<p>In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto –protocol which first period runs between 2008-2012.</p><p>The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company’s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability.</p><p>With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies.</p><p>The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.</p>

Denna uppsats har till syfte att beskriva och analysera läkemedelsbolaget Sanofi-Aventis inköpsfunktions interna strategiska betydelse. Efter eget intresse och ett behov från Sanofi-Aventis sida med en utomstående betraktare genomförde vi denna studie. Studien har genomförts genom intervjuer, genomgång av litteratur och analys av tidigare forskning samt ett frågeformulär. Inköpsfunktionen har idag en alltför låg intern strategisk betydelse inom Sanofi-Aventis. Detta beror på en rad olika faktorer inom olika områden, såsom; relationerna till leverantörerna, de inköpta tjänsternas karaktär, inköpsprocessen samt inköpsfunktionens struktur. För att stärka denna funktions betydelse krävs ytterligare åtgärder. Dessa åtgärder innefattar bland annat en klassificering av leverantörsbasen, en större involvering från ledningen samt en implementering av en intern benchmarking.

This paper presents a study that evaluates the performance of stock recommendations issued on Swedish stocks during 2003. The selection of recommendations in this paper originates from banks, major brokerage firms and financial press located in Sweden. The total of 171 recommendations consisted of 99 buy recommendations and 72 sell recommendations. Forecast revisions presented in this paper suggest that Investment managers have no ability to predict performance winners, nor do their forecasts in general have any significant impact on stock prices. A mere 50 percent of the recommendations in this revision had a weak ability to outperform their benchmark indexes as in other similar revisions. A prolonged revision-cycle extended to the spring of 2005 was made in order to observe long-term consequences and essentially showed negative performances.

The Swedish oligopoly system that prevailed within the provision-industry has during the latest years subsided. The competition on the market has increased when new participants were given the opportunity to enter the Swedish market. Today the provision-industry is characterized by different foreign participants. Among these new participants one can find Lidl and Netto, who have entered the market enable to provide the Swedish people with an inexpensive range of products. In pace with the growing rivalry the benefits favor the consumers whom are being given several options to choose between. This gives the consumers a great power to control the companies whom are being forced to adjust to the prevailing situation. Due to the entries of new participators traditional companies such as ICA have compulsory lowered their price tags enable to not loose market shares. The purpose with this essay is to obtain a view over how competitive a low-price-grocersstore is. To achieve the above an illustration of the current situation for low-price-grocerstores will be studied together with how they obtain competitive advantages. Further on we will try to locate which factors are essential when using a low-price-strategy. Enable to answer the purpose of the essay we have chosen a selection of theories which have been connected to one and other. This gives us a tool to analyze the empirical material that has been collected. The conclusion was that low-price-stores exist to a certain extent due to the stabile introduction stage that they posses. They start in a secure position and afterwards work hard in cost reduction. To assure the risk of being competed out the products they provide have to be cheaper than the ones the traditional stores offer. In hence the products have to posses the same quality as the traditional stores have if they want the costumers to choose them. An additional conclusion is that company’s image ought to be strong enable to sell their concept to the costumers. The costumers opinions of the company is farthest out important and consequently the company has to be prepared to defend them selves in any possible criticism.

Since the middle of the 1980´s the Swedish bank market has experienced a change concerning structure and pressure of competition. Before the year 1985, the market was characterized as a market with few operators but have changed to a market with many operators and seen as one of the most intense in Europe where the four major banks; Nordea, Handelsbanken, SEB and Föreningssparbanken together have a strong position. Their market share has recently decreased, mostly for the benefit of foreign banks and niche banks. The Swedish market has experienced difficulties in generating profits which mostly depends on new establishments that have increased the pressure on competition, a low growth as well as weakened customer relations. The development has resulted in a growing importance of market segmentation, mainly by the fact that costumers have become more disloyal as a result of the increased competition. Students are a market segment of interest for the financial market, mainly because of the expectations of their positive financial situation in the future. Students are seen as an expensive group of costumers to attract and seem to be more disloyal towards banks than other customers. The banks in Sweden have developed specialized offers to attract students, these offers are estimated to be long-term investments. The purpose of this thesis was to examine how young intellectuals relate to the choice of their future bank. The main question at issue; “What impacts have the defined key factors on young intellectual’s choice of future bank” was answered on the basis of a few defined key factors concerning consumer loyalty. The method used for answering the purpose of the thesis was a focus group discussion. One of the conclusions were that the major banks should not identify students as a homogenous group of costumers, mainly because there are many directions of education that leads to diverse banking needs in the future. Students’ choices of future bank are also affected by surrounding and individual factors. Reasons to why students during their education are loyal to their bank were namely customer satisfaction, low involvement, inactiveness and undeveloped banking needs. The result from the thesis showed that students’ disloyalty increases when they graduate from the university and develop different banking needs. The banks need to establish strong relations with the students before this crucial stage arise. Finally banks need to focus on building strong long-term relations and create stimulus for making the students remain as customers within the bank after completed studies. Since the offers from the major banks to students are similar, a distinct profile and a differentiation of the student offers should be developed. / Sedan mitten av 1980-talet har den svenska bankmarknadens struktur och konkurrensförhållanden genomgått en förändring. Innan 1985 karaktäriserades den svenska banksektorn av ett fåtal aktörer, idag beskrivas den dock som en marknad med betydligt fler aktörer och som en av de mest koncentrerade i Europa där de fyra storbankerna Nordea, Handelsbanken, SEB samt Föreningssparbanken tillsammans har en mycket stark ställning. Deras marknadsandelar har minskat något under senare år, främst till förmån för utländska banker och nischbanker. Den svenska marknaden har under en tid haft svårigheter att generera vinster vilket främst berott på nyetableringarna som ökat konkurrensen om marknadsandelarna, samt en låg tillväxt och försvagade kundrelationer. Utvecklingen har resulterat i en ökad vikt av marknadssegmentering då kunderna blivit allt mer illojala till följd av den hårdare konkurrensen. Ett marknadssegment som varit av intresse för bankväsendet är studenter eftersom de efter avslutade studier förväntas få en positiv privatekonomisk utveckling. Kundgruppen anses dock vara dyr att attrahera och illojal mot banker i större utsträckning än andra kundsegment. För att knyta till sig denna kundgrupp har de flesta banker utvecklat erbjudanden i form av studentpaket, dessa beräknar bankerna som en investering som på kort sikt medför höga kostnader, men förväntas generera vinster på lång sikt. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur unga högskolestudenter förhåller sig till valet av framtida bank. Utifrån ett antal definierade nyckelfaktorer angående konsumentlojalitet besvarades huvudfrågeställningen ”Vilken påverkan har de definierade nyckelfaktorerna på högskolestudenters val av framtida bank?” För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar användes metoden fokuserad gruppintervju. Utifrån ett antal urvalskriterier valdes 8 deltagare för att diskutera ett antal frågeställningar, vilka formulerades utifrån de teorier som låg till grund för uppsatsen. Av undersökningen drogs slutsatsen att storbankerna inte bör uppfatta studenter som en homogen kundgrupp då det finns många studieinriktningar som leder till skilda framtidsutsikter med i sin tur olika bankbehov. Vidare framkom att studenter påverkas av ett antal omvärldsfaktorer samt individuella preferenser vid valet av bank och banktjänster. Anledningar till varför studenter är lojala mot sin bank under studietiden var främst kundnöjdhet, oengagemang, trögrörlighet samt outvecklade bankbehov. Undersökningen visade att då studierna avslutats och förändrade bankbehov uppträder ökar illojaliteten, innan denna kritiska fas måste bankerna därför ha etablerat starka kundrelationer för att motverka bankbyten. En sammanfattande slutsats av undersökningen var att bankerna bör fokusera på att bygga starka långsiktiga relationer och skapa incitament för studenterna att stanna kvar som kunder i bankerna efter avslutade studier. En tydligare profilering och differentiering av studenterbjudandena bör utvecklas då storbankernas studentpaket i stort sett ser likadana ut.

Denna uppsats är en fallstudie som går ut på att beskriva företaget Icehotel AB och hur de gått tillväga för att bli ett attraktivt turistmål och framgångsrikt företag. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning där vi intervjuat företagets VD Yngve Bergqvist samt kunder som besökt Icehotel. I resultatet redovisas svaret från dessa intervjuer. Vi har valt att lägga tyngdpunkten på marknadsföringen av Icehotel och hur de lyckats nå ut till människor från hela världen. I teoridelen tar vi upp Turistmarknadsföringens 8 P och Attraktionsutveckling. I analysen tillämpar vi sedan dessa på företaget. I slutsatsen diskuterar vi kring hur Icehotel gått tillväga för att bli ett framgångsrikt företag. Vi tar upp promotion av företaget, samarbetspartners samt den professionella marknadssegmenteringen.

Företag har först och främst ekonomiska intressen att ta hänsyn till. Ett mål är att skapa acceptabel vinst för sina ägare och ett delmål är att hålla nere sina kostnader. Rekryteringskostnaderna anses ha blivit en relativt dyr kostnadspost. Ett sätt att reducera denna är att företaget söker personal som inte bara är kompetent utan som även kan omfattas av företagets målsättning och etik. På så sätt växer en lojalitet fram mellan dessa och ökar sannolikheten att personal stannar längre hos företaget. Den anställdes trivselfaktor ökar och han får bättre förutsättningar för att känna att han tillsammans med företaget kan bidra till förändring av samhället och världen. Vänds fokus från företagets intresseperspektiv till den arbetssökandes, kan man fråga sig om det finns ett intresse hos arbetssökande personer, i detta fall våra studenter i intervjuundersökningen, att utöver lön, ta hänsyn till företagets/organisationens policy beträffande CSR- relaterade faktorer.

I dagens konsumtionssamhälle blir det allt viktigare att positionera sig rätt i kundens medvetande för att uppnå den önskade imagen. Nuförtiden räcker det inte längre att erbjuda funktionella värden utan även de emotionella har fått en betydande roll för kundens uppfattning av företaget. Många företag slåss om samma kunder och positionerar sig därefter vilket ofta medför att de har liknande marknadspositioner och att deras varumärken uppfattas på samma sätt. Svenska H&amp;M och spanska Zara är de två största klädkedjorna på den europeiska marknaden och i media skrivs det sällan om den ena utan att referera till den andra. Bilden som ges är att Zara är Spaniens svar på H&amp;M. De anses vara stora konkurrenter med en liknande image och affärsidé. Zara öppnade sin första butik i Stockholm i september 2003 och är således fortfarande relativt nya på den svenska marknaden. Då de har planer på att under 2005 öppna ytterligare butiker i Stockholm vill vi se hur kunderna uppfattar varumärkena och huruvida deras bild överensstämmer med hur företagen positionerar sig. Således valde vi att utifrån en kvantitativ fallstudie på H&amp;M och Zara undersöka de av kunderna upplevda varumärkena genom frågeställningen: Upplever H&amp;M:s och Zara:s kunder att företagen innehar liknande marknadsposition? Vi har studerat de båda företagen utifrån den information vi fått från dem samt medias bild, som vi fann mycket intressant. Därefter gjorde vi en enkätundersökning vars resultat vi kopplande samman med de valda teorierna om varumärken och positionering. Utifrån analysen har vi dragit slutsatsen att H&amp;M och Zara inte innehar samma marknadsposition i Sverige då större delen av de svarande inte uppfattar dem vara konkurrenter eller ha en liknande image. Trots detta upplever kunderna att de är lika moderiktiga, stilskapande och spännande. De kunder som inte har vistats mycket i Spanien ansåg dock Zara vara mer exklusivt men H&amp;M ansågs vara avsevärt mer prisvärt. Ur detta drar vi slutsatsen att kunderna anser Zara vara väldigt dyrt och inte alls så prisvärt som de vill förmedla. Detta kan vara ett resultat av att de saknar en tydlig uttalad affärsidé, något som kan leda till en oklar marknadsposition. Det kan även bero på att de är relativt nya på den svenska marknaden och inte använder sig av reklam utan förlitar sig på så kallad word-of.mouth. Vi ser också att svenska mediers bild av två stora konkurrenter inte stämmer med verkligheten men vi anar att denna bild skulle vara mer förenlig med de spanska kundernas då Zara i Spanien verkar vara mindre exklusivt samt har en 31% lägre prisnivå och därmed inte bara konkurrerar med H&amp;M om moderiktighet, kvalitet och stilskapande utan även med priset.

Frågeställning: Vilka nödvändiga förändringar behöver ett traditionellt flygbolag genomgå för att överleva inom en turbulent marknad? Huvudsyfte: Med hjälp av en fallstudie och utvalda teorier analysera och utvärdera hur väl ett traditionellt flygbolag anpassar sig utefter de rådande marknadsförhållandena på flygmarknaden. Metod: En fallstudie med SAS Airlines som studieobjekt har genomförts. Även Ryanair har inkluderats som en liten del i studien, vars syfte är att förse läsaren med en beskrivning av fenomenet lågprisflygbolag. Vidare har valda relevanta teorier utgjort ramen för insamlandet av data från rapporter av olika slag samt kompletterande information från intervjuer. Slutsatser: - Omvärldsbevakning möjliggör kundanpassningen. - Organisationsstorlek tillsammans med allianssamarbetet inger ökade möjligheter för anpassningen. - Den offensiva prispolitiken tillsammans med det förändrade resebeteendet försvårar SAS Airlines konkurrensförmåga. - Organisations- och ägarstruktur inger begränsade handlingsutrymmen. - SAS Airlines har ytterst få möjligheter till att anpassa sig efter krig, epidemier, terrordåd och oljeprissvängningar. - SAS Airlines anpassning består i stora drag av kostnadsbesparingar, kapacitetsreduceringar, kundanpassning av erbjudanden samt av en efterfrågestyrd prissättning.

Den senaste tiden har media larmat om att landets och Stockholms hotell genomgår en kris. De bidragande faktorerna har ansetts vara många. Några av dom är minskningen av konferenser, it-bubblan, osäker konjunktur, minskat resande, krigsoro och terrorhot. Trots det fortsätter planeringen och byggandet av nya hotell i vår huvudstad. Konkurrensen blir högre och hotellen försöker öka beläggningen. Det har lett till att många hotell har valt att sänkta sina priser. Hotellen kan trots de sänkta priserna inte längre leva på affärsgästerna och behöver nu fylla sina rum under helgerna. De svenska privatgästerna blir då avgörande för deras överlevnad. I vår uppsats har vi tagit hjälp av fyra slumpmässigt utvalda hotell. Syftet var att genom en fallstudie på hotellen och en enkätundersökning bland dess svenska privatgäster, identifiera, analysera och utvärdera marknadsföringsstrategier för att hitta andra mervärden än priset. Vi skulle även komma med förslag på åtgärder som kunde förbättra hotellens situation. Teorierna vi valt att använda oss av stöds av hotellens utvidgade tjänsteerbjudande. Det har hjälpt oss att identifiera mervärden. I en matris placerade vi även in hotellens svenska privatgäster utifrån vilken typ av hotell de föredrog. Axlarna motsvarar förhållandena kvalitet/pris och låg-/hög involvering. Det resulterade i att kvalitet och hotellets geografiska läge var det mest värdegivande för gästerna. Det följdes tätt av bra service och bemötande. Nödvändigt för att vara konkurrenskraftig är att anpassa sig och lyssna till marknaden. Vi har gett några förslag.