Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka färgstabiliteten hos konventionellt varmpolymeriserat, fräst och 3D-printat material för protesbaser efter borstning, termocykling, kaffeförvaring och rengöring. Material och metod: Tio provkroppar av ett material per teknik framställdes; konventionell (ProBase Hot, Ivoclar), CAD/CAM subtraktiv (Ivotion Base, Ivoclar) och additiv teknik (Lucitone Digital Print, Dentsply). Diskformade provkroppar slipades till 3mm x 10mm och polerades. Färgkoordinaterna L*a*b* mättes genom spektrofotometri före och efter alla behandlingarna. Provkropparna borstades i 50 minuter, termocyklades i 10 000 cykler, förvarades 12 dagar i kaffe och därefter rengjordes de med alkalisk peroxid. Medelvärdet av L*a*b* registrerades och färgskillnaderna (ΔEab, NBS) beräknades. Resultatet registrerades i SPSS och analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: I jämförelse mellan materialgrupperna hade 3D-printat högst medelvärde i färgskillnad (ΔEab 1,17) följt av fräst (ΔEab 1,14) och varmpolymeriserat (ΔEab 0,91). Alla värden var under MT, vilket innebär ‘’mycket god färgmatchning’’. Ingen signifikant skillnad fanns mellan materialgrupperna. Av behandlingarna gav termocykling störst missfärgning (ΔEab 1,30), följt av kaffeförvaring (ΔEab 1,15), rengöring (ΔEab 1,04) och borstning (ΔEab 0,81). Signifikanta skillnader för färgskillnaden, ΔEab, observerades: varmpolymeriserat efter borstning hade en mindre färgskillnad jämfört med fräst efter termocykling (p=0,003), och fräst efter borstning hade en mindre färgskillnad jämfört med fräst efter termocykling (p=0,002) Slutsats: Färgstabiliteten hos protesbasmaterial är beroende av material och framställningsteknik. 3D-printat material har lägst färgstabillitet följt av fräst och konventionellt varmpolymeriserat. Trots detta är medelvärdena för färgskillnaden inom gränsvärdena för en mycket god färgmatchning för alla material. Alla material hade acceptabel färgstabilitet efter borstning, termocykling, kaffeförvaring och rengöring. / Purpose: This study investigated color stability of conventional heat polymerized, milled and 3D-printed denture materials after brushing, thermocycling, coffee storage and cleansing. Material and method: Ten specimens (3mm x 10mm) of each material were prepared and polished; conventional (ProBase Hot, Ivoclar), milled (Ivotion Base, Ivoclar) and 3D-printed (Lucitone Digital Print, Dentsply). L*a*b* were measured before and after treatments. The specimens were brushed, thermocycled, stored in coffee, and cleansed to simulate one years usage. Mean value of L*a*b* and color differences (ΔEab, NBS) were calculated. Results were recorded in SPSS with One-way ANOVA, Tukey's test (α=0.05). Results: Between the material groups, 3D-printed had the highest mean value in color difference (ΔEab 1.17), then milled (ΔEab 1.14) and heat polymerized (ΔEab 0.91). All values were below MT, meaning “very good match”. No significant difference were found between the materials. Of the treatments, thermocycling showed the greatest discoloration (ΔEab 1.30), followed by coffee storage (ΔEab 1.15), cleaning (ΔEab 1.04) and brushing (ΔEab 0.81). Significant differences for the color difference, ΔEab, were observed: heat polymerized after brushing had a smaller color difference than milled after thermocycling (p=0.003), and milled after brushing had a smaller color difference than milled after thermocycling (p=0.002) Conclusion: The color stability of denture base materials is dependent on the material and manufacturing technique. 3D-printed material has the lowest color stability followed by milled and conventional heat polymerized. Despite this, the mean color differences are within the limits of a very good color match. All materials had acceptable color stability after brushing, thermocycling, coffee storage and cleaning.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka färgstabiliteten hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia efter upprepade bränningar.   Material och metod: Fem provkroppar av respektive fabrikat; Prettau® Zirconia (PZ) och M+W Zircon HT (MW) kapades fram ur ofärgade zirkonia-diskar. Provkropparna färgades in manuellt med färgen A3 och torkades därefter under en infraröd lampa. Provkropparna sintrades enligt fabrikanternas anvisningar och en första färgmätning utfördes med en spektrofotometer (VITA Easyshade Advance 4.0) mot en matt grå bakgrund. Där efter utfördes bränningar av provkropparna i fyra cykler. Efter varje cykel utfördes färgmätningar.Medelvärdena för L*a*b*c*h* registrerades. Formlerna CIE76 (∆E*ab) och CIEDE2000 (∆E*00) användes för att räkna ut färgskillnader efter bränncyklerna. Värdena registrerades i SPSS och analyserades med One-way ANOVA, Tukey’s test med en signifikansnivå på α=0,05.   Resultat: Statistiskt signifikanta skillnader (p<0,05) i färgförändring hittades både inom och mellan de båda grupperna (MW och PZ). Färgskillnaderna som uppmättes befann sig inom ramen för vad som anses som en acceptabel (∆E*ab≤2,7 och ∆E*00≤1,8) eller mycket god färgmatchning (∆E*ab≤1,2 och ∆E*00≤0,8).   Slutsats: Inom ramen för studiens begränsningar kan följande slutsatser dras: Upprepade bränningar påverkar färgen hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia. De färgförändringar som sker är inom ramen för vad som räknas som en ”acceptabel färgmatchning” eller ”mycket god färgmatchning” enligt aktuella gränsvärden. Färgförändringarna som sker är inte iögonfallande och har ringa betydelse kliniskt. Färgen och färgskillnader hos manuellt färginfiltrerad högtranslucent zirkonia är beroende av fabrikat. / Purpose: The purpose of this study is to investigate color stability in manually color infiltrated high translucent zirconia after repeated firings. Material and methods: Five specimens of each manufacturer; Prettau® Zirconia (PZ) and M+W Zircon HT (MW) were cut from uncolored zirconia discs. The specimens were manually colored with shade A3, and dried. The specimens were sintered and a first color measurement was performed with a spectrophotometer (VITA Easyshade Advance 4.0) against a matte gray background. Firings of the specimens were performed in four cycles. After each cycle, color measurements were performed. The mean values for L*a*b*c*h* ​​were registered. The formulas CIE76 (∆E*ab) and CIEDE2000 (∆E*00) were used to calculate color differences after firing cycles. The values were registered and analyzed with One-way ANOVA, Tukey's test with a level of significance at α=0.05.  Results: Statistically significant color differences (p<0.05) were found within and between groups (PZ and MW). The color differences measured were within the range of what is considered an acceptable match (∆E*ab≤2.7 and ∆E*00≤1.8) or a perfect match (∆E*ab≤1.2 and ∆E*00≤0.8).   Conclusion: Within the limitations of this study, the following conclusions can be drawn: Repeated firings affect the color in manually color infiltrated high translucent zirconia. The color changes that occur are within the range of what is considered an “acceptable match” or “perfect match” according to current thresholds. The color changes are not conspicuous and of little importance clinically. The color and color differences in manually color infiltrated high translucent zirconia are dependent on the brand.

Syftet: Syftet med föreliggande studie var att undersöka färgstabiliteten hos manuellt infärgad hög-translucent zirkonia efter åldring i drycker med lågt pH-värde (vin och Coca Cola) och vatten. Material och metod: I studien användes 30 provkroppar i hög-translucent zirkonia. Provkropparna frästes fram i runda diskar med måtten 6 mm i diameter och 3 mm i tjocklek och färgades in manuellt med infiltreringsvätska genom doppteknik och därefter skedde sintring. Provkropparna förvarades i rött vin, Coca Cola eller destillerat vatten i 12 dagar. Färgkoordinaterna L*a*b* mättes genom spektrofotometer före (kontrollgrupp) och efter förvaring i respektive vätska. Medelvärdet av L*a*b* registrerades och färgskillnaderna (ΔEab, NBS) beräknades. Resultatet analyserades med Fisher՚s exact test samt One-way ANOVA, Tukey’s test med signifikansnivån α=0,05. Resultat: I jämförelse mellan grupperna hade gruppen som vinförvarats högst medelvärde i färgskillnad följt av vatten och Coca Cola. Färgskillnaden för gruppen som vinförvarats var kliniskt icke-acceptabel och visade en statistiskt signifikant skillnad jämfört med vatten och Coca Cola. Ingen statistisk signifikant skillnad observerades mellan de resterande grupperna vatten och Coca Cola. Signifikanta skillnader för färgskillnaden, ΔEab, observerades mellan kontrollgruppen mot övriga grupper för samtliga parametrar L* a* b* med p-värde<0,001 efter åldring i de olika dryckerna. Slutsats: Färgstabilitet hos manuellt infärgad hög-translucent zirkonia påverkas av åldring i drycker med lågt pH-värde såsom vin och Coca Cola, där vin påverkar mer än Coca Cola och vatten. Hög-translucent zirkonia som förvarats i vin uppvisar en rödare ton medan förvaring i Coca Cola uppvisar en gulare ton. / Purpose: This study investigated the color stability of manually infiltrated high translucent zirconia after immersion in beverages with low pH-value (wine and Coca Cola) and water.  Material and method: 30 specimens of high translucent zirconia were prepared. The specimens were milled into round discs and colored manually with infiltration liquid before sintering and were stored in red wine, Coca Cola, or distilled water for 12 days. The color coordinates L*a*b* were measured by spectrophotometer before and after storage in the specific beverage. The mean value of L*a*b* was recorded and the color differences (ΔEab, NBS) were calculated. The results were analyzed with Fisher's exact test and One-way ANOVA, Tukey's test with the significance level α=0.05. Results: In comparison between the groups, the wine group had the highest mean value in color difference followed by water and Coca Cola. Results from wine storage showed a statistically significant difference compared to water and Coca Cola which was clinically non-acceptable. No statistical significant difference was observed between the remaining groups.  Conclusion: Color stability of manually colored high translucent zirconia is affected by aging in beverages with a low pH-value such as wine and Coca Cola, where wine affected more as compared to Coca Cola and water. High translucent zirconia stored in wine exhibited a redder tone, while storage in Coca Cola exhibited a yellower tone.