<p>Denna uppsats är en fallstudie som går ut på att beskriva företaget Icehotel AB och hur de gått tillväga för att bli ett attraktivt turistmål och framgångsrikt företag.</p><p>Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat företagets VD Yngve Bergqvist samt kunder som besökt Icehotel. I resultatet redovisas svaret från dessa intervjuer.</p><p>Vi har valt att lägga tyngdpunkten på marknadsföringen av Icehotel och hur de lyckats nå ut till människor från hela världen. I teoridelen tar vi upp Turistmarknadsföringens 8 P och Attraktionsutveckling. I analysen tillämpar vi sedan dessa på företaget.</p><p>I slutsatsen diskuterar vi kring hur Icehotel gått tillväga för att bli ett framgångsrikt företag. Vi tar upp promotion av företaget, samarbetspartners samt den professionella marknadssegmenteringen.</p>

<p>Företag har först och främst ekonomiska intressen att ta hänsyn till. Ett mål är att skapa acceptabel vinst för sina ägare och ett delmål är att hålla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sätt att reducera denna är att företaget söker personal som inte bara är kompetent utan som även kan omfattas av företagets målsättning och etik. På så sätt växer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar längre hos företaget. Den anställdes trivselfaktor ökar och han får bättre förutsättningar för att känna att han tillsammans med företaget kan bidra till förändring av samhället och världen.</p><p>Vänds fokus från företagets intresseperspektiv till den arbetssökandes, kan man fråga sig om det finns ett intresse hos arbetssökande personer, i detta fall våra studenter i intervjuundersökningen, att utöver lön, ta hänsyn till företagets/organisationens policy</p><p>beträffande CSR- relaterade faktorer.</p>

<p>Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod.</p><p>Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm.</p><p>Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort.</p><p>Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.</p>

<p>I dagens konsumtionssamhälle blir det allt viktigare att positionera sig rätt i kundens medvetande för att uppnå den önskade imagen. Nuförtiden räcker det inte längre att erbjuda funktionella värden utan även de emotionella har fått en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. Många företag slåss om samma kunder och positionerar sig därefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumärken uppfattas på samma sätt.</p><p>Svenska H&M och spanska Zara är de två största klädkedjorna på den europeiska marknaden och i media skrivs det sällan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges är att Zara är Spaniens svar på H&M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affärsidé. Zara öppnade sin första butik i Stockholm i september 2003 och är således fortfarande relativt nya på den svenska marknaden. Då de har planer på att under 2005 öppna ytterligare butiker i Stockholm vill vi se hur kunderna uppfattar varumärkena och huruvida deras bild överensstämmer med hur företagen positionerar sig. Således valde vi att utifrån en kvantitativ fallstudie på H&M och Zara undersöka de av kunderna upplevda varumärkena genom frågeställningen: Upplever H&M:s och Zara:s kunder att företagen innehar liknande marknadsposition? Vi har studerat de båda företagen utifrån den information vi fått från dem samt medias bild, som vi fann mycket intressant. Därefter gjorde vi en enkätundersökning vars resultat vi kopplande samman med de valda teorierna om varumärken och positionering.</p><p>Utifrån analysen har vi dragit slutsatsen att H&M och Zara inte innehar samma marknadsposition i Sverige då större delen av de svarande inte uppfattar dem vara konkurrenter eller ha en liknande image. Trots detta upplever kunderna att de är lika moderiktiga, stilskapande och spännande. De kunder som inte har vistats mycket i Spanien ansåg dock Zara vara mer exklusivt men H&M ansågs vara avsevärt mer prisvärt. Ur detta drar vi slutsatsen att kunderna anser Zara vara väldigt dyrt och inte alls så prisvärt som de vill förmedla. Detta kan vara ett resultat av att de saknar en tydlig uttalad affärsidé, något som kan leda till en oklar marknadsposition. Det kan även bero på att de är relativt nya på den svenska marknaden och inte använder sig av reklam utan förlitar sig på så kallad word-of.mouth. Vi ser också att svenska mediers bild av två stora konkurrenter inte stämmer med verkligheten men vi anar att denna bild skulle vara mer förenlig med de spanska kundernas då Zara i Spanien verkar vara mindre exklusivt samt har en 31% lägre prisnivå och därmed inte bara konkurrerar med H&M om moderiktighet, kvalitet och stilskapande utan även med priset.</p>

<p>Frågeställning: Vilka nödvändiga förändringar behöver ett traditionellt flygbolag genomgå för att överleva inom en turbulent marknad?</p><p>Huvudsyfte: Med hjälp av en fallstudie och utvalda teorier analysera och utvärdera hur väl ett traditionellt flygbolag anpassar sig utefter de rådande marknadsförhållandena på flygmarknaden.</p><p>Metod: En fallstudie med SAS Airlines som studieobjekt har genomförts. Även Ryanair har inkluderats som en liten del i studien, vars syfte är att förse läsaren med en beskrivning av fenomenet lågprisflygbolag. Vidare har valda relevanta teorier utgjort ramen för insamlandet av data från rapporter av olika slag samt kompletterande information från intervjuer.</p><p>Slutsatser:</p><p> - Omvärldsbevakning möjliggör kundanpassningen.</p><p>- Organisationsstorlek tillsammans med allianssamarbetet inger ökade möjligheter för anpassningen.</p><p>- Den offensiva prispolitiken tillsammans med det förändrade resebeteendet försvårar SAS Airlines konkurrensförmåga.</p><p>- Organisations- och ägarstruktur inger begränsade handlingsutrymmen.</p><p>- SAS Airlines har ytterst få möjligheter till att anpassa sig efter krig, epidemier, terrordåd och oljeprissvängningar.</p><p>- SAS Airlines anpassning består i stora drag av kostnadsbesparingar, kapacitetsreduceringar, kundanpassning av erbjudanden samt av en efterfrågestyrd prissättning.</p>

<p>Den senaste tiden har media larmat om att landets och Stockholms hotell genomgår en kris. De bidragande faktorerna har ansetts vara många. Några av dom är minskningen av konferenser, it-bubblan, osäker konjunktur, minskat resande, krigsoro och terrorhot. Trots det fortsätter planeringen och byggandet av nya hotell i vår huvudstad. Konkurrensen blir högre och hotellen försöker öka beläggningen. Det har lett till att många hotell har valt att sänkta sina priser. Hotellen kan trots de sänkta priserna inte längre leva på affärsgästerna och behöver nu fylla sina rum under helgerna. De svenska privatgästerna blir då avgörande för deras överlevnad.</p><p>I vår uppsats har vi tagit hjälp av fyra slumpmässigt utvalda hotell. Syftet var att genom en fallstudie på hotellen och en enkätundersökning bland dess svenska privatgäster, identifiera, analysera och utvärdera marknadsföringsstrategier för att hitta andra mervärden än priset. Vi skulle även komma med förslag på åtgärder som kunde förbättra hotellens situation.</p><p>Teorierna vi valt att använda oss av stöds av hotellens utvidgade tjänsteerbjudande. Det har hjälpt oss att identifiera mervärden. I en matris placerade vi även in hotellens svenska privatgäster utifrån vilken typ av hotell de föredrog. Axlarna motsvarar förhållandena kvalitet/pris och låg-/hög involvering.</p><p>Det resulterade i att kvalitet och hotellets geografiska läge var det mest värdegivande för gästerna. Det följdes tätt av bra service och bemötande. Nödvändigt för att vara konkurrenskraftig är att anpassa sig och lyssna till marknaden. Vi har gett några förslag.</p>

<p>The financial crisis in the beginning of the 1990´s the financial crisis had a strong impact on the Swedish economy. Some of the main actors in the crisis were the largest banks of Sweden which brought a huge amount of losses on themselves. One of the main reasons for this was that the banks focused on volume increases rather than on credit losses. The credit analysis process is performed differently these days and it is the development of this process that is the focus for the authors.</p><p>This thesis is about the credit analysis process in the four largest banks of Sweden. The purpose of the thesis is to highlight which factors the banks include in the credit analysis process and in how small and medium size companies are treated in this process. Another purpose of this thesis is to see if there are any differences between the four banks.</p><p>The aim of the thesis is reached through empirical investigation through personal interviews with representatives from the four banks. Complementary interviews have also been made with three analysts and three companies to get a more general impression. The empirical investigation is then compared to the theoretical references.</p><p>The authors reached conclusion is that the central part of the credit analysis process comprises the importance of the companies’ future cash flow and credit refund. A clear and refined business concept is very important along with the board of companies’ board members.</p><p>The credits analysis process is very similar in all the four banks; the main similarity is that all the banks make a central economy analysis along with a surrounding world and business analysis. A future forecast is also made. From this analysis the banks can measure the credit risk rate. If these factors are of satisfaction the banks will accept the companies credit applications.</p><p>The banks are very much similar to each other, with the largest difference that Handelsbanken have a more flattened organization compared to the other banks.</p>

No description available.

<p>Det finns en tydlig trend att soloföretagandet ökar i tjänstesektorn. På grund av effektiviseringar, politiska sysselsättningsåtgärder tvingas och lockas allt fler till att starta företag för att hålla sig kvar på arbetsmarknaden. År 2003 stod soloföretagen för 58% av det totala antalet företagskonkurser. Anledningen till detta är dels okunskapen som finns när man tvingas ut i företagande, men framförallt resurssvaghet. </p><p>För att klara sig i hård konkurrens behöver soloföretagen någon form av resurskomplettering. En sådan kan komplettering kan vara samarbete med andra aktörer. På så sätt reducerar man osäkerheten och risktagande och ökar konkurrenskraften. Dock saknas det kunskap om vilka faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man letar samarbetspartners.</p><p>Uppsatsens problemformulering lyder således: "Vilka faktorer är viktiga för att samordna soloföretagare i tjänstesektorn så att de kan erbjuda konkurrenskraftigare lösningar?". </p><p>Vårt syfte med undersökningen är att analysera och utvärdera enskilda frisörföretagare i Stockholms innerstad, för att se hur olika former av samordning påverkar deras värdeskapande.</p><p>Vid vårt deduktiva tillvägagångssätt har vi använt oss av tre olika teorier; Håkanssons nätverksteori, Grönroos affärsidéteori och Normanns Värdestjärnan. I enlighet med dessa teorier kan följande påstående lyftas fram:</p><p>- för att företag i ett nätverk ska kunna producera erbjudanden med högre värde krävs det att deras affärsidéer kompletterar, istället för att konkurrera med, varandra. Då får nätverket en övergripande affärsidé som är konkurrenskraftigare än den enskilde affärsidén. De helhetslösningar som kan erbjudas ökar kundens mervärde.</p><p>Sex salonger i Stockholms innerstad deltog i vår enkätundersökning, tre renodlade frisörsalonger och tre skönhetssalonger med blandade erbjudanden ställdes mot varandra. De slutsatser som kunde dras var att kompletterande affärsidé som samordningsmekanism inte är en avgörande faktor för att skapa värde i frisörbranschen. Värdeskapande samordning är branschspecifikt. Vår undersökning visar att det inte finns en universallösning när det gäller att hitta rätt samarbetspartners. Däremot är en tydlig affärsidé alltid viktig för att erbjuda rätt tjänst/produkt till rätt segment viktigt för alla företagare, oavsett bransch och samordning.</p>

No description available.