In this thesis, the usage of iconic expressions, or sound symbolic expressions, is investigated in Swedish child-directed speech during the first two years of life. Furthermore, it is explored whether there is an effect of the usage of sound symbolism on productive vocabulary at 2;0 years. Ten monolingual Swedish and typically-developing children and their parents were selected at the ages of 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 and 2;0 years. The sound symbolic expressions were extracted, classified and analysed. One finding is that sound symbolic expressions are used by all parents in varying degrees from sparsely to abundantly. On average 0,9 sound symbolic expressions were used per minute by all parents. There was no significant effect of the usage of sound symbolism on productive vocabulary. Nevertheless, this work shows that iconicity is used in early childhood and might be a part of the register child-directed speech. Further studies should investigate more thoroughly the effect of iconicity on language acquisition. / I denna studie undersöktes ikoniska, eller ljudsymboliska, uttryck i svenskt barnrikat tal under barnets första två levnadsår. Utöver detta testades det om det fanns någon effekt av användning av ljudsymbolik på barnets produktiva ordförråd vid 2;0 år. Tio enspråkiga svenska och typiskt-utvecklade barn och deras föräldrar valdes ut vid 0;3, 0;6, 0;9, 1;0, 1;3, 1;6, 1;9 och 2;0 år och de ljudsymboliska uttrycken extraherades, klassificerades och analyserades. Ett resultat var att alla föräldrar använde sig av ljudsymboliska uttryck; varierande från lite till mycket. I genomsnitt användes det 0,9 ljudsymboliska uttryck per minut av alla föräldrarna. Ingen signifikant effekt på det produktiva ordförrådet kunde hittas. Trots detta så visar detta arbete att ikonicitet används under den tidiga barndomen och att ikonicitet kanske är en del av talstilen ‘barnriktat tal’. Framtida forskning kan undersöka ikonicitetens påverkan på språkinlärning mer ingående. / Modelling infant language acquisition from parent-child interaction (MINT)

Beröring är en modalitet som visat sig spela en stor roll i människans utveckling. Föreliggande studie hade för avsikt att undersöka beröringens roll i barnets språkutveckling, utifrån hur beröring förändras över tid och hur det påverkar barnets produktiva ordförråd. Fri interaktion mellan förälder och barn analyserades utifrån annoteringar med information om beröring, som duration och beröring med eller utan hud-mot-hudkontakt. I undersökningen inkluderades alla former av beröring i den totala beröringsdurationen. Tio barn studerades under det första levnadsåret och då de var 24 månader gamla. Resultaten visar att en minskning av beröringsduration sker under barnens första två levnadsår. Resultatet indikerar några intressanta tendenser som diskuteras utifrån tidigare forskning. Beröring med hud-mot-hudkontakt verkar ha en annan roll än total beröring. Studien utformades explorativt och fann inget signifikant samband mellan beröring vid barns första och andra levnadsår och deras produktiva ordförråd vid 30 månader, varken med eller utan hud-mot-hudkontakt. Studien förser dock framtida forskning med tendenser som behöver studeras vidare.

Flera gymnasieskolor i Malmö inleder studierna för elever i åk 1 med ett gemensamt läsprojekt, där elever läser självvalda skönlitterära böcker under åtminstone en timme per dag under lektionstid i ungefär tre veckor.Syftet med mitt arbete var att undersöka om intensivläsning av skönlitteratur har någon positiv påverkan på elevernas ordkunskap samt vilka skillnader i resultat finns det mellan andraspråkselever som få modersmålsundervisning och de elever som inte får det.För att få svar på dessa frågor har jag använt mig av samma kvalitativa ordkunskapstest före och efter intensivläsningen samt en enkätundersökning med frågor om elevernas språkliga bakgrund.Resultatet visar att läsning av en bok även under en kort tid kan ha, bland andra faktorer, en positiv inverkan på andraspråkselevernas ordförståelse. De flesta eleverna visar någon förbättring av sin ordförståelse under en ganska kort tid. Även kontinuerlig modersmålsundervisning under grundskolestudier kan vara en positiv faktor i ordkunskapsutveckling i svenska, vilket också kan antydas i resultatet av min undersökning.Litteraturläsning spelar en stor roll i individens språkutveckling. Undersökningen som jag gjort för mitt examensarbete stärkte min övertygelse i att läsningens nytta inte kan överskattas och att med dess hjälp även på kort tid kan man åstadkomma en betydlig förbättring i elevernas ordförråd. Lärare i både svenska och i svenska som andraspråk bör känna till läsningens positiva inverkan på elevernas ordförråd och oftare använda sig av olika läsprojekt under sin undervisning.

This thesis investigates emblem use exploratory in parent-child interaction. Emblems are conventional gestures with a verbal equivalent. The aim of this study was to answer if emblem use facilitates language acquisition. Formulaic gestures – fixed gestures accompanying songs – were examined as a subgesture of emblems. 20 children and their parents’ emblem use were recorded when interacting freely at seven age points: 6, 9, 12, 15, 18, 21 and 24 months. Emblem use was correlated to the children’s productive vocabulary at 30 months. The results showed that parental emblem use at 24 months and child emblem use at 15 months predicted child productive vocabulary at 30 months. T-tests showed how emblem production of children in a lower productive vocabulary group differed from children in a higher productive vocabulary group. A difference between the children of the lower productive vocabulary group and the children of the higher productive vocabulary group emblem use was also found at 15 months, indicating emblem use being important in language acquisition. Formulaic gestures did not correlate to child productive vocabulary. Emblem use developed along with child age and probably inherently with word production. Parents adjust their emblem use to the child’s age and/or possibly language skills, suggesting that child-directed gesturing occurs in parent-child interaction. / Den här studien undersöker emblemanvändning explorativt i förälder-barninteraktion. Emblem definieras som konventionella gester med en verbal motsvarighet. Målet i denna studie var att undersöka om emblemanvändning underlättar språktillägnande. Fasta gester – gester tillhörande sånger – undersöktes som en underkategori till emblem. 20 barn och deras föräldrar spelades in när de interagerade fritt vid sju ålderspunkter: 6, 9, 12, 15, 18, 21 och 24 månader vilket också korrelerades med barnets produktiva ordförråd vid 30 månader. Resultaten visade att föräldrars emblemanvändning vid 24 månader och barns emblemanvändning vid 15 månader korrelerade med barnens ordförråd vid 30 månader, vilket indikerar att emblemanvändning vid dessa ålderspunkter förutsäger ordförrådets storlek några månader senare. T-tester visade att emblemproducering hos barn skiljde sig åt mellan gruppen med barn med lägre produktivt ordförråd och gruppen med barn med högre produktivt ordförråd. Vid 15 månader fanns också en signifikant skillnad mellan grupperna vilket indikerar att emblem spelar en viktig roll vid språktillägnandet. Fasta gester visade ingen korrelation med barnets språkutveckling. Barnens emblemproduktion utvecklades med åldern och troligtvis tillsammans med ordproduktion. Föräldrar verkar justera sitt emblemanvändande till barnets ålder och/eller språkkunskaper, vilket indikerar att ett barnriktat gestikulerande finns vid förälder-barn interaktion. / Modelling child language acquisition from parent-child interaction (MINT: MAW 2011:007)