• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2
  • 2
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Beröring i interaktion mellan föräldrar och deras barn / Touch in interaction between parents and their children

Gustavsson, Alice January 2014 (has links)
Beröring är, efter att länge ha varit ganska förbisett, numera ett växande forskningsområde inom förälder-barn kommunikation. Detta har skett i takt med att man har insett vikten av social interaktion för utvecklingen av alla kognitiva förmågor, och kanske särskilt för språkutvecklingen. Denna studie undersöker hur beröring ser ut i förälder-barn interaktion, och anpassar en tidigare utarbetad mall (Agrawal, 2010) för annotering av beröring i interaktion av svenska förälder-barn dyader. Inspelningar av fyra förälder-barn-par i åtta filer, två filer per barn, annoterades och analyserades. Barnen, två flickor och två pojkar, var vid första inspelningstillfället 3 månader gamla och vid andra 6 månader. Förälderns beröring annoterades och analyserades med perspektiv på vilka kroppsdelar som berördes mest, vilken typ av beröring som var vanligast och hur mycket hudkontakt som förekom i den totala tiden av beröringen. Resultaten visar att föräldrarna vid båda inspelningstillfällena mest höll sina barn, samt att de mest förekommande kroppsdelar att beröra var händerna och överkroppen vid 3 respektive 6 månaders ålder. Det framkom även att den totala beröringen samt beröringen med hudkontakt minskade från första inspelningstillfället. Detta konfirmerar tidigare forskningsresultat som bland annat sett att hållande av barn är vanligast vid tidig ålder, samt att beröringen i stort minskar gradvis under det första levnadsåret. / MINT (MAW 2011.007)
2

Beröringens roll för barns språkutveckling

Tahbaz, Sofia January 2016 (has links)
Beröring är en modalitet som visat sig spela en stor roll i människans utveckling. Föreliggande studie hade för avsikt att undersöka beröringens roll i barnets språkutveckling, utifrån hur beröring förändras över tid och hur det påverkar barnets produktiva ordförråd. Fri interaktion mellan förälder och barn analyserades utifrån annoteringar med information om beröring, som duration och beröring med eller utan hud-mot-hudkontakt. I undersökningen inkluderades alla former av beröring i den totala beröringsdurationen. Tio barn studerades under det första levnadsåret och då de var 24 månader gamla. Resultaten visar att en minskning av beröringsduration sker under barnens första två levnadsår. Resultatet indikerar några intressanta tendenser som diskuteras utifrån tidigare forskning. Beröring med hud-mot-hudkontakt verkar ha en annan roll än total beröring. Studien utformades explorativt och fann inget signifikant samband mellan beröring vid barns första och andra levnadsår och deras produktiva ordförråd vid 30 månader, varken med eller utan hud-mot-hudkontakt. Studien förser dock framtida forskning med tendenser som behöver studeras vidare.
3

The acquisition of Swedish prepositions : A longitudinal study of child comprehension and production of spatial prepositions / Barns tillägnande av svenska prepositioner : En longitudinell studie om barns förståelse och produktion av spatiala prepositioner

Tahbaz, Sofia January 2018 (has links)
Prepositions are acquired at earliest during the second year of life. This thesis investigates 16 children acquiring Swedish spatial prepositions, i.e. på ‘on/at’, i ‘in/at’, under ‘under’, bredvid ‘beside/next to’, bakom ‘behind/back’ and framför ‘in front’. This thesis aimed toinvestigate how preposition acquisition relates to language acquisition. The thesis used three different methods: eight sessions of free parent-child interaction, one structured experiment at 2;9 years and parental reports on child passive/active vocabulary from when the children were 0;9 years until they were 3;0 years old. The data gathered was correlated to scores in the parental reports at 4;0 years, which was used as a measure of communicative level, and used as a base when dividing the children into three groups: lower, average and higher score. The results showed that both parental and child preposition production, comprehension at 2;9 years, and comprehension and production predicted communicative level at 4;0 years. The results of the thesis varied depending on the method used. This highlights the importance if using several methods when investigating child language acquisition. / Prepositioner tillägnas som tidigast under barnets andra levnadsår. I denna masteruppsats undersöks utvecklingen av spatiala prepositioner hos 16 barn under deras 4 första levnadsår. På, i, under, bredvid, bakom och framför var prepositionerna som undersöktes. Ett av uppsatsens mål var att undersöka om och/eller hur prepositionsutveckling är kopplat till språkutveckling. För att nå målet användes tre olika metoder: åtta sessioner av förälder-barn interaktion, ett semi-strukturerat test då barnen var 2;9 år gamla och aktivt/passivt ordförråd från när barnen var 0;9 år till att de var 3;0 år gamla. Detta korrelerades sedan till barnens poäng från en föräldraenkät om barnets språkförmåga vid 4;0 års ålder. Poängen vid 4-års ålder låg till grund för uppdelning av barnen i tre grupper: lägre, medel och högre språklig nivå. Resultaten från uppsatsen var bland annat att såväl föräldrars som barns produktion av prepositioner, barnens förståelse av prepositionerna vid 2;9 år, och förståelse såväl som produktion av prepositioner förutsäger barnens kommunikationsnivå vid 4;0-års ålder.  Resultaten skiljer sig beroende på vilken metod som använts, vilket understryker vikten av att använda flera metoder när barns språkutveckling undersöks. / MINT - moduling infant language acquisition from parent-child interaction
4

Emblem use in parent-child interaction : A longitudinal study

Tahbaz, Sofia January 2017 (has links)
This thesis investigates emblem use exploratory in parent-child interaction. Emblems are conventional gestures with a verbal equivalent. The aim of this study was to answer if emblem use facilitates language acquisition. Formulaic gestures – fixed gestures accompanying songs – were examined as a subgesture of emblems. 20 children and their parents’ emblem use were recorded when interacting freely at seven age points: 6, 9, 12, 15, 18, 21 and 24 months. Emblem use was correlated to the children’s productive vocabulary at 30 months. The results showed that parental emblem use at 24 months and child emblem use at 15 months predicted child productive vocabulary at 30 months. T-tests showed how emblem production of children in a lower productive vocabulary group differed from children in a higher productive vocabulary group. A difference between the children of the lower productive vocabulary group and the children of the higher productive vocabulary group emblem use was also found at 15 months, indicating emblem use being important in language acquisition. Formulaic gestures did not correlate to child productive vocabulary. Emblem use developed along with child age and probably inherently with word production. Parents adjust their emblem use to the child’s age and/or possibly language skills, suggesting that child-directed gesturing occurs in parent-child interaction. / Den här studien undersöker emblemanvändning explorativt i förälder-barninteraktion. Emblem definieras som konventionella gester med en verbal motsvarighet. Målet i denna studie var att undersöka om emblemanvändning underlättar språktillägnande. Fasta gester – gester tillhörande sånger – undersöktes som en underkategori till emblem. 20 barn och deras föräldrar spelades in när de interagerade fritt vid sju ålderspunkter: 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24 månader vilket också korrelerades med barnets produktiva ordförråd vid 30 månader. Resultaten visade att föräldrars emblemanvändning vid 24 månader och barns emblemanvändning vid 15 månader korrelerade med barnens ordförråd vid 30 månader, vilket indikerar att emblemanvändning vid dessa ålderspunkter förutsäger ordförrådets storlek några månader senare. T-tester visade att emblemproducering hos barn skiljde sig åt mellan gruppen med barn med lägre produktivt ordförråd och gruppen med barn med högre produktivt ordförråd. Vid 15 månader fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna vilket indikerar att emblem spelar en viktig roll vid språktillägnandet. Fasta gester visade ingen korrelation med barnets språkutveckling. Barnens emblemproduktion utvecklades med åldern och troligtvis tillsammans med ordproduktion. Föräldrar verkar justera sitt emblemanvändande till barnets ålder och/eller språkkunskaper, vilket indikerar att ett barnriktat gestikulerande finns vid förälder-barn interaktion. / Modelling child language acquisition from parent-child interaction (MINT: MAW 2011:007)

Page generated in 0.0947 seconds