Syftet med den här studien är att undersöka hur tränare rekryteras på klubbnivå inom barn- och ungdomshandboll. Studien utgår ifrån följande tre frågeställningar: Hur rekryteras handbollstränare i Stockholms handbollsklubbar? Hur arbetar handbollsklubbar med utbildning? Har kvinnor och män samma möjligheter som handbollstränare? Fem sportchefer från några av de största handbollsklubbarna i Stockholm har intervjuats med en semi-strukturerad intervjuform och svaren som framkommit har analyserats och diskuterats i relation till den tidigare forskningen kring ämnena: rekrytering av tränare, utbildning och genus. Av resultaten framkom att alla som vill får bli tränare, men att bara vissa blir tillfrågade, vilket är en begränsande faktor. Flera av klubbarna har intentioner att rekrytera unga ledare, men resultatet blir mer ofta att föräldrar får ”ta sitt ansvar” och ta hand om laget för att ingen annan tränare finns tillgänglig. Synen på förbundets utbildningar är delad. Bas-utbildningen anses givande medan Tränarskola 1 ofta omnämns som för tidskrävande eller att den har för enkla kunskaper. Flera av klubbarna har interna utbildningar, som de anser är mer givande för specifika målgrupper. Kvinnor och män har samma möjlighet att bli tränare. Trots detta är det majoritet manliga tränare i alla klubbar. Detta härleder då till en större sannolikhet att de som blir tillfrågade för tränarroller faktiskt är män. Alla handbollsklubbar som deltog i studien har liten eller ingen struktur alls för hur tränare skall rekryteras och bibehållas. Om handbollsklubbar skulle vara mer medvetna om konsekvenser av rekrytering och deras agerande, så skulle fler klubbar kunna rekrytera fler tränare. Framförallt handlar det om att tillfråga fler och inte utesluta någon vid urvalet. Det är också viktigt med mentorskap vid nyrekryterade tränare och visa dem uppskattning för att få dem att stanna längre som tränare. Detta skulle minska dagens ledarbrist och samtidigt leda till personlig utveckling hos tränarna och fler som vill vara närvarande.

Svensk fotboll har en starkt rotad föreningskultur som bygger på ideellt engagemang,amatörmässiga ideal och demokrati. Under lång tid har dock fotbollen i stort genomgått enkommersialiseringsprocess där elitfotbollen allt mer styrs som företag och ekonomi blir alltviktigare. Detta har skapat en debatt kring 51-procentsregeln som hindrar privata investerare från attköpa upp svenska klubbar. Supportrarna värnar om denna regeln och under tidigt 10-tal var fråganom en avreglering uppe i Riksidrottsförbundets stämma men supportrarna protesterande och regelnblev kvar.Supportrarnas åsikt i frågan framkommer därmed tydligt vilket leder oss in på vårt syfte. Vi vill tareda på hur ledande organisationer inom svensk fotboll och svenska elitfotbollsklubbar ser på densvenska föreningskulturen och den svenska föreningsstrukturen, samt vad de anser att de finns förkonsekvenser med att ha kvar respektive häva 51-procentsregeln. För att genomföra studien har detgjorts totalt sju stycken intervjuer, med fem klubbchefer i svenska elitfotbollsklubbar och envardera med representanter från Riksidrottsförbundet och Svensk Elitfotboll.Studien har gett oss tydliga svar på vad dessa respondenter har för åsikter kring den svenskaföreningskulturen och 51-procentsregeln men även kring den svenska fotbollsstrukturen. Detframkommer i studien kritik till den svenska strukturen och även hanteringen av pandemin ochflertalet respondenter kräver förändringar. Studien hoppas kunna bidra med att vara ett underlag försådana eventuella förändringar samt hoppas vi, kunna öka förståelsen för olika aktörers perspektiv ihögst aktuella frågor. / Swedish football has a strongly rooted club culture based on non-profit involvement, amateurishideals and democracy. During a long time, however, football has largely undergone acommercialization process in which elite football is increasingly controlled as a company and theeconomy is becoming increasingly important. This has created a debate about the 50+1 rule thatprevents private investors from buying Swedish clubs. The supporters care about this rule andduring the early 10s the question of a deregulation was up in the Swedish Sports Confederationsmeeting but the supporters protested and the rule remained.The supporters' opinion on the issue is thus clear, which leads us into our purpose. We want to findout how leading organizations in Swedish football and Swedish elite football clubs view theSwedish club culture and club structure, as well as what consequences they believe exist ofretaining and removing the 50+1 rule, respectively. To conduct the study, a total of seven interviewswere conducted, with five club managers in Swedish elite football clubs and one each withrepresentatives from the Swedish Sports Confederation and Swedish Elite football.The study has given us clear answers to what opinions these respondents have about the Swedishclub culture and the 50+1 rule, but also about the Swedish football structure. The study revealscriticism of the Swedish structure and also how the pandemic has been handled and mostrespondents demands changes in the structure. The study hopes to be able to contribute as a basisfor such possible changes and we hope, to be able to increase the understanding of different actors'perspectives on highly current issues.