Försäkringsgivarens informationsplikt och rättsverkningar för bristande information

No description available.

No description available.

Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself. The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory. A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”. Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.

<p>Whiplash is a bodily injury, where the person that is injured is subjected to force towards the neck, mainly in traffic accidents. Even low speed accidents can cause severe damage due to the complicated muscle and nerve structure of the neck. Symptoms range from neck aches and headaches to numb fingers and this makes the Whiplash injury difficult to diagnose. Whiplash is also a treacherous injury due to the fact that the symptoms can not be objectively verified. The principal symptom of the injury is pain, which is to its nature highly subjective. One problem that is fairly unique for Whiplash is that it can take several years for the injury to expose itself.</p><p>The starting point for the essay is to examine what kind of problems that might, given the unique character of Whiplash, present themselves to the victim of Whiplash. The problem of verifying the symptoms objectively, and the fact that more than 90% of the people subjected to this kind of injury manage to recover, means that the remaining 10% are viewed sceptically by the insurance companies. These persons often claim that the injury of Whiplash is due to a different, competing incident. The right to compensation, in case of an accident, is a fundamental pillar of the Swedish welfare society. Few people would object to this, but the general perception is also that compensation should not be paid to anyone that has not been subjected to an injury. However, this pose a problem to the Whiplash victim, where a significant amount of time often passes before the pain caused by the injury reveals itself. The requirements placed by the courts on the burden of proof, and whom is responsible for obtaining this evidence, are questions that naturally arises in Whiplash related dis-putes. The verdict of the courts is often based on the medical evaluation provided by the arguing parties. Unfortunately the opinions of the various doctors involved are often contradictory.</p><p>A consequence caused by the fact that a long time may pass before the Whiplash related pains reveal themselves is that the statute of limitation may have expired before the injured person has a possibility to pursue a claim of compensation in court. The 31 § (ex 28 §) of the Swedish traffic regulation is not very clear on this issue and only states that the statute of limitations relating to traffic accidents are three and ten years respectively. The start of the limitation period occurs when the person wishing to file a claim has sufficient knowledge to do so. What is meant by sufficient knowledge is not further specified in paragraph 31 TSL; this has been left in the hands of the court to decide. Until recently the verdicts of the court have often been in favour of the in-surance companies. This in the sense that the statute of limitation was considered to start at the time of the accident; a point in time that could easily be objectively verified. This had the unfortunate consequence of often leaving Whiplash victims in a position where they would be facing a fait accompli, i.e. of having their claims rejected due to the statute of limitation. One could say that a conflict existed between the injured person’s need for compensation and the insurance companies’ need of settling insurance claims in a quick an orderly fashion. However, in recent years the Swedish Supreme Court has made several rulings to specify what is meant by “sufficient knowledge”.</p><p>Unfortunately these problems show no signs of becoming less relevant, with the amount of accidents resulting in Whiplash injuries estimated to amount to more than half of the 60 000 cases of personal injuries reported to the Swedish insurance compa-nies in 2003.</p>

No description available.

I Sverige och övriga Norden används i försäkringsrättsliga sammanhang begreppet ”försäkrat intresse”, ett begrepp som enkelt beskrivs som en definition av vad det är vi försäkrar. Ett intresse är även ett krav för att över huvud taget kunna erhålla försäkrings- skydd. Det föreligger dock många oklarheter och delade meningar avseende begreppets innebörd. Det är i nuläget även oklart vilken betydelse intressebegreppet har inom försäkringsrätten till följd av att begreppet inte används i lagtext lika mycket i försäkringsavtalslagen (2005:104) (FAL) som i lag (1927:77) om försäkringsavtal (GFAL). Intressebegreppets betydelse bli än mer intressant när den ställs i relation till ett annat försäkringsrättsligt spörsmål, nämligen medförsäkring. Avseende med- försäkring föreligger oklarheter avseende vem som egentligen kan anses som medförsäkrad. Detta skapar oklarheter som innebär att tredje man som visserligen kan ha ett försäkringsbart intresse inte anses som medförsäkrad, vilket i sin tur resulterar i stor osäkerhet. Denna uppsats syftar till att bringa klarhet i och utreda ovanstående problematik och oklarheter. I denna uppsats utreds vad intressebegreppet innebär med dagens rättsläge och vem samt vilka intressen som är försäkrade. Vidare används intressebegreppet för att utreda vad det innebär att vara medförsäkrad och om det finns situationer där tredje man kan anses vara medförsäkrad utan att det uttryckligen framgår av lag, försäkrings- villkor eller avtal, endast genom att ha ett starkt försäkringsbart intresse. Den sistnämnda utredningen innehåller även en entreprenadförsäkringsdel, i vilken det utreds om en beställare som inte är byggherre, kan vara medförsäkrad p.g.a. sitt intresse i entreprenaden, även om denne inte enligt AB 04 träffas av entreprenörens försäkringsplikt. Uppsatsen innehåller en utredning baserad på relevant försäkringsrättslig lagstiftning med tillhörande förarbeten både från Sverige, Norge och Danmark, försäkringsvillkor från Länsförsäkringar samt relevant rättspraxis. Avseende rättspraxis diskuteras vissa rent försäkringsrättsliga fall, bl.a. det mycket kritiserade NJA 2001 s. 711 (Securitasfallet), och några rättsfall inriktade på entreprenad, bl.a. HovR T 2537-11 (LF Skaraborg mot Skanska).

No description available.

Att företag skyddar sin verksamhet med hjälp av olika försäkringslösningar är idag vanligt. Syftet med försäkringen är att inbringa en trygghet för försäkringstagaren mot oönskade händelser. Följden blir att försäkringen är viktig ur ett socialt och samhällsekonomiskt perspektiv, särskilt då en inträffad skada kan innebära stora ekonomiska följder. Dock förekommer det fall där försäkringstagaren nekas ersättning. Anledningen kan vara att försäkringsgivaren tolkar försäkringsavtalet till försäkringstagarens nackdel. Hur man tolkar ett försäkringsavtal är därför av stor vikt med anledning av försäkringstagarens behov av trygghet och förutsägbarhet. Tolkningen av försäkringsavtal finns inte behandlat omfattande i svensk rättspraxis. Underlag för vad gäller tolkningen av individuella avtal finns det desto mer av både i rättspraxis och i doktrin. Uppsatsens syfte är att utreda om man vid tolkningen av försäkringsavtal kan tillämpa samma tolkningsmetoder som vid individuella avtal enligt svensk rättspraxis. Syftet med uppsatsen har genomförts genom en studie av relevanta rättskällor som utrönar de tolkningsmetoder som används vid individuella avtal i komparitet med de tolkningsmetoder som används vid försäkringsavtal. Komparationen mellan tolkningsmetoderna har frambringat en konkret slutsats om vilka skillnader som existerar. Skillnaderna talar för att tolkningsförfarandet vad gäller individuella avtal respektive försäkringsavtal bör särskiljas. Följden blir att det måste finnas en viss försiktighet med att förespråka ett enda tolkningsförfarande för samtliga avtal. Att tolkningsförfarandet bör särskiljas kan dock skapa svårigheter. Detta särskilt då individuella avtal samt försäkringsavtal kan vara av skiftande slag.

<p>Ett av de flygplan som flögs in i World Trade Center i New York, USA, den 11 september 2001 lyfte från Bostons flygplats. Säkerheten på flygplatsen var Globe, ett bolag i Securitaskoncernen, ansvarigt för. Securitaskoncernen, däribland Globe, ville med anledning av att ett antal skadeståndsanspråk, som följde efter attacken den 11 september 2001, ha försäkringsskydd ur det globala försäkringsprogram som Securitaskoncernen tecknat hos If Skadeförsäkring AB. Ett skiljeförfarande inleddes mellan If och Securitas på grund av att If ansåg att försäkringen inte gällde Globe, medan Securitaskoncernen ansåg att den gjorde det. I uppsatsen granskas tvisten och skiljedomen mellan If och Securitas kritiskt. Uppsatsens fokus ligger på de yrkanden i tvisten som gällde försäkringsavtalstecknande och jämkning av försäkringsersättningen. Även tillämpligheten av krigsundantaget i försäkringsvillkoren behandlas. Försäkringsmäklarens roll och premie-pro-ratas storlek skulle ha kunnat leda till en annan utgång i målet varför även dessa aspekter tas upp i uppsatsen i samband att talans upplägg behandlas. Hur premie-pro-rata kan beräknas i globala ansvarsförsäkringsprogram tas upp liksom förslag lämnas på hur pro-ratans storlek i det aktuella målet skulle ha kunnat fastställas. I uppsatsen lämnas vissa förslag på vad underwriters bör beakta i sitt arbete. Förslagen har arbetats fram utifrån den skiljedom som fastslogs mellan parterna, exempelvis vad gäller försäkringsvillkor.</p>