Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på intervjuer med 12 modersmålslärare i sex språk, somaliska, arabiska, tigrinja, ryska, tjeckiska, och kurdiska från åtta olika kommuner i Sverige. Anledning till att jag valde kvalitativa intervjuer är för att få kunskap om modersmålslärarnas kompetens och erfarenhet i bedömning och betygssättning efter införandet av den nya kursplanen lgr11. Bearbetning av datainsamlingen visar att det är flera faktorer som spelar in och påverkar resultatet när modersmålslärare följer den nya kursplanens kunskapskrav för betygssättning. Exempel på det är antal lektioner i modersmålsundervisning i veckan, stora kunskapsklyftor mellan nyanlända elever och de elever som är uppväxta i Sverige, modersmålslärarnas självständiga arbete i bedömning och betygssättning, deras bedömningskompetens som behöver utvecklas kollegialt för att öka likvärdigheten i bedömningen och att det saknas utvärderingar och uppföljningar i ämnet modersmål som påverkar bedömningens reliabilitet och validitet.

<p>I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt. Våra frågeställningar fokuserar de intervjuade bildlärarnas attityder gentemot betygen, den praktiska tillämpningen av betygsystemet, samt den problematik som detta system ger upphov till. Centrala begrepp i denna uppsats är objektivitet, likvärdighet och rättvisa vid bedömning och betygsättning av elevers bildskapande. Som undersökningsmetod används en kvalitativ intervjuform där tre lärare i bildämnet intervjuas kring betyg och bedömning. Resultatet visar att samtliga informanter genomför betygsättning enligt egna modeller utformade utifrån nationella styrdokument. Trots att lärare utgår utifrån gemensamma direktiv i syfte att främja likvärdighet och rättvisa, är tolkningen av styrdokumenten alltid personlig och subjektiv, vilket leder till att det förekommer variationer i hur lärare bedömer och betygsätter elevers bildskapande. Samtliga informanter visar på att mångfald och variation i undervisning, examinationsform och bedömningsmetod ger fler elever möjlighet att ta till sig ny kunskap. Därför är det viktigt att både undervisning och examinationsformer varieras för att ge fler elever möjlighet att komma till sin rätt. I diskussionen resoneras det kring hur gemensamma mål, riktlinjer och kriterier kan bidra till att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett var det anordnas.</p>

I denna uppsats undersöks bildlärares syn på bedömning och betygsättning vid gymnasieprogram med estetisk inriktning. Skälet till att vi valt detta ämne är att många lärare verkar uppleva betygsättningen som något negativt, och som blivande lärare är det viktigt att vara väl insatt i dagens betygsystem. Ett betungande ansvar tillfaller den betygsättande läraren eftersom betygen har konsekvenser för elevers framtida val av högre utbildning och yrke. I och med att det nya betygsystemet har införts har också trovärdigheten i lärarnas professionella bedömningskompetens synliggjorts. Betygen skall numera kommuniceras till eleverna på ett tydligt sätt. Våra frågeställningar fokuserar de intervjuade bildlärarnas attityder gentemot betygen, den praktiska tillämpningen av betygsystemet, samt den problematik som detta system ger upphov till. Centrala begrepp i denna uppsats är objektivitet, likvärdighet och rättvisa vid bedömning och betygsättning av elevers bildskapande. Som undersökningsmetod används en kvalitativ intervjuform där tre lärare i bildämnet intervjuas kring betyg och bedömning. Resultatet visar att samtliga informanter genomför betygsättning enligt egna modeller utformade utifrån nationella styrdokument. Trots att lärare utgår utifrån gemensamma direktiv i syfte att främja likvärdighet och rättvisa, är tolkningen av styrdokumenten alltid personlig och subjektiv, vilket leder till att det förekommer variationer i hur lärare bedömer och betygsätter elevers bildskapande. Samtliga informanter visar på att mångfald och variation i undervisning, examinationsform och bedömningsmetod ger fler elever möjlighet att ta till sig ny kunskap. Därför är det viktigt att både undervisning och examinationsformer varieras för att ge fler elever möjlighet att komma till sin rätt. I diskussionen resoneras det kring hur gemensamma mål, riktlinjer och kriterier kan bidra till att ge alla elever en likvärdig utbildning oavsett var det anordnas.

AbstractJeanette Lindell & Katarina Svanberg (2013). Undantagsbestämmelsen - kunskaper, attityder och tillämpning i grundskolans högstadium. (The derogation clause - knowledge, attitudes and application of secondary school). Specialpedagogik, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Högskola.SyfteSyftet med detta arbete har varit att undersöka om och hur väl förtrogna betygssättande lärare, specialpedagoger, speciallärare och rektorer ute på kommunala skolor är med Undantagsbestämmelsen. Att undersöka om lärare känner till och tillämpar Undantagsbestämmelsen samt vad de har för attityder gentemot den är intressant eftersom vi i vårt framtida yrke som speciallärare kommer vara den elevgrupps, som bestämmelsen berör, röst och företrädare vid till exempel betygskonferenser.Frågeställningar•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorers allmänna kunskaper om Undantagsbestämmelsen ut?•Hur är betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers attityder till, och synen på Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers samt rektorer på betyg, bedömning och tillämpning av Undantagsbestämmelsen?•Hur ser betygsättande lärare/speciallärare/specialpedagogers och rektorer på Undantagsbestämmelsen och livschanser?Teoretisk ramTidigare forskning kring betyg och bedömning visar att lärare, när de känner osäkerhet, inte bedömer enligt gällande betygspraxis (Klapp Lekholm, 2008; Selghed, 2011). Detta leder till en viss osäkerhet både vad gäller rättssäkerhet men även likvärdighet i de bedömningar elever får. Enligt Skollagen ska alla utbildning i Sverige vara likvärdig (SFS 2010:800) vilket alltså inte alltid är fallet. Vilka betyg vi får i grundskolan kan utgöra en viktig del i hur våra liv kommer att gestalta sig, genom att de betyg vi får påverkar vår självbild och livschanser och med det hur vår framtid kommer se ut (Waldow, 2010). Den bedömning lärare gör måste därför vara rättssäker och jämförbar för alla elever, oberoende om det finns en funktionsnedsättning hos eleven eller inte.MetodVår metod för undersökningen har varit att använda en kvantitativ enkätmodell på tre större högstadieskolor i södra Sverige. Vi valde ett s.k. bekvämlighetsurval vilket innebar att enkäten delades ut på skolor till vilka vi båda har anknytning, detta för att öka möjligheten att få in så många enkätsvar som möjligt. Svaren på enkätfrågorna fördes sedan in i Excel för att skapa diagram som är tydliga och lättöverskådliga. Resultaten analyserades sedan efter våra frågeställningar.ResultatI vårt resultat framkom tydliga indikationer på att alltför många lärare, speciallärare, specialpedagoger saknar eller har bristande och osäkra kunskaper om Undantagsbestämmelsens tillämpning i verksamheterna. KonklusionDe i vår undersökning framkomna kunskapsbrister kring Undantagsbestämmelsen visar på ett stort och nödvändigt behov av utbildning kring denna. Betygssättande pedagoger och rektorer behöver få stöd i tolkningen av bestämmelsen samt fördjupade kunskaper om dess tillämpningsmöjligheter i verksamhetens vardag. ImplikationerSvaga eller obefintliga kunskaper inom området hos betygssättande lärare och skolledare leder till minskad rättssäkerhet för de elever som borde omfattas av bestämmelsen. För dessa elever kan lärarens okunskap vara avgörande för elevens självbild, framtida studiemöjligheter och i förlängningen påverka deras möjligheter i livet, så kallade livschanser.Nyckelordbedömning, bedömningskompetens, bedömningsgrunder, en skola för alla, funktionsnedsättning, kunskapskrav, likvärdighet, Skollagen, Undantagsbestämmelsen.