsburg´s Vertical Test Stand at Esrange Space Centre. Three out of six microphones yielded valuable data. A comparison between the estimated and measured noise was then conducted which showed similar trends. The peak frequency in the estimation was in the order of 1 kHz. A sensitivity study was made to investigate the difference in Sound Power Level (SPL) when the engine and test stand parameters were adjusted. The parameters with the greatest effect on the SPL are the Mach number, thrust, potential core length, and impingement distance. The difference in SPL between the estimation and measured noise is 0-20 dB with a lower difference at lower frequencies and a higher difference at higher frequencies. The difference was higher when comparing the estimation to the test with an overpowered engine, with differences of up to 20 dB higher than the estimation in the upper frequencies. Differences with nominal engine data was up to 15 dB higher than the estimation, constrained to lower frequencies. Above 30% of the peak frequency, the noise was consistently lower than the estimation. The estimation can be concluded to likely be conservative at higher frequencies, further testing or a new estimation is necessary with accurate engine data. / Ljudet från en raketmotor är ett komplext och komplicerat fenomen som har studerats i mer än ett halvt sekel [1].Det finns många källor till det ljudet, men på grund av risken att det skadar omgivande strukturer, inklusive raketen, är det viktigt att ha en modell för att estimera ljudmiljön motorn produceras. Estimeringen kan användas för att designa en uppskjutningsramp eller en flammdeflektor. En sådan modell var utvecklad och testad genom att göra ljudmätningar med sex mikrofoner på Rocket Factory Augsburg´s testanläggning på Esrange Space Centre. Tre av sex mikrofoner gav värdefull data. En jämförelse gjordes mellan det estimerade och uppmätta ljudet vilket visade liknande trender. Toppfrekvensen i estimeringen var i storleksordningen 1 kHz. En känslighetsstudie gjordes för att undersöka skillnaden i ljudnivån (SPL) när motorns och testanläggningens parametrar justerades. Parametrarna med störst påverkan på ljudnivån var Mach numret, drivkraft, längden av flamman och avståndet till deflektorn. Ljudskillnaden mellan det estimerade och uppmätta ljudet var mellan 0-20 dB med mindre skillnad på lägre frekvenser och större skillnad på högre frekvenser. Skillnaden var större vid jämförelse mellan estimering och testet med en kraftigare motor, med skillnader på upp till 20 dB över estimeringen på de högre frekvenserna. Skillnaderna för nominell motordata var upp till 15 dB högre än estimeringen, begränsat till lägre frekvenser. Över 30% av toppferkvensen var ljudet konsekvent lägre än estimeringen. Estimeringen kan sannolikt konstateras vara konservativ på högre frekvenser, ytterligare tester eller estimeringar behövs med exakt motordata.

<p>This essay is about the origin, planning and establishment of the European Space Research Organisation's (ESRO) sounding rocket base Esrange outside Kiruna in Northern Sweden. Three main questions are examined. First I show there were not just scientific and technical but also political, economical as well as military reasons to build a European rocket base. Second, I scrutinize the reasons to choose Northern Sweden as the location for the rocket base. As it turns out, the main reasons were the favourable location of Northern Sweden within the aurora oval zone, the proximity of the Kiruna Geophysical Observatory, and the possibility to use a large, although not quite uninhabited, area where the launched rockets could crash. Finally, I examine the difficulty of talking about boundaries of various kinds, such as temporal, spatial and functional. The essay also provides a discussion on possible ways to continue research on this topic.</p>

This essay is about the origin, planning and establishment of the European Space Research Organisation's (ESRO) sounding rocket base Esrange outside Kiruna in Northern Sweden. Three main questions are examined. First I show there were not just scientific and technical but also political, economical as well as military reasons to build a European rocket base. Second, I scrutinize the reasons to choose Northern Sweden as the location for the rocket base. As it turns out, the main reasons were the favourable location of Northern Sweden within the aurora oval zone, the proximity of the Kiruna Geophysical Observatory, and the possibility to use a large, although not quite uninhabited, area where the launched rockets could crash. Finally, I examine the difficulty of talking about boundaries of various kinds, such as temporal, spatial and functional. The essay also provides a discussion on possible ways to continue research on this topic.