No description available.

No description available.

<p>Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. </p><p>Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.</p>

Vi lever idag i vad som populärt brukar kallas för ett informationssamhälle, vilket innebär att det i många företag förekommer en avsevärd mängd företagsspecifik information. Det kan röra sig om specialutvecklad källkod, om affärsplaner, kunddatabaser, organisationslösningar med mera. Sådan företagsspecifik information kan skyddas både genom immaterialrättsliga regler och genom de regler om skydd för företagshemligheter som finns införda i svensk lagstiftning. Dessa regelverk är i svensk rätt intimt förknippade med en syn på information som något abstrakt och icke-fysiskt, något som i sig självt inte kan ägas på samma sätt som lös egendom med fysisk substans. Trots att information därmed inte kan ägas, i ordets traditionella betydelse, har lagstiftaren ansett att det i vissa fall är berättigat att inte se information som allmän egendom, utan att det finns anledning att skydda informationens rättighetshavare från obehörigas tillgrepp. Det är denna funktion som immaterialrätten och reglerna om skydd för företagshemligheter skall fylla. Uppsatsens syfte är att undersöka om ett bättre skydd för information kan uppnås genom att behandla viss information som ett självständigt objekt samt att belysa några av de konsekvenser som ett sådant synsätt på information skulle medföra. Den övergripande frågeställningen konkretiseras och exemplifieras i uppsatsen med hjälp av reglerna kring skydd för företagshemligheter. Författaren konstaterar slutligen att en objektifiering av företagshemligheter skulle resultera i ett många gånger bättre skydd för företagshemligheter än dagens reglering. Det skulle öka dels den allmänpreventiva effekten hos skyddsreglerna, dels angripna näringsidkares möjligheter att få ersättning.

Sammanfattning Vi lever i en alltmer digitaliserad värld där utvecklad teknik kan bidra till att lösa flertalet samhällsproblem. Till exempel är intresset av avancerad AI-teknik inom sjukvård alltmer efterfrågat. AI-teknik har stor potential att stödja sjukvårdspersonal och individer, förkorta köer och förbättra vården. Tekniken bygger på insamlandet av stora mängder data som ska programmeras till att härma intelligent beteende. Åtskilliga känsliga personuppgifter behandlas i och med insamlandet av denna data. Inom ramen för den pågående debatten om personlig integritet skapas samtidigt en potentiell konfliktyta där företagshemligheter riskerar att avslöjas när information lämnas ut vid utövandet av enskildas dataskyddsrättigheter.  Konfliktytan aktualiseras till exempel om registerutdraget inkluderar delar av företags affärsplaner, arbetsmetodik och teknikens uppbyggnad. Ett annat exempel rör systematiskt utlämnande av personuppgifter efter begäran från en mängd registrerade, där sammanställningen i sig kan betraktas som företagshemligheter. Hur ser gränsdragningen ut för dessa motstående intressen? Hur förhåller man sig till balansgången mellan skydd av personlig integritet och skydd för företagshemligheter?  En adekvat intresseavvägning möjliggör för företag att skydda företagshemligheter samtidigt som enskildas personliga integritet inte äventyras. Hur denna intresseavvägning ska se ut är dock fortfarande oklart, vilket ligger till grund för denna uppsats. / Abstract We live in an increasingly digitized world where technology can help solve many societal challenges. For example, the interest in advanced AI technology in healthcare is increasingly in demand. AI technology has great potential to support healthcare professionals as well as individuals, shorten queues and improve healthcare. The technology is based on the collection of large amounts of data to be programmed to mimic intelligent behaviour. A great number of sensitive personal data are processed when such data is collected. Within the framework of the ongoing debate on personal integrity, a potential conflict area arises at the same time, where trade secrets risk being disclosed while information is provided as individual data protection rights are exercised.  The conflict area is raised, for instance, in cases where the register extract includes parts of the company’s business plans, work methodology and the structure of the technology. Another example concerns systematic disclosure of personal data upon request from a great number of registered persons, where the compilation itself can be regarded as trade secrets. What will the boundaries of these opposing interests be like? How does one relate to the balance between the protection of privacy and the protection of trade secrets?  An adequate balance of interests enables companies to protect trade secrets while not compromising individual privacy. However, how this balance of interests should be framed is still unclear, which has given rise to this thesis.

I ett kunskapsföretag besitter anställda kunskap om företagets hemligheter genom sin anställning. Denna kunskap utgör en väsentlig tillgång i företaget och stärker företagets konkurrensförmåga på marknaden, vilket ökar behovet av ett starkt skydd för företagshemligheter. Problematiken uppstår när anställda lämnar sin anställning och tar med sig den hemliga informationen till sin nya arbetsgivare och utnyttjar den där. När anställda konkurrerar med sin tidigare arbetsgivare får den arbetsrättsliga lojalitetsplikten väsentlig betydelse. Utgångspunkten är att anställda inte är bundna av lojalitetsplikten när anställningen upphör, vilket innebär att anställda är fria att utnyttja kunskap, erfarenhet och skicklighet som förvärvats under anställningen. Detta innebär att anställda inte kan ställas till ansvar efter anställningens upphörande, förutom i vissa fall då det enligt lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter (FHL) föreligger ”synnerliga skäl”. Avtal mellan parterna kan därför få en avgörande betydelse för arbetsgivares skydd. En godtroende ny arbetsgivare kan själv bli skadeståndsansvarig om en nyanställd, i sin nya anställning, missbrukar tidigare arbetsgivares företagshemligheter. Frågan som uppsatsen behandlar är huruvida den nya arbetsgivaren kan skydda sig mot detta. Slutsatsen är att FHL:s sanktionssystem och den arbetsrättsliga lojalitetsplikten är en ny arbetsgivares främsta skydd. Risken för en ny arbetsgivare att drabbas av skadestånd enligt FHL är överhängande när en anställd missbrukat tidigare arbetsgivares företagshemligheter i den nya verksamheten. I förebyggande syfte kan en ny arbetsgivare vidta åtgärder, t.ex. klargöra för anställda om sanktionssystemets innebörd och om arbetsgivarens egen inställning. Med anledning av KOM(2013) 813 och lagrådsremissen den 12 december 2013 kan en ny arbetsgivares skydd komma att förstärkas. / In a knowledge based company employees possess knowledge of the company’s secrets through their employment. This knowledge constitutes an essential asset of the company and strengthens its competitive position on the market, which increases the need for strong protection of trade secrets. The problem arises when employees terminate their employment and bring trade secrets to their new employer and exploit it there. When employees compete with their previous employer, the labour law duty of loyalty is essential. The starting point is that employees are not bound by the duty of loyalty when the employment is terminated, which implies that employees are free to utilize the knowledge, experience and skills acquired during their employment. This means that employees can not be held liable under the Act on the Protection of Trade Secrets (“the Act”) after the termination of the employment, except from “extraordinary reasons”. Contracts may therefore be vital for employers’ protection. A new employer in good faith can be held liable for damages if the new employee during the new employment abuses the previous employer’s trade secrets. The question that this thesis addresses is whether the new employer can protect himself/herself against this. The conclusion is that the Act’s system of sanctions and the labour law duty of loyalty is a new employer’s primary protection. The risk for a new employer to suffer damages under the Act is imminent when an employee has abused previous employer’s trade secrets in the new business. The new employer can take measures for preventive purposes, for example to clarify to employees the meaning of the system of sanctions and the employer’s own position. COM(2013) 813 and the proposal for new legislation referred to the Swedish Council on Legislation (December 12, 2013) may enhance a new employer’s protection.