Det balanserade styrkortet är ett styrverktyg som utvecklats för företag i syfte att underlätta att dess kortsiktiga aktiviteter understöder organisationens långsiktiga mål. Ledningen för Landstinget i Värmland beslutade år 2004 att det balanserade styrkortet skulle införas som ett verktyg för strategisk styrning i hela organisationen. Lanstingsledningen slog vidare fast att styrverktyget skulle utvecklas samt implementeras stegvis in i organisationen, med en början på landstingsnivå och sedan vidare ner till länsverksamhets- samt slutligen till enhetsnivå. Vårdcentralen Rud är en av Landstinget i Värmlands verksamheter på enhetsnivå och tillhör länsverksamheten allmänmedicin. Hösten år 2005 blev det aktuellt för vårdcentralen att utveckla och implementera sitt eget balanserade styrkort. Studiens syfte är att beskriva samt granska hur det balanserade styrkortet utvecklas, utformas och tillämpas i organisationen Landstinget i Värmland samt en av dess enheter, Vårdcentralen Rud. En kvalitativ metod i form av intervjuer har använts för att skapa förståelse för landstingets relation till det balanserade styrkortet. Studien visar att Landstinget i Värmland har utvecklat sitt balanserade styrkort genom att tillämpa olika teorier om styrverktyget. Dessa har sedan anpassats till organisationens struktur och situation. Då det balanserade styrkortet införs stegvis in i organisationen, har landstingets styrkort fungerat som utgångspunkt för länsverksamheters samt enheters styrkortsutformning. Det balanserade styrkortet har blivit förankrat samt accepterat på landstingsnivå och används numer som ett styrverktyg för Landstinget i Värmlands strävan att nå sina strategiskt långsiktiga mål. Vårdcentralen Ruds verksamhetschef, har utifrån landstingets samt länsverksamheten för allmänmedicins balanserade styrkort, utvecklat ett eget styrkort tillsammans med sin personal. Styrkortet befinner sig för närvarande i sin implementeringsfas där det är av vikt att verktyget blir accepterat samt förståeligt för verksamhetens medarbetare. Vårdcentralen upplevs ha goda förutsättningar för att få styrverktyget förankrat i verksamheten.

Jämställdhet är ett mål vårt samhälle strävar efter. Gamla könsroller och förlegad syn på maskulinitet och femininitet förhindrar grundläggande rättigheter på arbetsmarknaden. I debatten rörande jämställdhet, lika betalt för lika jobb, hamnar männen på kvinnodominerade arbetsplatser lite i skymundan. Vård- och omsorgsförvaltningen i Karlstad är en horisontellt segregerad organisation med en majoritet av kvinnor. En klar önskan från både anställda och ledning finns att öka andelen män inom vård och omsorg. Fördelarna med en jämställd organisation ses av samtliga men hur arbetet skall bedrivas för att uppnå denna önskan råder det större oklarhet om. Syftet med uppsatsen är att utifrån vår frågeställning ”Får och vill män arbeta inom vård och omsorg?” sprida ljus över olika delar av organisationen av intresse för jämställdhetsarbete. Vård- och omsorgsförvaltningen har genomfört en undersökning i vilken tre jämställdhetsfrågor ingick. Som en fördjupning av denna har vi använt oss av en kvalitativ studie för att undersöka fenomenet. Genom vårt val av undersökningsmetod vill vi uppnå en ökad förståelse för sociala processer och sammanhang för att därmed få en bättre insikt i människors livssituation och de val de gör. Generaliseringar rörande utfallet av vår undersökning som inkluderat tio medarbetare av olika kön, ålder, och utbildning blir svåra att göra i och med den kvalitativa ansats vi valt. Arbetet tar upp negativa och positiva sidor medarbetare möter i sin vardag och hur dessa påverkar individen. Omgivningens fördomar kan påverka mäns eventuella normbrytande yrkesval. Den negativa effekt detta får i samband med vård- och omsorgsförvaltningens bristfälliga jämställdhetsarbete, överskuggar de positiva aspekter jobbet har och reducerar därmed antalet tänkbara manliga arbetare. I vårt arbete kom vi fram till att, ja, män både får och vill jobba inom vårdsektorn men bara om man har karaktären att stå emot fördomarna och viljan att överkomma de hinder som står i vägen.

Det har blivit allt dyrare att bygga i Sverige, den svenska byggnadsindustrin har halkat efter övrig producerande industri och byggföretagen måste börja tänka i nya banor om de ska klara de nya utmaningarna. Lean-tänkande har länge nyttjats inom den tillverkande industrin och byggföretag har på senare år börjat snegla på dessa koncept i syfte att öka sin produktivitet. Problemet är att byggindustrin inte har homogena produktionsmiljöer och därmed inte kan använda samma lean-koncept som exempelvis bilindustrin. Därför har ett nytt koncept som kallas Lean construction utvecklats som bygger på ett antal principer från traditionella produktionssynsätt (Koskela, 2000). Konceptet är relativt nytt och forskningen inom området har främst fokuserat på lösningar på specifika problem istället för att skapa förståelse för konceptets helhet. I denna studie ligger därför fokus på att skapa förståelse för helheten genom att belysa hur Lean-constructionprinciper samverkar och påverkar varandra i ett produktionssystem. För att förstå dessa kopplingar har ett byggföretag som aktivt arbetar med olika lean-koncept studerats i en fallstudie. I studien framgår att produktionsprinciperna kan vara överordnade varandra och att vissa principer kan vara mer eller mindre centrala i Leanconstruction. Studien identifierar också ett nytt område byggföretag kan ha problem med, vilket benämns som kunskapsslöseri.

digitalisering@umu

Portfolio performance evaluations indicate that managed stock portfolios on average underperform relevant benchmarks. Transaction costs arise inevitably when stocks are bought and sold, but the majority of the research on portfolio management does not consider such costs, let alone transaction costs including price impact costs. The conjecture of the thesis is that transaction cost control improves portfolio performance. The research questions addressed are: Do transaction costs matter in portfolio management? and Could transaction cost control improve portfolio performance? The questions are studied within the context of mean-variance (MV) and index fund management. The treatment of transaction costs includes price impact costs and is throughout based on the premises that the trading is uninformed, immediate, and conducted in an open electronic limit order book system. These premises characterize a considerable amount of all trading in stocks. First, cross-sectional models of price impact costs for Swedish stocks are developed using limit order book information in a novel fashion. Theoretical analysis shows that the price impact cost function of order volume in a limit order book with discrete prices is increasing and piecewise concave. The estimated price impact cost functions are negatively related to market capitalization and historical trading activity, while positively related to order size and stock return volatility. Total transaction costs are obtained by adding the relevant commission rate to the price impact cost. Second, the importance of transaction costs and transaction cost control is examined within MV portfolio management. I extend the standard MV model by formulating a quadratic program for MV portfolio revisions under transaction costs including price impact costs. The extended portfolio model is integrated with the empirical transaction cost models developed. The integrated model is applied to revise portfolios with different net asset values and across a wide range of risk attitudes. The initial (unrevised) portfolios are capitalization-weighted and contain all Swedish stocks with sufficient data. The standard MV model, which neglects transaction costs, realizes non-trivial certainty equivalent losses relative to the extended model, which, in addition, exhibits lower turnover, higher diversification, and lower transaction costs incurred. The evidence suggests that transaction cost control improves performance in MV revisions, and that price impact costs are worthwhile to consider. Third, the research questions are studied within index fund management. I formulate two index fund revision models under transaction costs including price impact costs. Each model is integrated with the empirical transaction cost models. Transaction costs including price impact costs, cash flows, and corporate actions are incorporated in the empirical tests, which use ten years of daily data. In the tests, the two index fund revision models and several alternative approaches, including full replication, are applied to track a Swedish capitalization-weighted stock index. Instead of using an extant index, an index is independently calculated according to a consistent methodology, mimicking that of the most used index in the Nordic region, the OMX(S30). The alternative approaches are tested under a number of variations including different tracking error measures and different types and degrees of transaction cost control. Index funds implemented by the index fund revision models under transaction cost control dominate, in all dimensions of tracking performance considered, their counterparts implemented without transaction cost control as well as the funds implemented by full replication. Price impact costs constitute the majority of the transaction costs incurred. Additional results indicate that some common tracking error measures perform similar and that the technique to control transaction cost by constructing an index fund from a pre-defined subset of the most liquid index stocks is not efficient. The overall conclusion of the thesis is that transaction costs matter, that transaction cost control improves portfolio performance, and that price impact costs are important to consider.

Kommunikation har stor påverkan på hur en organisation fungerar och hur väl den arbetar enhetligt mot sina uppsatta mål. Kommunikation är ett komplext ämne som kan vara svårt att förstå och beskriva. Övergripande finns två skolor vars synsätt ämnar angripa förklarandet av kommunikation. Det finns modeller som utifrån dessa skolor försöker beskriva och definiera kommunikation. Shannon och Weavers Transmission model och Kotlers Återkopplingsmodell är modeller som båda definierar kommunikation som en linjär process mellan sändare och mottagare. Det som skiljer dem åt är att Återkopplingsmodellen innehåller en återkopplingsfunktion vilket gör att den kan definiera information som kommuniceras. Således ger Transmission Model en definition på information som informeras. Intern kommunikation inom företag är något som får mer och mer uppmärksamhet och viljan att förbättra och utveckla den interna kommunikationen en ständig utmaning. En utmaning som faller på ledande roller inom företaget såsom ledning och chefer vilka förväntas fokusera på kommunikativt ledarskap. Clas Ohlson är ett stort svensk företag verksamma i ett flertal länder. Som i de flesta företag växer i regel den kommunikativa utmaningen i takt med storleken på företaget. Något som Clas Ohlson är medvetna om och de arbetar ständigt med deras interna kommunikation. I denna uppsats behandlas Clas Ohlson kommunikationsprocess från ledning till anställd. Uppsatsen ämnar beskriva huruvida kommunikationsprocessen inom Clas Ohlson kan definieras som att informera eller kommunicera, samt hur den utifrån de ovan givna modellerna kan beskrivas. För att få svar på detta har kvalitativa intervjuer genomförs på företaget. Genom intervjuer och sekundärdata har vi kunnat skapa en bild av kommunikationsprocessen i Clas Ohlson som tillsammans med kommunikations- och kommunikativt ledarskapsteori ligger som grund för uppsatsen analys. Efter analysering av empiri och teori kan uppsatsen slå fast att Clas Ohlsons kommunikationsprocess bör definieras som att kommunicera och att den kan beskrivas med en Utvecklad Återkopplingsmodell (Fig. 6.).

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat ämne i dagens samhälle där den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gå framåt så krävs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. Både forskare och politiker anser att det är inom skolsystemet som det är möjligt att mest effektivt påverka individer och därför bör det vara där som insatser först och främst bör sättas in. Problematiken ligger dock i att ämnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende på vem som ser på det. Det finns inga konkreta hänvisningar och definitiva svar på hur entreprenörskapsutveckling ska nås vilket försvårar det arbete som läggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt är frågan huruvida Sverige ska satsa på att utbilda fler individer som startar egna företag eller om målet är fler individer som agerar entreprenöriellt? Utifrån teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svårigheten med ämnet och de definitioner som finns men även hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön. Målet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers attityder till skolans förmåga att utveckla deras entreprenöriella egenskaper och hur de upplever skolmiljön. Studien ska även besvara om elever som har haft en ekonomiskt inriktad kurs påverkats mer till entreprenörskap än de som inte har gått en sådan kurs.   För att besvara dessa frågor har en kvantitativ undersökning genomförts genom att enkäter har delats ut till 126 stycken delvis slumpmässigt utvalda elever. Den empiriska undersökningen genomfördes på Östra gymnasieskolan i Umeå. Resultaten har därefter analyserats med hjälp av datorprogrammet SPSS enligt vedertagna statistiska metoder. Resultaten visar att det finns ett samband mellan elevers åsikter angående skolmiljöer och skolans utveckling av entreprenöriella egenskaper. De elever som ansåg att skolan hade relativt väl utvecklade lärmiljöer tyckte allt som oftast att skolan hade utvecklat deras entreprenöriella egenskaper mer än de som inte ansåg att lärmiljöerna var särskilt bra. Däremot fanns det inga bevis för att ekonomiskt inriktade kurser hade en större påverkan på utvecklingen av entreprenöriella egenskaper än vad andra kurser hade.

<p>Examensarbetet tar upp frågor som handlar om konsumentens inköpsbeteende på konsumentmarknader och vad som påverkar hennes beslut. Syftet är att undersöka hur stor betydelse de faktorer som nämns i teorin faktiskt har på konsuments inköpsbeteende. Med hjälp av dessa visar det sig även vad konsumenten värdesätter hos produkter, varumärken samt företagen. Metoden som användes till det är olika typer av sekundär- samt primärdata. För att sammanställa teorin användes sekundärdata medan för empirin användes mest primärdata. Sekundärdata användes i form av böcker och Internet medan primärdata samlades in med hjälp av surveyundersökning och telefonintervju. Data från surveyundersökningen samanställdes i ett dataprogram och redovisas i empirin med hjälp av tabeller och diagram.</p><p>Människan påverkas av många faktorer gällande sin inköpsprocess, både direkt och indirekt. Konsumenten påverkas av kulturella, social, personliga och psykologiska faktorer. Även undersökningsresultatet visar att konsumenten inköpsbeteende påverkas av flera faktorer. Konsumentens uppväxt, situationen den befinner sig i och vem personen är påverkar dennes grad av påverkan.</p><p>Undersökningsresultatet visade att över lag så är de yngre mer påverkbara än äldre och att män och kvinnor efterfrågade samma saker med viss avvikelse. Det visade sig även att det är viktigt för konsumenter att företaget bryr sig om henne och lyssnar på hennes behov. De flesta av konsumenterna föredrar att ha säljare till hands när de ska välja produkter och behöver fråga om dem. Rekommendationer från bekanta och säljare är viktiga i konsumenternas val av produkter. Reklamen har dock inte lika stor påverkan som rekommendationer från människor konsumenten möter och kan föra en dialog med. Eftersom de flesta handlar impulsivt visade det sig att det finns ett stort utrymmer för påverkan av säljare och omgivning. Hursomhelst är det viktigt att säljarna är kunniga, bemötande och trevliga. Varumärket förknippas mycket med socialstatus samt anses vara väldigt viktigt speciellt bland de yngre och då mest bland männen. Slutligen visade det sig även att det valda företaget för en bra marknadsföringspolitik och att de har ett bra mål med företaget och erbjuder tjänster som är efterfrågade.</p> / <p>This thesis deals with consumer buying behaviour on consumer markets and which factors affect consumer’s decisions. The purpose is to find out and identify how the factors mentioned in the theory have an impact on consumers buying behaviour. With the help of these factors, it will also show what consumers appreciate about product, brands, and companies. The data that has been used is different types of secondary- and primary data. For the theory, secondary data was used while for the empiric study the primary data was mostly used. The secondary data was collected from books and the internet while the primary data was collected thought survey and telephone interview. The data from the survey was put together in a computer program and the results are shown under the empiric study in the form of tables and charts.</p><p>The consumer is affected by many factors regarding their buying behaviour, both directly and indirectly. The specific factors are cultural, social, personal, and psychological factors. Even the results of the study show that the consumers’ buying behaviour is influenced by several factors. To which extent the consumer is affected depends also on the environment, influences in grown-up and who the person is as a person.</p><p>The main findings of this thesis are that the study showed that younger people are more influenced by others than older and, that men and women demand the same things form the markets with some exceptions. It was also shown that it is important for the consumers that the companies pay attention to them and listens to their needs. The consumers also prefer to have a seller present when they make their decisions about products and need to ask about them. The recommendations from people that consumers know as well as sellers are important when choosing products. However, marketing does not have the same influence as recommendations from people that the consumers meet and have a dialog with. Because most of the people that were in the survey choose to purchase their product impulsively, it was shown that their is a big space that can be used to influence consumers buying behaviour by sellers and others. However, it is important that the sellers are competent, pleasant, and nice. The brands are associated with social status and are of great importance especially among younger people and then mostly men. Finally, with the help of the survey, it has also been shown that the chosen company has chosen a good marketing policy and has a good goal with the company and offer services that are demanded by the customers.</p>

The competition has increased with the establishment of the new banks and the credit institutes taking on the market, the big banks are no longer alone on the market. In speed with the increased range, have also the marketing and the recruit of new bank customers become more driven. Bank customers with lacks in the Swedish language, is a segment with potential which doesn’t get used by the banks and in turn of that the bank customers doesn’t get their needs satisfied. The purpose with this survey was to analyze if the four largest banks, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea and SEB had prepared strategies that were directed to bank customers with lacks in the Swedish language. In those cases the banks had strategies, respective measures were presented. Furthermore the bank customers with lacks in the Swedish language were studied if they experienced that the banks were using measures to satisfy their language needs in contact with the banks and presented the benefit of them. The information about the banks strategies was assembled through interviews with persons from each bank. The bank customers experience was assembled through a questionnaire survey. The result showed that the banks hade different strategies for reaching out to these customers, it was from showing understanding to multicultural offices. Half of the customers appreciated that the banks pressured themselves for them by being patient, explained the services and in some cases had staff that could several language. They had solutions on how language problem could be solved, for example by simplify the services, better understanding in all situations and hostesses who could take time to explain when there were needs for it. / Konkurrensen har ökat i och med etableringen av nya banker och kreditmarknadsbolagens intåg på marknaden, storbankerna är inte längre ensamma på marknaden. I takt med det utökade utbudet har även marknadsföringen och värvningen av bankkunder blivit allt hetsigare. Bankkunder med brister i det svenska språket är ett segment med potential som inte tas till vara av bankerna och dessa bankkunder får därmed inte sina behov tillfredställda. Syftet med denna undersökning är att analysera om de fyra största bankerna, Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB har utarbetade strategier som riktade sig mot bankkunder med bristfälliga kunskaper i det svenska språket. I de fall bankerna hade strategier, redovisades respektive banks åtgärder. Vidare undersöktes om bankkunderna med bristfälliga kunskaper i det svenska språket upplevde att bankerna använde sig av olika åtgärder för att tillgodose deras språkbehov vid kontakt med bankerna. Vidare redovisa fördelarna med dessa åtgärder. Informationen om bankernas strategier samlades in genom intervjuer med personer från respektive bank. Bankkundernas upplevelser samlades in genom en enkätundersökning. Resultatet visade att bankerna hade olika strategier för att nå ut till dessa kunder. Strategierna gällde från att visa förståelse till mångkulturella kontor. Hälften av bankkunderna uppskattade att bankerna ansträngde sig för dem genom att de var tålmodiga, förklarade tjänsterna och i vissa fall hade flerspråkig personal. Bankkunderna hade förslag på hur språkproblem kunde undvikas genom till exempel förenkling av tjänsterna, större förståelse i alla situationer och värdinnor som tog sig tid att förklara vid behov.

The purpose of this essay was to find conceivable marketing- and business strategies that can be combined with a company’s lifestyle. This essay is dependent on a number of interviews with the owner of a maternity clothing trademark, PROUD. PROUD is a new company that has many different options concerning expansion, trademark and its existing and future products and also the knowledge regarding the client’s attitude towards PROUD. The authors of this essay believe that the trademark should represent a lifestyle. For a company to be able to deliver, it has to understand what the future clients want and need. I.e. feedback is most important so that in the future PROUD can expand on both market- and business level to succeed. To build a long-term involvement and create loyalty between the company and consumers some form of exchange of knowledge and response must be a part of a successful business. To create a company based on a lifestyle philosophy you have to understand the market and the requirements the clients have. “PROUDmothers” are defined, according to the authors, as PROUD’s most attractive customer group. The new consumers signify the lifestyle that PROUD’s trademark and business concept represent. The strategies that the authors have found are focused on marketing, development of customer segment and finding new consumer groups. Also caring for the relations and developing them towards the business network and creating a connection with the end customer are very important. Starting a concept store and an Internet store where the PROUDmothers can find all products that they need and consume will satisfy their needs and resolve the larger issues PROUD have today, i.e. not getting direct feedback from clients.