Internationalisering innebär ett företags engagemang på utländska marknader, något som exempelvis kan ske genom export i allians med andra utländska verksamheter. Export delas in i direkt och indirekt export. I och med att det har blivit enklare även för små och medelstora företag att göra affärer över gränserna har det i sin tur medfört barriärer som hindrar eller hämmar företags möjligheter att exportera. Även om det inte verkar råda någon konsensus vad det gäller exportbarriärer så är det ändå ett välbeforskat ämne. Vad som däremot ter sig betydligt mer outforskat är hur små och medelstora företag tar sig över dessa hinder. De förklaringar som finns kring hur små och medelstora företag hanterar de barriärer som upplevs vid export är väldigt oklara. Oftast beskrivs processer och arbete i samband med expansion men inte det grundläggande arbetet som små och medelstora företag går igenom för att kunna utvecklas och expandera genom sin export. Med grund utifrån detta har författarna till denna studie kommit fram till ett syfte som lyder att; ”Syftet med denna studie är att explorativt undersöka hur små och medelstora svenska exportföretag hanterar upplevda exportbarriärer” Författarna till denna studie har använt sig av en kvalitativ studie med ett deduktivt synsätt där grunden har legat i teori kring interna och externa exportbarriärer, dessa har delats in i de olika undergrupperna informations-, funktionella-, marknadsförings-, administrativa-, statliga- , genomförandes- samt miljöbarriärer. Denna teori tillsammans med tre semi-strukturerade djupintervjuer med de ovannämnda företagen har analyserats, och utifrån denna mynnat ut i en slutsats. Slutsatsen beskriver att de exportbarriärer som företag upplever är situationsbetingade och beror på mer än en variabel. Beroende på vilket geografiskt område företaget har valt att exportera till kommer de också uppleva varierande barriärer och då behöva anpassa sina hanteringsåtgärder. Vilka barriärer som upplevts och hur de hanterats beror också på hur länge företaget varit verksamma med export. Det sätt som har möjliggjort ett internationellt verkande i stor mån är genom användandet av mellanhänder. Genom att små och medelstora företag använder sig av mellanhänder har de kunnat hantera många av de barriärer som uppkommit på ett sätt som medför färre och mindre finansiella följder för det enskilda företaget.

Globalisation has challenged small and medium enterprises (SMEs) to internationalise. Consequently, the academic world produced extensive publications on how SMEs approach the internationalisation process and what inhibits their export-based expansion. However, during the last decade, growing attention towards sustainability led to the creation of a new form of entrepreneurial organisation: social enterprises. Social enterprises combine an economic goal with the objective to generate a positive impact on society, focusing on social inclusion or environmental issues. The purpose of this study is to investigate if internationalisation theories on SMEs and on export inhibitors apply to social enterprises. The problem has been investigated by conducting a qualitative content analysis of interviews with C-level managers of social enterprises, with a social or environmental focus. The research contributed to validate the applicability of four internationalisation models to social enterprises. The results show a correlation between business and internationalisation maturity and the influence of the social purpose on social enterprises' internationalisation. Hence, theoretical shortcomings that need to be addressed have been identified. Lastly, the study found that social enterprises are subject to the same export barriers of SMEs. The research has been carried in collaboration with Oscar Ohlström, from Stockholm University (SU). Hence, two master thesis reports have been produced. The first is the following one and, the second has been published under the title of "Internationalizing ForProfit Social Enterprise”. Some sections of the documents have been co-written and, they are present in both reports. / Globaliseringen har utmanat små och medelstora företag (SME) att internationalisera. Följaktligen producerade den akademiska världen omfattande publikationer om hur små och medelstora företag närmar sig internationaliseringsprocessen och vad som hämmar sin exportbaserade expansion. Under det senaste årtiondet har dock ökad uppmärksamhet mot hållbarhet skapat en ny form av entreprenörsorganisation: sociala företag. Sociala företag kombinerar ett ekonomiskt mål med målet att skapa en positiv inverkan på samhället, med inriktning på social integration eller miljöfrågor. Syftet med denna studie är att undersöka om internationaliseringsteorier om små och medelstora företag och exporthämmare gäller sociala företag. Problemet har undersökts genom att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av intervjuer med chefer på C-nivå för sociala företag med socialt eller miljömässigt fokus. Forskningen bidrog till att validera tillämpligheten av fyra internationaliseringsmodeller till sociala företag. Resultaten visar en korrelation mellan mognad för företag eller internationalisering och socialt inflytande på socialföretagenas internationalisering. Därför har teoretiska brister som behöver åtgärdas identifierats. Slutligen fann studien att sociala företag är föremål för samma exportbarriärer för små och medelstora företag. Forskningen har genomförts i samarbete med Oscar Ohlström, från Stockholms Universitet (SU). Därför har två masterprojekt rapporterats. Den första är den följande och den andra har publicerats under titeln "Internationalisering för socialt företagande". Vissa delar av dokumenten har skrivits samman och de är närvarande i båda rapporterna.