Arbetet undersöker hur expressivt kroppsspråk i animationer hos karaktärer i rollspeldialoger påverkar hur de uppfattas. Arbetet grundas i frågeställningen, ”På vilket sätt påverkar ett mer expressivt kroppsspråk tolkningen av en NPC? Om det påverkar, på vilket sätt får det då NPC:n att upplevas annorlunda?” I tidigare forskning om kroppsspråk och gesters betydelse för kommunikation och designteorier för NPC:er har arbetets grund byggts upp. Ifrån detta skapades sedan tre artefakter innehållande ett ljudklipp med dialog och tre animationsklipp föreställande en karaktär. Klippen bestod av olika nivåer av expressivt kroppsspråk anpassat till den dialog som artefakten innehöll. Dessa undersöktes sedan med hjälp av semistrukturerade intervjuer där totalt 15 personer deltog. Deltagarna var alla studenter med tidigare vana av rollspel. Resultaten tydde på att ett mer expressivt kroppsspråk hos karaktärer upplevdes som mer levande, positivt och tydligt och föredrogs av deltagarna. Klippen som hade få rörelser sågs som tråkiga och livlösa. Framtida arbeten skulle kunna jobba vidare på klipp i andra kontexter med andra målgrupper och deltagare

Syftet med denna studie är att utveckla arbetssätt för att inkludera och prioritera dynamik och klang i pianoundervisning. Studien tar utgångspunkt i att pianister kan manipulera dynamik och klang för att musicera på ett konstnärligt och individuellt särskiljande sätt. Med inspiration från pianopedagogers erfarenhet och forskning beskrivs olika tillvägagångssätt och verktyg med vilka pianolärare kan arbeta med dynamik och klang i pianoundervisning. Dessa tillvägagångssätt och verktyg prövas och utvärderas sedan i pianoundervisning, genom att genomföra två lektioner med två olika gymnasieelever, där arbetssätten integreras i populärmusikaliska låtar och genretypiska speltraditioner. Efter samtliga lektioner genomförs en halvstrukturerad intervju med anledning att ta del av elevernas uppfattningar och reflektioner kring pianolektionen och de genomförda arbetssätten. Resultatet av studien visar att de prövade arbetssätten är relevanta och ger positiva konsekvenser för elevernas musicerande i den studerade kontexten. Genom att arbeta med dynamik och klang på olika sätt utvecklades eleverna både i sitt pianospel och i sin gehörsmässiga uppfattning om olika klanger. Eleverna utvecklades även i sin musikaliska medvetenhet genom att reflektera över hur pianistens olika val påverkar det klingande resultatet. Resultatet visar också att en prioritering av de känslomässiga beståndsdelarna av musik är svårt när de strukturella beståndsdelarna upplevs som ett hinder. Samtidigt visar studien att ett medvetet integrerande av dynamik och klang i pianoundervisningen också kan gynna strukturella beståndsdelar, spara tid och resultera i att eleverna musicerar med konstnärlig vision och en medvetenhet om musikens alla beståndsdelar redan från första ton.