This diploma thesis is focused on everyday life of employees working in the uranium mines in Příbram during the so-called normalization. Using the method of oral history, I try to capture the ordinary lives of ordinary people against the background of one historical period, with regard to the work benefits which were provided to them by their employer. The thesis is anchored in a rich source base, which primarily constists of interviews conducted directly with witnesses of the time, secondarily of archival material and relevant literature. The main goal of the thesis is to find out why young men decided to pursue the hard work of a miner, how the company took care of them, what contributions the employer offered to them and, in general, how the people involved see uranium life today.

Traditionally, medieval cuisine belongs to the realm of historical or cultural anthropology, as the diet reflects the customs of different social classes, ethnic groups and religious regulations (fasting, kosher meals). Meals are part of ritual and change according to economic and social change. The present work deals in a somewhat unconventional way with the question of how period cuisine is cooked today. The increased interest in research on medieval everyday life and courtly society in the last two decades has expanded the level of knowledge of life at the time and made this information available to those interested in history from the general public. Few things are more everyday than the preparation and consumption of food. Yet today, as centuries ago, something as ordinary as cooking seems to have been pushed out of the main field of vision, off the stage on which history is performed. Or is it otherwise? Period cuisine is something more, it brings to life the roots of our eating habits, our culture, and then as now, the communal meal is the cement of the social group. The object of this paper is to introduce the reader to period cuisine of the first half of the 14th century, and to show the different approaches to period cooking at living history events as paths that, while sharing a common...

No description available.

Att leva med samhälleliga förväntningar och attityder relaterat till barns diagnos kan vara en utmaning för föräldrar till barn med autism och/eller ADHD. Höga krav ställs på föräldrar att prestera för att få en fungerande vardag. Syftet var att beskriva hur mammor till barn med Autism och/eller ADHD upplever aktivitetsbalans i vardagen. Studiens design var beskrivande med induktiv ansats. Metoden var kvalitativ innehållsanalys av åtta bloggar. Urvalsmetoden var strategiskt urval och snöbollsurval. Resultatet visade att vardagen innebar att barnens behov prioriterades före mammornas egna behov. Arbetet anpassades utefter barnen vilket resulterade i avbrutna arbetspass. Det innebar en obalans och mindre tillfredsställelse, mellan arbete samt måsten i hemmet. Strategier användes för att få egen tid och återhämtning vilket förknippades med större möjlighet till tillfredsställelse i spenderad tid samt upplevd hälsa och välbefinnande. De fick balans mellan energitagande och energigivande aktiviteter. Slutsats var att det var en utmaning att få ihop barnens och mammornas vardag. Studien skulle kunna ge ökad förståelse och medvetenhet av målgruppens vardag förknippat till aktivitetsbalansen. Vidare studier om aktivitetsbalans förknippat till målgruppers upplevelser anses vara väsentligt. / Living with societal expectations and attitudes can be a challenge for parents of children with autism and/or ADHD. High demands are placed on parents to perform to have a functioning everyday life. The purpose was to describe how mothers of children with Autism and/or ADHD experience activity balance in everyday life. The study design was descriptive with an inductive approach. The method was qualitative analysis of eight blogs. The selection method was strategic and snowball sampling. The results showed that the children's needs were prioritized before the mothers' own needs. The work was adapted to the children, resulting in interrupted work shifts, imbalance and less satisfaction in the time spent between work and household chores. Strategies used to get own time and recovery, were associated with a greater chance of satisfaction in time spent and perceived health and well-being. They got a balance between energy-taking/energy-giving activities. Inconclusion, it was a challenge to bring the children's and mothers' everyday lives together. The study is providing increased understanding and awareness of the target group's everyday life associated with the activity balance. Further studies on occupational balance associated with the experiences of target groups are considered essential.

Bakgrund: En stomi innebär att en del av tarmen läggs ut på utsidan av buken och sys fast under operation. En stomi kan vara permanent eller temporär. Att få en stomi kan orsakas av flera olika sjukdomar. Efter stomiuppläggningen kan komplikationer uppkomma som personen bör vara medveten om. En stomi kan innebära förändringar i vardagslivet. Litteraturöversikten utgår från Katie Erikssons teori om lidande.  Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av vardagslivet med en tarmstomi.  Metod: En litteraturöversikt genomfördes som utgår från 12 kvalitativa artiklar. Artiklarna söktes i databaserna Cinahl och Medline. Artiklarna analyserades med stöd av Fribergs metod i fyra steg utifrån en induktiv ansats.  Resultat: Tre huvudteman och sju subteman identifierades. En annorlunda livssituation beskriver hur personers vardagsliv förändras efter en stomiuppläggning och hur strategier utvecklats. Det nya jaget beskriver hur personers självbild är efter en stomiuppläggning och vilka negativa känslor som uppkommer. Påverkan på intima relationer beskriver hur personers relationer och sexliv har blivit påverkade efter stomiuppläggningen.  Slutsats: Att leva med en stomi innebär nya känslor och begränsningar i vardagslivet. Sjuksköterskans roll är att vara lyhörd och stöttande för individerna samt att vara medveten om strategier och hur strategierna kan tillämpas.

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna globalt, och kan orsaka funktionsnedsättningar som påverkar patienten. Vårdtiden på sjukhus efter en stroke är idag kortvarig och innebär att närstående ofta får ta vid. Att som anhöriga vårda någon som drabbats av stroke är frivilligt, då ansvaret egentligen är en offentlig skyldighet. Det kan dock upplevas som en skyldighet av anhöriga, och omfattningen av vården de ger sina närstående är därför svårt att styra i praktiken. Syftet var att belysa anhörigas upplevelse av att leva med en person som drabbats av stroke. En litteraturöversikt baserad på 10 vetenskapliga artiklar, valda ur databaserna CINAHL Complete och PubMed.  Resultatet presenteras i fyra huvudteman och två underteman: (1) En förändrad livsvärld, med två underteman: (1a) förändrade rutiner och ökat ansvar, samt (1b) behov av egentid och social samvaro, (2) förändrade relationer och roller, (3) anpassning till ett förändrat liv och (4) ekonomisk påfrestning. Resultatet visade att många anhöriga försökte anpassa sig till ett förändrat liv, de upplevde ett ökat ansvar i vardagen, vilket också innebar att de blev sämre på att värna om sina egna intressen. Anhöriga upplevde att roller och relationer förändrades, och några anhöriga upplevde även att de stod inför en oviss ekonomisk framtid relaterat till stroken. Många anhöriga upplevde vårdandet som en belastning på sig själva, sina relationer samt den gemensamma ekonomin, efter att deras närstående drabbats av stroke. Där måste sjukvården bli bättre på att uppmärksamma anhörigas behov för att på så sätt undvika onödigt lidande. / Stroke is one of the most common causes of death globally, and can cause disabilities that affect the patient. People who have suffered a stroke are cared for during a short period in the hospital before relatives often take over. However, caring for one's relatives should be voluntary as it is a public obligation, but in practice it has proved difficult to control the extent to which one provide care to one's relatives. The aim was to shed light on relatives’ experience of living with a family member who have suffered a stroke. A literature review based on 10 scientific articles, chosen from the databases CINAHL Complete and PubMed. The articles were analyzed using Friberg's four steps. The results are presented in four main themes and two sub-themes: (1) A changed world of life with two sub-themes: changed routines and increased responsibility, as well as the need for free time and social interaction, (2) changed relationships and roles, (3) adapt to a changed life and (4) financial strain. The results showed that relatives' expressed feelings of increased responsibility where they oftentimes put themselves aside. Relatives felt a lack of time and energy for themselves, they also expressed a shift in roles and in the relationship after the stroke occurred. The stroke also meant a financial strain, where many faced an uncertain financial future. Many relatives experience an increased burden on both themselves, their relationships and finances after their relatives suffered a stroke. Here the healthcare system must become better at capturing the relatives' needs in order to reduce relatives unnecessary suffering.

The main objective of this research is to look at the topic of everyday life from a dynamic perspective. The definition of everyday life that this thesis stands upon, i.e. the presence of a subject in the world with the other(s) outlines also two main sources of its dynamics: the world and the other. The essential aim of this thesis is to show that the different attitudes towards the world and the other in the works of Husserl and Lévinas consequently influence the understanding of the everyday life as such, as well as the requirements it imposes upon the subject. The chapter dedicated to Husserl presents his concept of the world as a horizon, the irreplaceable position of perception in our access to the world and the creation of the other within the subject itself. On the contrary, Lévinas stresses the separation of the subject and he understands the world and the other as inherently belonging to this never-ending process. The motive of dependence and responsibility of the subject for the other belongs to the most significant differences between the two philosophers. Whereas Husserl proposes us a subject in the world which he accesses via perception and in which he encounters the other, Lévinas shows us subject that is born to the pre-reflexive and intersubjective world from which he first has to...

Bakgrund: Vid kronisk njursvikt kan njurersättningsbehandling behövas för fortsatt överlevnad, en behandlingsform är hemodialys där blodet renas via en dialysator. Behandlingen är krävande för patienten och detta påverkar deras liv på många sätt. Sjuksköterskans har en betydelsefull roll i omvårdnad, som stöd och behandla komplikationer men de har i nuläget inte tillräckligt med kunskaper om patienternas upplevelser och erfarenheter. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters upplevelser av att leva med hemodialysbehandling. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats, baserat på nio kvalitativa orginalartiklar. Resultat: Resultatets tre kategorier var begränsningar i vardagen med under kategorierna begränsningar relaterat till behandlingar, fysisk påverkan och social isolering. Den andra kategorin som uppkom var svårigheter beroende på restriktioner och den tredje var behov av stöd med underkategorierna anhörigas betydelse samt vårdpersonalens betydelse. Slutsats/konklusion: Deltagarna upplevde svårigheter i sin vardag relaterat till fysiska, psykiska och sociala faktorer. Problemen var relaterade till den stora tiden som spenderades på sjukhus, fysiska symtom samt kost-och vätskerestriktioner. Vardagspusslet kunde vara svårt att få ihop och flertalet deltagare upplevde sig socialt isolerade. Behovet av stöd var stort, både från anhöriga och sjuksköterskor. / Background: In case of chronic kidney failure renal replacement therapy may be needed for continued survival, one form of treatment is hemodialysis where the blood is purified by a dialyzer. The treatment is demanding for the patient which affect their lives in several ways. The nurse has an important role in nursing, as support and treat complications but currently they do not have enough knowledge about patients’ experiences. Aim: This study aimed to describe patients’ experiences of living with hemodialysis treatment. Method: A literature review with an inductive approach, based on nine qualitative original articles. Results: The three categories of the result were limitations in everyday life with the subcategories limitations related to treatments, physical impact and social isolation. The second category that emerged was difficulties due to restrictions and the third was the need for support with the subcategories the importance of relatives and the importance of care staff. Conclusion: The participants experienced difficulties in everyday life related to physical, psychological and social factors. The problem was connected to the great time spent in hospitals, physical symptoms and food and fluid restrictions. It was hard to make everyday life work and most participants felt socially isolated. The need for support was big, both from relatives and nursing staff.

This study examines the healthworlds of first-generation Chinese immigrants in Boston's Chinatown. Through participant observation and interviews conducted within a local church and a local park community, three key issues emerged: how the space of Chinatown influences people's post-immigration healthworlds; the dynamics of community health supports and health challenges; and the daily health lives of these immigrant individuals within their respective families. Likewise, complex understandings of health coverage emerge that include not only health insurance, but also social forms of insurance. Community integration becomes not only a cultural tradition, but also how health resources and health support are linked and provided. This social form of insurance makes it possible for community members to reach out cultural and religious health resources and support in the context of everyday life.

Bakgrund: Det finns ett stort intresse för hemdialys. Sjuksköterskan ska jobba personcentrerat och främja personers självbestämmande redan vid val av dialysmetod och vid undervisningen av hemdialys. Användningen av hemsjukvård ökar och därav behovet av kunniga sjuksköterskor inom hemdialys. Sjuksköterskan ska stötta personer i sin egenvård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av hur vardagslivet påverkas vid dialysbehandling i hemmet. Metod: Studiens design var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats, utförd med strukturerad sökmetod och innehållsanalys. Resultat: Personerna upplevde ett påverkat vardagsliv med fysiska begränsningar, medikalisering av hemmet och ett försämrat psykiskt mående. Det var svårt att koordinera dialysschemat mot arbete, fritidsintressen och familjeliv. Livet med hemdialys upplevdes också som ett normaliserat liv i jämförelse med hemodialys på mottagning. Resultatet delades in i tre huvudkategorier: Fysisk påverkan, Praktisk påverkan och Psykisk påverkan. Konklusion: Personer upplevde vardagslivet som förändrat, men uppskattade att möjligheten till hemsjukvård fanns. Genom en grundlig och individanpassad utbildning kunde sjuksköterskan ge en god och trygg start på behandlingsmetoden som gav personen verktyg till att hantera sin egenvård så bra som möjligt. / Background: There’s a big interest in home dialysis. The nurse’s task is to use person-centred care and to promote people’s autonomy. This should be applied when helping people choose dialysis modalities and during the training programs. The utilisation of home care is increasing and therefore the need of nurses with home dialysis knowledge. The nurse should support people in their self-care. Aim: The aim was to describe the experiences of people’s everyday life when using home dialysis. Method: A general literature review with inductive approach. A structured search method and a content analysis were used. Results: People experienced a changed everyday life in terms of physical limitations, medicalisation of the home and a deteriorated psychological well-being. The people found difficulties coordinating the dialysis schedule with work life, family life and hobbies. Life with home dialysis were also seen as normal compared to in-centre dialysis. The result generated into three main categories: Physical impact, Practical impact and Psychological impact. Conclusions: People experienced everyday life as changed but appreciated the possibility to dialyse at home. With a thorough and individualized training, the nurse can give people a good and safe start to the treatment as well as tools to manage selfcare