Sub-Saharan Africa continues to fall behind other developing regions regarding educational attainment, despite recent progress in enrollment. This thesis examines a variety of external conditional factors that could contribute to a country’s relative success, in terms of years spent in school using a prediction model that compares years enrolled in secondary education as a foundation to determine over- and under-performing countries in sub-Saharan Africa. By exploring various educational policies, historical patterns, and projects executed in Rwanda, South Africa, Ghana, and Botswana, this thesis sheds light on four main challenges that can impact educational attainment: ethnic and racial tensions, an acute shortage of learning materials and trained teachers, inappropriate curricula, and high costs of education. Some of these challenges have been met with an array of policies, with mixed results in terms of the soundness and fairness of policies as well as the effectiveness of implementation. This thesis argues that to facilitate the creation of an effective school system, education policies must focus on more appropriate reallocations of funding, improved teacher-training quality throughout rural regions, applicable and localized curricula, conditional cash transfer programs, and long-term improvements in the job market.

Ever since Kosovo’s declared Independence in 2008, the nation has opted for a multi-ethnic approach by adopting a legal framework that contains several laws promoting and protecting minority rights, although these have remained rather stagnant in implementation. The minorities in Kosovo have furthermore been affected by the Serb-Albanian relations and inter-ethnic tensions by creating divisions and societal challenges. The purpose of this study is to examine the current situation for minorities in Kosovo, along with studying the limitations and possibilities of the implementation of minority rights and societal opportunities. Additionally, this is a case study based on the experiences and views of Torbeshis being a minority in Kosovo which exemplifies the situation of how minority rights are expressed in a social and political context. The  methodological approach of semi-structured interviews was applied which provided the primary data consisting of empirical findings and results from interviews. The data was then analyzed with the assistance of the theoretical framework of social constructivism, along with the intersectionality concept as a complementary tool with an applied narrative analysis. The results indicated that the inadequate implementation of rights is the common denominator concerning minorities' situation, possibilities, limitations and experiences. The focus of the international community on Serb-Albanian relations has further shifted the attention from minority issues. Although the legislative framework is advanced, minorities generally seem to face more limitations than possibilities, with potential for a positive turn. Minorities face limitations such as security concerns, freedom of movement caused by linguistic obstacles, together with restricted participation and access in political life. The Torbeshis face similar issues as mentioned, together with forms of discrimination, ethnic redefinition, assimilation and interrelationship between to major ethnic groups. / Sedan Kosovos förklarade självständighet 2008 antog konstitutionen en lagstiftningsram innehållande flera lagar som främjar och skyddar minoritetsrättigheter, men trots implementeringen har dessa lagar förblivit relativt stillastående i praktiken. Kosovo definierar därmed sig själva som ett multietniskt samhälle i samband med fastställandet av dessa lagar. Minoriteterna i Kosovo har dessutom påverkats av Kosovos efterkrigstid och den Serbisk-Albanska dynamiken där spänningar mellan etniska grupper förekommer i landet och skapar diverse splittringar och samhällsutmaningar för minoriteterna. Syftet med denna studie är att undersöka den aktuella situationen för minoriteter i Kosovo, tillsammans med de existerande begränsningar och möjligheter som finns för implementeringen av minoritetsrättigheter och samhällsmöjligheter. Studien tillämpar en fallstudie som utvärderar Torbesjers erfarenheter av att vara en minoritet, vilket illustrerar hur den nuvarande situationen av minoritetsrättigheter uttrycks i en viss social och politisk kontext. Det metodologiska tillvägagångssättet som tillämpas är semistrukturerade intervjuer och utgör det primära materialet bestående av resultat från intervjuer samt empirisk data. Datan analyserades sedan med hjälp av det teoretiska ramverket social konstruktivism med intersektionalitetskonceptet som ett kompletterande verktyg, och slutligen applicerades en narrativ analys för att behandla datan. Resultatet av studien visar på att den otillräckliga implementeringen av rättigheterna är den gemensamma nämnaren när det kommer till minoriteters situation, möjligheter, begränsningar och erfarenheter. Det omfattande fokus som läggs på relationen mellan serber och albaner av det internationella samfundet skiftar ytterligare uppmärksamhet från minoritetsfrågorna. Trots den avancerade lagstiftningsramen verkar minoriteter i Kosovo möta fler begränsningar än möjligheter, med potential för en positiv förändring. De begränsningar som minoriteter bemöter i Kosovo är säkerhetsproblem, rörelsefrihet, språkliga hinder, samt ett begränsat deltagande och tillgång i det politiska klimatet. Torbesjer står inför liknande problem, tillsammans med former av diskriminering, etnisk omdefiniering, assimilering och ett mellanförskap i förhållande till de etniska majoriteterna i landet.