Detta examensarbete handlar om att få en ökad förståelse och kunskap om förskollärares upplevelser av nyanlända familjer i den svenska förskoleverksamheten.Genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer med några förskollärare i en förskola med många nyanlända barn, har jag undersökt hur de upplever mötet med nyanlända familjer i den svenska förskolan.Resultatet visar att de upplever mötet som lärorikt och spännande men även komplext. Kulturkrock gör att förskollärarna får utveckla och anpassa verksamheten. Att se på förskolan som en plats för integration för de nyanlända familjerna är viktigt anser respondenterna i studien. Man försöker samtidigt arbeta med inflytande och delaktighet från olika kulturer. I studien kopplas detta ihop med vilka rättigheter som finns i läroplanen för barn och vårdnadshavare att kunna påverka förskolans verksamhet. / This study examines to get an increased understanding and knowledge of pre-schools teachers experience about newly arrived families in the Swedish pre-school.By using semi-structured, qualitative interviews with some working educators in a pre-school with many new arrived children, I have examined how they experience the meeting of new arrived families in the Swedish pre-school.The result shows they experience the meeting as exciting and educational but also complex. To avoid a clash of cultures the teachers for pre-school needs to develop and adapt the pre-school. It´s important to look on the pre-school like a place for integration for the new arrived families consider the respondents in the study. The teachers also try to work with influence and participation from different cultures. The study will connect with which rights contained in the pre-school curriculum for children and parents to affect the pre-school.

The purpose of this study is to examine preschool teachers attitude how a tablet can be used to arouse children's interests and curiosity when it comes to science and technology. To examine this, interviews with six preschool teachers from five different preschools in three municipalities implemented. Qualitative semi-structured interviews were chosen to find out their personal views and thereby increase the possibilities to get as detailed and complete answers as possible. The results of this study show that preschool teachers have a positive attitude about the tablet in preschool. According to all interviewed preschool teachers, the tablet device is used to search for information and documentation within subjects such as science and technology. The result of this study also shows that the preschool teacher’s competence has been a significant factor in how the tablet is used in preschool. Preschool teacher who have worked the shortest time in preschool and have a further education sees more opportunities and have a higher competence around how the tablet can be used as an educational tool in their education. / Studiens syfte är att undersöka förskollärarens inställning till hur en surfplatta kan användas till att väcka barns intressen och nyfikenheter när det gäller naturvetenskap och teknik. För att ta reda på detta har intervjuer med sex förskollärare ifrån fem olika förskolor inom tre olika kommuner genomförts. Kvalitativa semistrukurerade intervjuer valdes för att kunna ta reda på deras personliga uppfattningar och därmed öka möjligheterna till att få så detaljerade och innehållsrika svar som möjligt. Resultatet från denna studie visar att förskollärare har en positiv attityd kring surfplattan i förskolan. Enlig samtliga förskollärare används en surfplatta till informationssökning och dokumentation inom ämnen som naturvetenskap och teknik. Resultatet visar dessutom att förskollärarens kompetens har en betydande faktor i hur surfplattan används. Förskollärare som arbetat kortast tid i förskolans verksamhet samt har en vidare utbildning, ser fler möjligheter och har en högre kompetens kring hur en surfplatta kan användas som ett pedagogiskt verktyg i förskolan.

No description available.

As a future preschool teacher I see myself as a part of creating the future of society. I think the environment and sustainable development is a part that feels important that children have with them in life. The purpose of the study was to examine whether and how preschool teachers work with environmental and sustainable development activities in various preschools and how children are involved in this work. The methodology for the study has been semi-structured interviews with active preschool teachers in three different preschools. The results of the survey show that preschools are working more or less actively with the environment and sustainable development in the business and that the children are involved in most of the work. However, it appears that other areas usually are given priority instead of working with environment and sustainable development, and that the work needs to be made more tangible for the children. All teachers in the study stated that the work with environment and sustainable development can be further expanded and must be clearly linked to the preschool curriculum for maintaining quest objectives. / Som blivande förskollärare ser jag mig själv som en del i att skapa framtidens samhällsmedborgare, då anser jag att miljö och hållbar utveckling är en del som känns viktig att barnen har med sig i livet. Syftet med studien var att undersöka om och i så fall på vilket sätt pedagoger arbetar med miljö och hållbar utveckling i verksamheten på olika förskolor samt hur delaktiga barnen är i arbetet. Metodvalet för undersökningen har varit semistrukturerade intervjuer med verksamma förskollärare på tre olika förskolor. Resultatet av undersökningen visar att förskolor arbetar mer eller mindre aktivt med miljö och hållbar utveckling i verksamheten samt att barnen är delaktiga i det mesta utav arbetet. Dock framkommer det att andra områden oftast prioriteras framför arbetet med miljö och hållbar utveckling samt att arbetet behöver göras mer konkret för barnen. Samtliga pedagoger i studien uppgav att arbetet med miljö och hållbar utveckling kan utökas ytterligare och måste utgöra en tydligare koppling till förskolans läroplan för att upprätthålla strävansmålen.

Studiens syfte var att undersöka kunskaper som medverkat till att utveckla förmågan att analysera dockspelets användning dels som redskap, dels som hjälpmedel i den sociala praktiken och vidareutveckla engagemang för barns lärande. Forskningsfrågorna var vägledande i studien och hade följande formuleringar: - Vilka kommunikativa värden medför användningen av dockor i förskolans pedagogiska verksamhet? - Vilka kommunikativa utmaningar och kulturella situationer synliggör användningen av dockan i förskolan när barnen erbjöds delaktighet och inflytande? Via användandet av dockan skapades en möjlighet att utveckla kommunikation och samspel med barnen, dockan och pedagoger i förskoleverksamheten. I denna etnografiska fältstudie bestod datainsamlingsmetoden av film, foton, intervjuer och berättelser av pedagoger. Datainsamlingsmaterialet analyserades och sammanställdes utifrån studiens syfte och forskningsfrågor. Resultatet visade att kommunikationen med dockan i aktiviteter och samspelssituationer utvecklades i takt med att pedagogernas fokus förändrades. Då synliggjordes det att pedagogerna i sitt agerande tillsammans med dockan som medierande redskap bjöd in barnen till kommunikation som uppmuntrade till delaktighet. Därigenom utvecklade barnen förmågan att ta egna initiativ där de tillsammans med dockan tränade upp sin kommunikationsförmåga. Barnens språkliga medvetenhet och ordförråd synliggjordes i barnens identitetsutveckling då emotionella handlingar och tankar användes i vardagliga situationer, både tillsammans med pedagogernas och deras egna dockor vilket tydligt påverkade barn som tidigare inte kommunicerat i så stor utsträckning. Via analysen kunde pedagogerna se att barnen fått ett större talutrymme i samlingar och gemensamma aktiviteter. Dockan hade genom olika samspelssituationer förstärkt deras språkliga förmåga. Dockan på förskolan skapade ett lustfyllt lärande och fick därigenom ett kommunikativt värde. / The study's purpose was to investigate the knowledge that helped to develop the ability to analyze the doll performance, however, use both as tools and as aids in the social practice and further develop the commitment to children's learning. The research questions guided the study: - What communicative values, the use of dolls in the preschool educational activities? - What communication challenges and cultural situations, reveals the use of the dock in kindergarten when the children were offered participation and influence?   The use of the doll created an opportunity to develop communication and interaction with the children, doll and educators in early childhood education. This ethnographic field study consisted of data collection of video recordings, photos and interviews with educators. The data was analyzed in relation to the study objectives and research questions. The results showed that the communication with the doll in activities and interaction situations developed in pace with a change in the educators' focus. This was made visible to teachers in their performance with the doll as mediating tools which afforded the children to communicate and encouraged participation. Thereby, the children developed the ability to take initiative when they trained their communication skills together with the doll. The children's awareness of language and vocabulary was shown in the use of language. It was made visible in the children's identity development as emotional actions and thoughts used in everyday situations, both with the educators and their own dolls which clearly affected the children who did not previously communicate to a great extent. Furthermore, the analysis showed that the children have a greater opportunity to speak in groups and common activities. The use of the doll had through various interactive situations strengthened their linguistic ability. The doll on the preschool created a pleasurable learning and thus gained a communicative value.

An ethnological essay about two open daycares in Söderköping, one by the Swedish church and one by the community. -How to integrate refugees and there children in the social enviroment in the town.The benefits of the daily activites at the open daycares by singing and interacting with other children. In the ethnological essay I spend 3 days at the community daycare and 3 days at the daycare by the Church. After my field time I interview the daycare teachers and the priest about integration in the daycare. The essay has also got a interview with the civil servants at the social office in Söderköping aout integration. / En etnologiskt uppsats om integration på den öppna förskolan i Söderköpings kommun.Den ena öppna förskolan som bedrivs av kommunen och den andre öppna förskola som bedrivs av svenska kyrkan.-Vad finns det för fördelar med den öppna förskolans aktiviteter som sång och lekar för barn med utländsk härkomst för att lättare komma in i samhället.  Under min etnologiska fältstudie var jag 3 dagar på den kommunala öppna förskolan och 3 dagar på kyrkans öppna förskola. När min tid på fältet var färdig intervjuades förskolepedagogerna både i kyrkans öppna förskola och den kommunala öppna förskolans pedagoger och prästen inom kyrkans öppna förskola.För att få ett större förståelse om integration intervjuades några anställda ur socialkontoret.

<p>Abstract</p><p>The aim is to find out the teachers´ different point of views regarding what and why it´s important to teach children about the human body and in what way educationists can teach this knowledge. Seven teachers are asked, through qualitative interviews, about their point of views on teaching the human body in pre-school.</p><p>The teachers don`t seem to reflect upon the subject, which shows that a development of knowledge needs within the area.</p><p>Fist of all the children´s spontaneous questions direct what the educationists talk about with the children. The most frequently mentioned questions are about the circulation of the blood and the digestion organs. The teachers think it´s important that the children get knowledge about the human body in order to get a better opinion of their own bodies and themselves. It´s also important because this is the basis of other kind of knowledge, for instance the knowledge about animals.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Syftet med undersökningen är att ta reda på pedagogers olika synsätt angående vad och varför det är viktigt att lära barnen om människokroppen, och på vilka sätt man kan förmedla denna kunskap. Sju pedagoger är genom kvalitativa intervjuer tillfrågade om deras synsätt på undervisning om människokroppen i förskolan.</p><p>Pedagogerna verkar inte reflektera så mycket över ämnet, vilket tyder på att en kunskapsutveckling behövs inom området. Det är i första hand barnens spontana frågor som styr vad pedagogerna talar med barnen om. De organsystem som omnämns oftast och som anses viktigast att lära barnen är cirkulationssystemet och matspjälkningssystemet.</p><p>Pedagogerna anser att det är viktigt att barnen får kunskap om människokroppen för ökad kroppsuppfattning och självuppfattning, men också att det ligger som grund för andra kunskaper, exempelvis om djur.</p>

The purpose with this examination is to interpret and analyze interviews with a few chosen teachers and parents to find out what they think about using Instagram in preschool. My purpose of my study is also to see how preschools can improve parental interaction by using social media in their daily occupation.My questions for this study are: How can you use social media in preschool and what is the purpose with this? What does a few teachers thinking about using Instagram in preschool? What does a few parents thinking about using Instagram in preschool? Could it be any problems with the using of Instagram in preschool? What kind of material is published on a few chosen preschools Instagram account? To get answers to my questions, I have made qualitative interviews with three teachers and three parents. As a complement to my interviews, I have made an observation and description what preschools publish on their Instagram account. I have featured some research about parental interaction and the meaning of that. I have also presented some literature about social media. The result of my study shows that my informants are very positive to use Instagram as a parental connection in preschool. The teachers think it’s an easy implement to share daily activities with the parents and the parents think they get to know better what their children are doing at daily basis.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut. Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik. Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.

De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg.   Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget. Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur.   Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv. / The last few decades a lot has happened in digital technology in our society, and people have more or less made herself dependent of them. There is also talk about that the young children need to learn how to deal with the digital tools and many preschools across our country have now introduced tablet computers to there departments. But there is disagreements about how, when and if the tablets is used in the preschools. Background to this study came through that I discovered there fragments in the use of digital tools.   This quantitative study seeks to gain a view of how the tablets is used and how the preschool teachers looks at it. The study  was conducted by means of questionnaires sent out by email to staff at preschools around the country. The study is based on a socio-cultural perspective on child development and the structure of society. The results show that those who have access to tablet has a positive view of the use and used largely in an educational way, yet also as a pastime.