In January 2005 the emission allowance system was introduced within the European Union and the first period ends at the end of 2007. The system was introduced in order to decrease the wastes of carbon dioxide and the system is a part of ratifying the Kyoto –protocol which first period runs between 2008-2012. The idea of the system is to reduce the wastes of carbon dioxide where it costs less to do so and the expenses for the society therefore are as diminutive as possible. Different theories explain that companies can benefit from environment legislation and can depending on the company’s attitude gain competitive advantages improve its productivity and thereby increase its profitability. With this in mind, the study aims at examining how the introduction of the emission trade system has influenced Swedish smaller companies in the distant heating industry, with focus on the factors attitude, innovation, competition and profitability. The study was implemented through interviews with five smaller distant heating companies. The study shows that the companies mainly have a positive attitude towards the emission trading system but the general conclusion is that the system only influenced the companies marginally. Many companies have been assigned too many emission allowances which suppressed the incentive to trade allowances. We found that the investments that have been made in the last years can be connected to other factors than the introduction of the emission trading system.

IAS 41 är en värderingsstandard för Jord- och skogsbrukstillgångar. Detta innebär att alla jord- och skogsbrukstillgångar ska redovisas till verkligt värde vid varje bokslutstillfälle. IAS 41 har funnits sedan tidigare men sedan IASC blev IASB så har den reviderats. Den har både fått visst nytt innehåll samt en del av det gamla har behållits. Den största förändringen är dock att tillgången ska värderas till verkligt värde istället för anskaffningsvärde. Vi har i denna uppsats valt att titta på hur aktiva inom branschen har sett på IAS 41 innan, under och efter förändringen i standarden. Detta har vi valt att göra genom att granska artiklar skrivna av branschaktiva för att få en bild av deras tankar. Vi har sedan sammanfört deras tankar med teori kring regeln för att se på vilket sätt regeln faller ut i företagen. Skogstillgångar har tidigare redovisats enligt anskaffningsvärdet men ska nu redovisas till verkligt värde. Detta påverkar skogsbolagens redovisade egna kapital då det kan ses en ökning. Skogsbolagens ökade redovisade egna kapital är dock inte bara något positivt. Det finns många meningar om detta och de går oftast isär. Många är de författare som har haft åsikter om IAS 41 både innan, under och efter dess införande. Vi har i denna uppsats försökt att sammanställa några intressanta synpunkter på IAS 41 och se hur standarden påverkar enskilda bolag. Ett tydligt problem vi värdering av skog är att det kan vara mycket svårt att värdera skog till verkligt värde då den har en så lång tillväxtperiod. Vid jämförelse med jordbruk som regleras i samma standard så skördas den varje år och det har ett verkligt värde i form av försäljningsvärdet varje år. Vad gäller skogen så dröjer det cirka 80 år innan skogen är klar för avverkning och först då kan dess verkliga värde urskiljas. Det bör också påpekas att det inte längre finns så många noterade skogsbolag. Det kan ses en trend i att skogsbolagen väljer att sälja sin skog till intressebolag som kan redovisa enligt de gamla principerna för att eventuellt komma undan att redovisa enligt den nya standarden.

Affärssystem är ett relativt nytt och outforskat ämne. Därför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda på lite mer om ämnet. Affärssystem är standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss på upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affärssystem på grund av att det är den avgörande fasen för ett affärssystems vara eller icke vara. I vår uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen på Stora Enso sett ut. De har under årets början (2007) infört ett nytt affärssystem (SAP/R3) i sin verksamhet. Vi ville ta reda på hur de gick tillväga för att få in systemet på bästa sätt. Likaså har vi valt att ta reda på hur utbildningen av slutanvändarna på företaget har fungerat. Syftet med uppsatsen är att försöka ge företag, som ska implementera ett nytt affärssystem i sin organisation, ett underlag och stöd. Vi vill också visa på vad som är viktigt att tänka på samt vilka delar det är värt att lägga större vikt vid. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod. För att kunna genomföra vår analys har vi intervjuat två personer på Stora Enso som varit delaktiga i projektet för det nya affärssystemet. Den empiri vi tagit fram har vi så småningom sammankopplat i analysen med rådande teori inom ämnet. Vår slutsats visar att om de delaktiga involveras så tidigt som möjligt underlättas införandet av affärssystemet. Det är också viktigt med en bra kommunikation på företaget, likaså ger väl utarbetade strategier och genomförda planeringar att implementeringen underlättas. Till sist är det viktigt att företaget har de resurser som krävs samt att de lägger stor vikt vid utbildningen av slutanvändarna, vilket har varit en brist hos Stora Enso.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka förväntningar som företag har på revision samt vad revisorerna faktiskt gör för att på så sätt kunna ta reda på om det förekommer ett förväntningsgap. Vi har också som delsyfte att undersöka vilka åtgärder som skulle kunna minska ett eventuellt förväntningsgap. För att samla in data till vår undersökning har vi använt oss av en kvalitativ intervjuundersökning där vi har genomfört individuella besöksintervjuer med företagsrepresentanter och revisorer. Undersökningen har begränsats till företag som ligger i intervallet 50 – 200 anställda i Karlstadområdet. De undersökta företagen upplever revision som en trygghet och revisorn får ofta utgöra bollplank för de eventuella frågor som man har. När det gäller ett eventuellt förväntningsgap är vår slutsats att något sådant inte existerar i någon större omfattning. Detta tror vi främst beror på att företag i den här storleksordningen oftast har en intern ekonomifunktion, samt att det är vanligt att före detta revisorer innehar posten som ekonomichef. Det är också vanligt att företag har haft samma revisor i flera år vilket gör att samarbetet fungerar mycket bra. Företagen har därför en god bild av vad revisorns arbete innebär. Detta stämmer också väl överens med revisorernas uppfattning om att det främst är mindre företag som har felaktiga förväntningar.

En viktig del av ett företags finansiella planering är att bestämma företagets nivå av skuldsättning. Med denna uppsats vill vi ta reda på hur företags skuldsättningsgrad påverkar en rad olika faktorer som lönsamhet, omsättningstillväxt samt några utvalda nyckeltal. Resultaten redovisas i tabeller och diagram vilket gör att det blir lättöverskådligt. Vi ville studera detta ämnesområde då vi har läst om hur skuldsättningen ska påverka företags prestationer och resultat samt dess värdering. Syftet med denna uppsats är att studera de mest omsatta börsbolagen på Stockholmsbörsen OMX, för att se hur väl dessa företag följer teorin och om det finns något samband att utläsa. I uppsatsen har vi kommit fram till att teorin och empirin följer varandra till en viss del. Då det kommer till sambandet mellan skuldsättningsgrad och lönsamhet så finns ett samband. Dock är det viktigt att påpeka att dessa samband inte är så pass starka att det endast är att höja skuldsättningsgraden för att få en ökad avkastning. Det råder även ett samband mellan skuldsättningsgrad och företagets värdering enligt P/B talet.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i det som skedde på Drottninggatan den 6:e mars 2008. Då hölls en presskonferens med anledning att H&M köpt in sig i företaget Fabric Scandinavien. H&M har inledningsvis köpt 60 procent av företaget, med optioner på ett fullständigt ägande inom en femårsperiod. Problemformuleringen grundar sig i att det råder hård konkurrens på den svenska modemarknaden. Det är svårt för små aktörer att etablera sig. I kontrast till detta har Weekday lyckats gå från att vara en liten second-hand affär på Lilla Essingen till att bli en storkoncern, vid namn Fabric Skandinavien, bestående av ett flertal framgångsrika varumärken samt två välrenommerade klädkedjor. Resan har tagit sammanlagt åtta år. För sex år sedan togs de första stegen mot vad företaget är idag, då öppnade Weekday sin första butik på Olofsgatan i närheten av Hötorget i centrala Stockholm. Uppsatsen vill inte ta reda på varför H&M, i rena fakta, köpte in sig i företaget. Uppsatsen vill istället se på hur och varför Weekday vuxit så snabbt som de har gjort. Genom att se till varumärkeslitteraturen vill vi ge en bild av vad som är de brukliga och dominerande förklaringar till varför vissa varumärken blir starka och om och hur man som företag kan arbeta med sina varumärken. Uppsatsen har tre block i denna strävan. Uppsatsen består av litteraturläsning, intervjuer med personal och ledning på Weekday samt av en medieanalys av hur företaget framställs i media.

Examensarbetet tar upp frågor som handlar om konsumentens inköpsbeteende på konsumentmarknader och vad som påverkar hennes beslut. Syftet är att undersöka hur stor betydelse de faktorer som nämns i teorin faktiskt har på konsuments inköpsbeteende. Med hjälp av dessa visar det sig även vad konsumenten värdesätter hos produkter, varumärken samt företagen. Metoden som användes till det är olika typer av sekundär- samt primärdata. För att sammanställa teorin användes sekundärdata medan för empirin användes mest primärdata. Sekundärdata användes i form av böcker och Internet medan primärdata samlades in med hjälp av surveyundersökning och telefonintervju. Data från surveyundersökningen samanställdes i ett dataprogram och redovisas i empirin med hjälp av tabeller och diagram. Människan påverkas av många faktorer gällande sin inköpsprocess, både direkt och indirekt. Konsumenten påverkas av kulturella, social, personliga och psykologiska faktorer. Även undersökningsresultatet visar att konsumenten inköpsbeteende påverkas av flera faktorer. Konsumentens uppväxt, situationen den befinner sig i och vem personen är påverkar dennes grad av påverkan. Undersökningsresultatet visade att över lag så är de yngre mer påverkbara än äldre och att män och kvinnor efterfrågade samma saker med viss avvikelse. Det visade sig även att det är viktigt för konsumenter att företaget bryr sig om henne och lyssnar på hennes behov. De flesta av konsumenterna föredrar att ha säljare till hands när de ska välja produkter och behöver fråga om dem. Rekommendationer från bekanta och säljare är viktiga i konsumenternas val av produkter. Reklamen har dock inte lika stor påverkan som rekommendationer från människor konsumenten möter och kan föra en dialog med. Eftersom de flesta handlar impulsivt visade det sig att det finns ett stort utrymmer för påverkan av säljare och omgivning. Hursomhelst är det viktigt att säljarna är kunniga, bemötande och trevliga. Varumärket förknippas mycket med socialstatus samt anses vara väldigt viktigt speciellt bland de yngre och då mest bland männen. Slutligen visade det sig även att det valda företaget för en bra marknadsföringspolitik och att de har ett bra mål med företaget och erbjuder tjänster som är efterfrågade. / This thesis deals with consumer buying behaviour on consumer markets and which factors affect consumer’s decisions. The purpose is to find out and identify how the factors mentioned in the theory have an impact on consumers buying behaviour. With the help of these factors, it will also show what consumers appreciate about product, brands, and companies. The data that has been used is different types of secondary- and primary data. For the theory, secondary data was used while for the empiric study the primary data was mostly used. The secondary data was collected from books and the internet while the primary data was collected thought survey and telephone interview. The data from the survey was put together in a computer program and the results are shown under the empiric study in the form of tables and charts. The consumer is affected by many factors regarding their buying behaviour, both directly and indirectly. The specific factors are cultural, social, personal, and psychological factors. Even the results of the study show that the consumers’ buying behaviour is influenced by several factors. To which extent the consumer is affected depends also on the environment, influences in grown-up and who the person is as a person. The main findings of this thesis are that the study showed that younger people are more influenced by others than older and, that men and women demand the same things form the markets with some exceptions. It was also shown that it is important for the consumers that the companies pay attention to them and listens to their needs. The consumers also prefer to have a seller present when they make their decisions about products and need to ask about them. The recommendations from people that consumers know as well as sellers are important when choosing products. However, marketing does not have the same influence as recommendations from people that the consumers meet and have a dialog with. Because most of the people that were in the survey choose to purchase their product impulsively, it was shown that their is a big space that can be used to influence consumers buying behaviour by sellers and others. However, it is important that the sellers are competent, pleasant, and nice. The brands are associated with social status and are of great importance especially among younger people and then mostly men. Finally, with the help of the survey, it has also been shown that the chosen company has chosen a good marketing policy and has a good goal with the company and offer services that are demanded by the customers.

Ett effektivt transportsystem är ett nödvändigt inslag i ett konkurrenskraftigt näringsliv och är avgörande för den ekonomiska tillväxten i landet. Med dagens hårdare krav på att hålla snävare tidsramar, krävs snabba och punktliga leveranser från leverantörer och producenter till konsumenter. Transportbranschen har inte undkommit det tryck som förändringar i omvärlden skapat såsom den ökade internationaliseringen och sedan något årtionde har den svenska åkerinäringen blivit utsatt för en allt brutalare internationell priskonkurrens. EU och de nyinträdda medlemsländerna utgör ett hot genom att nya konkurrensvillkor uppstått. Då de utländska åkerierna har en lägre kostnadsbild än de svenska kan de i en allt större grad erbjuda lägre priser än de svenska. För att kunna konkurrera sänker även de svenska åkerierna sina priser bortom rimlighetens gräns och på så sätt undermineras deras egen verksamhet. För att fortsatt kunna matcha kundernas allt högre krav på mer flexibla, tätare, snabbare och framför allt billiga transporter måste verksamheten ses över. Syftet med uppsatsen var att utifrån transportköparnas krav och önskemål analysera och utvärdera transporttjänsten. Detta realiserade vi genom att först utföra en förundersökning för att undersöka vilka krav och önskemål transportköparna hade för att sedan undersöka hur de svenska åkerierna arbetar utifrån dessa för att skapa värde för transportköparen. De undersökningar vi genomförde bestod av intervjuer med fem transportköpare och fem åkerier. Förförståelse för ämnet fick vi genom studier av litteratur, artiklar och möten med insatta inom transportnäringen. Utifrån den börmodell vi konstruerade kunde vi härleda variabler som motsvarade vad vi ansåg skapa värde för kunden. Resultatet vi uppnådde var att åkerierna arbetade på olika sätt och med olika grad av förståelse för att uppnå värde för transportköparen. De slutsatser man kan dra är att vikten av att nischa sig i transportbranschen är hög för de svenska åkerierna. De kan inte pressa sina priser av olika orsaker och måste då erbjuda sina kunder mer värde för pengarna. Undersökningen visade att transportköparna i stor grad går efter lågt pris när de väljer åkeri men att de även kräver en extremt hög servicegrad. Detta är svårt för åkerierna att möta och de flesta försökte att samarbeta och utarbeta skräddarsydda lösningar för varje kund i syfte att motivera ett rimligt pris. Genom att skapa värde för transportköparna är det möjligt för de svenska åkerierna att motivera ett högre pris och på så sätt stanna kvar på marknaden.

I denna uppsats har vi granskat de två yrkena rådgivare och revisor för att se vad yrkena innebär. Vi har använt oss av sekundärdata och på så sätt försökt att skaffa oss en bild av hur yrkena ser ut. Vi har sedan läst och analyserat rättfall för att se hur domarna har fallit inom respektive yrkesområde. Detta har vi gjort med intresse av den nya lagen som trädde ikraft 2004 för finansiell rådgivning. Vi ville se om den nya lagen har hunnit ge några effekter i form av fällande domar. Syftet med arbetet har varit att granska deras rättigheter och skyldigheter för att se deras likheter och olikheter. I vår uppsats har vi använt oss utav två egentliga motsatser nämligen hermeneutik och positivism för att genomföra detta arbete. Positivismen står för fakta så som lagar och regler medan hermeneutiken står för vår tolkning av olika texter. Revisor och finansiell rådgivare är två yrken som för en lekman kan vara svåra att skilja. Det finns dock viktiga skillnader som vi har försökt att belysa i detta arbete. Revisorn är mycket mer styrd av lagar och regler än vad den finansiella rådgivaren är. Rådgivning kan ges till vem som helst utan att ge direkta följder vid fel rådgivning. Den viktigaste och tydligaste skillnaden mellan rådgivning och revision ligger i dess skadeståndsskyldighet. Bevisbörda ligger mycket hos dem som får råd och eftersom rådgivarna inte kan veta hur framtiden kommer att se ut så är det svårt att ställa dem till svars för eventuella förluster i framtiden. Fram till 2004, då den nya lagstiftningen kom, kan rådgivare möjligtvis ha varit för oaktsamma med rådgivningen på grund av att det inte fanns några lagar som styrde detta.

Bakgrund: Idag är världsekonomin väldigt komplex och globaliserad. Det är näst intill omöjligt att beskriva en ekonomisk företeelse utan att redogöra för en serie av händelser som leder fram till fenomenet. Media är ett väldigt viktigt forum för hur aktiekursen skall utvecklas. Det är via den som spekulanter på marknaden får sin information och skapar sig en uppfattning om marknaden.. Ett företag kan förvärva ett annat med anledning av en rad olika motiv såsom ökad lönsamhet genom synergieffekter, ökad konkurrenskraft genom större marknadsandel. Problem: Företagen kan även räkna på vilka synergieffekter man uppnår genom ett uppköp, vilket kan vara ett tillräckligt köpmotiv. Problemet vid beräkningar av synergieffekter är att i teorin kan dessa verka fördelaktiga i större utsträckning än vad som i praktiken är möjligt att genomföra. Syfte: Undersökningens huvudsyfte är att visa hur företags aktiekurser påverkas vid förvärv. Delsyftet är att visa om samband finns mellan börskursens utveckling och det bakomliggande motivet till förvärvet. Avgränsningar: Undersökningen begränsas till att bara ta upp hur de senaste 3 årens förvärv påverkar börskursen för 10st slumpmässigt utvalda budgivande bolag från skiljda branscher på stockholmsbörsens LargeCap-lista. Metod: Händelsefönstret för vilken respektive transaktion beräknas kommer att vara 2 dagar innan offentliggörandet av förvärv, dagen för offentliggörande samt 1 dag efter förvärvet. De händelser som kommer observeras är förvärv som 10 bolag på stockholmsbörsens LargeCap-lista gjort under 3 år. Därefter försöker samband att hittas mellan de olika affärshändelserna och varför kursen utvecklats som den gjort samt försöka belysa om samband finns mellan variablerna: motivet till förvärvet och börskursens utveckling. Slutsatser: Det aktieägarna förlorar på idag i förlorat aktievärde måste ses ur ett långsiktigt perspektiv. Företag måste få göra förvärv för att kunna växa och förvärva viktiga verktyg/möjligheter på marknaden. När dessa förvärv gjorts så har det förvärvande företaget med största sannolikhet gjort beräkningar över hur mycket intäkter den nya verksamheten kommer att kunna generera, detta i sin tur kommer att påverka aktiekursen längre fram när de förhoppningsvis positiva kvartalsrapporterna och årsredovisningarna släpps. Det kan löna sig att ha tålamod då företaget kommer att växa i och med sitt/sina förvärv och i framtiden kanske ha en stark närvaro på marknaden.