Uppsatsens syfte var att belysa hur och i vilken grad elever på högstadiet är informerade om vilka mål och betygskriterier som råder i ämnet trä- och metall slöjd samt hur de upplever ämnet trä- och metallslöjd. Detta gjordes genom en teoretisk del baserad på en redovisning av litteratur inom ämnet där det undersöktes vad som kännetecknar ämnet och vilka bedömningsgrunder som finns. Den empiriska delen baserades på en enkät till tio klasser i högstadiet i år 9 i Malmö, där det undersöktes på vilket sätt eleverna informerats om kriterierna och hur medvetna de var om kriterierna. Bedömningen sker hela tiden som eleven ägnar sig åt den skapande processen. Det innebär att det ställs speciella krav på kommunikationen mellan lärare och elev. Den empiriska undersökningen visade bland annat att en stor majoritet av eleverna hade informerats om vilka mål som ska uppnås och vilka betygskriterier som gäller. Det visade sig att eleverna ansåg att produkten har större betydelse för betygsättningen än vad processen har. En stor del var positiva till ämnet. Det var fler som var positiva för att de tyckte att ämnet var roligt än de som tyckte att det var nyttigt.

Detta examensarbete är en studie som handlar om hur elever i tidigare år uppfattar att ha teater/drama i undervisningen. Syftet med studien var att undersöka elevers erfarenheter av att ha ett undervisningsmoment med teater/drama. Frågeställningarna som författaren utgick ifrån var vad barn i de tidigare åren tyckte om att vara med och spela teater/dramatisera i undervisningen, vad eleverna och läraren menade att eleverna lärde sig av att det och om det fanns några skillnader mellan elevers uppfattningar av sitt lärande och lärarens avsikter. Studien var en fallstudie där eleverna gruppvis fick en fråga i ett givet ämne och sedan skulle spela upp lösningen. Det viktiga var här att eleverna skulle få prova på teater, och sedan intervjuades några både före och efter teaterframträdandet. Kontentan var att ta reda på hur de hade upplevt att använda sig av teater/drama. Klassföreståndaren blev också intervjuad om vad hon tyckte om teater/drama. Det författaren kom fram till var att momentet var populärt hos eleverna samt att genom detta övade sig eleverna bland annat att samarbeta och våga stå inför andra och agera. Slutsatsen blev att lärare bör ge teater/drama en chans, då det kan tillföra mycket i skolan.

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt. Våra frågeställningar fokuserar de intervjuade bildlärarnas attityder gentemot betygen, den praktiska tillämpningen av betygsystemet, samt den problematik som detta system ger upphov till. Centrala begrepp i denna uppsats är objektivitet, likvärdighet och rättvisa vid bedömning och betygsättning av elevers bildskapande. Som undersökningsmetod används en kvalitativ intervjuform där tre lärare i bildämnet intervjuas kring betyg och bedömning. Resultatet visar att samtliga informanter genomför betygsättning enligt egna modeller utformade utifrån nationella styrdokument. Trots att lärare utgår utifrån gemensamma direktiv i syfte att främja likvärdighet och rättvisa, är tolkningen av styrdokumenten alltid personlig och subjektiv, vilket leder till att det förekommer variationer i hur lärare bedömer och betygsätter elevers bildskapande. Samtliga informanter visar på att mångfald och variation i undervisning, examinationsform och bedömningsmetod ger fler elever möjlighet att ta till sig ny kunskap. Därför är det viktigt att både undervisning och examinationsformer varieras för att ge fler elever möjlighet att komma till sin rätt. I diskussionen resoneras det kring hur gemensamma mål, riktlinjer och kriterier kan bidra till att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett var det anordnas.

No description available.

Syftet med vårt arbete är att undersöka vilken syn Waldorfpedagoger har på estetik och på vilket sätt de arbetar kring de estetiska ämnena; bild, drama, musik, dans. Vi vill med detta också förmedla en ökad kunskap om Waldorfpedagogik, som både blivande och verksamma lärare kan ha nytta av. Metod: För oss var det viktigt att få se en helhet. En renodlad intervjustudie var därför inte aktuellt. Vi valde att genomföra intervjuer och deltaga i undervisning under sex heltidsdagar som resulterade i fältanteckningar och observationer. Tillsammans med de sju intervjuer vi genomförde, bildar våra fältstudier den totala empirin i denna etnologiskt inspirerade studie. Resultat: Vi har genom vår studie kommit fram till att Waldorfpedagoger lever som de lär. Waldorfskolan har en stark övertygelse om att de estetiska ämnena väger lika tungt som de övriga. De använder inte enbart ämnena vart och ett för sig, utan lägger stor vikt vid att integrera dem i alla andra ämnen. Allt skall göras konstnärligt. De har även genomtänkta mål med sin undervisning, förankrade i läroplanen.

I arbetet har jag utgått från mina erfarenheter av medieundervisning på min verksamhetsförlagda utbildning (VFU) där jag upptäckte ett ”glapp” mellan teori och praktik i elevernas arbeten. Utifrån detta upplevda ”glapp” formulerade jag följande frågeställningar: Finns det spår av läroplanens intention i elevers tal om undervisningen, särskilt medieundervisningen? Finns läroplanens intention i bilderna eleverna producerar? Bidrar medieämnets kultur, tradition och historia, till den starka uppdelningen mellan teori och praktik i undervisningen? Detta i syfte att undersöka om ”Läroplanen för de frivilliga skolformernas” (LPF94) intention om att eleven skall ha förmågan att förhålla sig kritiskt, granska fakta och bedöma det eleven ser, hör och läser, följer med när eleven talar om och framställer egna mediebilder i undervisningen. I denna studie har jag studerat läroplanens och dess intentioner, olika teoretikers syn på undervisning och kunskap samt intervjuat tre tjejer från medieprogrammet kring deras tankar om undervisningen. Genom detta har jag upptäckt att mina frågor kvarstår men att jag funnit möjliga orsaker, såsom en stark ämnestradition, lärarnas syn på ämnet, elevernas förväntning och syn på ämnet, ämnets position i akademin, den allmänna diskursen kring kunskap och kunskap som ett politiskt maktspel, till varför ”glappet” uppstår mellan teori och praktik i undervisning kring mediebilder. Jag ser detta upplevda ”glapp” mellan teori och praktik som ett grundläggande problem i medieundervisningen kring mediebilder men även inom undervisning i stort.

Litteraturstudien presenterar resultatet av forskning kring integrerad estetisk undervisning. Studien diskuterar och påvisar effekterna av integrerad undervisning, med fokus på integration av elever i studiesvårigheter, inom den estetiska verksamheten. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur de estetiska ämnena och elever i skolan kan påverkas av ett integrerat undervisningsperspektiv. Till grund för studien ligger ett sociokulturellt perspektiv, med alla elevers individualitet i åtanke. Denna litteraturstudies forskningsresultat är hämtat från sju vetenskapliga artiklar, alla från två olika databaser. Resultatet kan tolkas som att en integrerad undervisning är att föredra, då den kan ge positiva effekter för såväl elever i svårigheter, som elever som anses ha bra studieresultat.

Ett examensarbete vars frågeställning "Hur går man som okänt förlag tillväga för att få leads av skivbolag", besvaras dels genom en fallstudie där författarna genomför låtproduktion samt kontaktande av skivbolag, och dels genom intervjuer med branschfolk.

I detta examensarbete undersöker jag hur man kan etablera sig som låtskrivare, vilkakontakter man behöver, vilken kunskap man bör ha. Rapporten beskriver delvis minaupplevelser av marknaden samt grundas på information från intervjuer med etableradesvenska kompositörer. Parallellt med examensarbetet deltar jag i projektet Soundmasters (Sedefinition sida 3) vilket ger mig ett kontaktnät samt tillgång till karriärrådgivare.

I detta examensarbete tar vi upp hur vi gått till väga i genomförandet av Alive Festival -09. Vi har jobbat genom den ideella föreningen KF LIVE (Se definition) som fungerar som arrangörsgrupp i Skövde. Vi tar upp frågor som rör ekonomi, marknadsföring samt det egentliga arbete som krävs under festivaldagen. Under arbetets gång har vi hunnit införskaffa information, reflekterat över den och till sist använt oss av den när vi faktiskt genomfört festivalen. Festivalen som hölls under nio timmar innefattar tre scener med femton lokala som internationella band. I denna rapport kommer läsaren kunna ta del av de beslut vi i gruppen fattat samt få en överblick för det arbete som krävs under festivaldagen.