No description available.

Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.

Studien undersöker barns perspektiv på bygg- och konstruktionsaktiviteterskolans kontext med en fenomenologisk ansats. Den tidigare forskningen om bygg och konstruktion lyfter främst fram vuxnas perspektiv, medan belysning ur barns perspektiv, genom att lyfta barns röster, är en kunskapslucka i forskningen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om barns perspektiv på fenomenet bygg och konstruktion i förskolan genom att undersöka deras upplevelser av det, samt bidra till förståelse för vilken betydelse barns perspektiv kan ha för utformningen av förskolans verksamhet. Forskningsfrågan var:”Hur upplevs bygg- och konstruktionsaktiviteter i förskolan ur ett barns perspektiv?”. Studien tar avstamp i det fenomenologiska perspektivet, där de mest centrala begreppen är fenomen och livsvärld. Genom fyra semistrukturerade gruppintervjuer samlades det empiriska materialet in och 15 förskolebarn i åldrarna 4–6 år deltog i studien. Filminspelning med hjälp av lärplatta användes som datainsamlingsmetod. Materialet granskades, transkriberades och bearbetades i enlighet med fenomenologiska analysansatser. Resultatet visar att barnen har ett stort intresse för bygg och konstruktion samt att de har olika upplevelser av det. Barnen uttryckte sig både explicit och implicit för att beskriva hur fenomenet bygg och konstruktion framträder i just deras livsvärldar. Essensen av fenomenet bygg och konstruktion är att barnen upplever att de behöver bygga med material, att det behöver vara roligt och att det är enbart barn som utför bygg- och konstruktionsaktiviteter.

No description available.

<p>Syftet med studien är att kartlägga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsättningar som finns för att ytterligare stimulera dem för ämnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhållningssätt. De metoder som jag använder mig av är dokumentation av förskolegården samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som påverkar teknikimplementering i förskolan består av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och föräldrar. Förskolorna använder gårdens fysiska förutsättningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial. Verksamhetens planering bör utgå från barnens intressen där pedagoger och barn i en tillåtande atmosfär tillsammans skapar ett lustfyllt lärande. De slutsatser som jag kan dra av studien är att teknikämnet i förskolan har stora förutsättningar då barnen har ett stort intresse av att undersöka och konstruera. Uterummet utnyttjas i hög utsträckning. Faktorer som påverkar förutsättningarna är en tydlig verksamhetsprofil som är förankrad hos förskolechef och pedagoger.</p>

<p>Syftet med undersökningen var att ta reda på om det på förskolan förekommer något matematiskt lärande i byggrummet och i så fall vilket matematiskt lärande som sker. Avsikten var också att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lärande. Undersökning genomfördes på en förskola med hjälp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och även miljön och vilket material som fanns tillgängligt. Resultatet visar att barnen använder många matematiska begrepp som t.ex. höjd, längd, vikt och antal. Undersökningen visade också att pedagogerna, miljön och materialet har betydelse för barns matematiska lärande. Pedagogerna har en stor betydelse då det är viktigt att de synliggör matematiken och stimulerar och utmanar barnens lärande. Miljön och materialet har stor betydelse för vilka matematiska begrepp barnen kommer i kontakt med. Det behövs t.ex. stor yta och material, som tågbanedelar, för att barnen ska kunna utforska begreppet längd.</p>

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det på förskolan förekommer något matematiskt lärande i byggrummet och i så fall vilket matematiskt lärande som sker. Avsikten var också att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lärande. Undersökning genomfördes på en förskola med hjälp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och även miljön och vilket material som fanns tillgängligt. Resultatet visar att barnen använder många matematiska begrepp som t.ex. höjd, längd, vikt och antal. Undersökningen visade också att pedagogerna, miljön och materialet har betydelse för barns matematiska lärande. Pedagogerna har en stor betydelse då det är viktigt att de synliggör matematiken och stimulerar och utmanar barnens lärande. Miljön och materialet har stor betydelse för vilka matematiska begrepp barnen kommer i kontakt med. Det behövs t.ex. stor yta och material, som tågbanedelar, för att barnen ska kunna utforska begreppet längd.

Syftet med studien är att undersöka hur pedagoger arbetar med bygg och konstruktion i förskolan samt hur de resonerar utifrån materialets betydelse för bygg och konstruktion. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och som undersökningsmetod används kvalitativa semistrukturerade intervjuer.   Studiens resultat visar att både aktiviteter och eventuell planering inom bygg och konstruktion i förskolan i största utsträckning grundar sig på barnens inflytande och intressen. Vidare pedagogernas tankar om förutsättningarna för att planera och arbeta med bygg och konstruktion i förskolan. Resultatet visar också vilket material som finns tillgängligt hos de intervjuade pedagogerna. Exempelvis så hade samtliga pedagoger tillgång till klossar, lego och någon form av återvinningsmaterial. Resultatet sammanfattar också hur pedagogerna resonerar om de olika materialen och deras betydelse för bygg och konstruktion i förskolan. / The purpose of this study is to examine how teachers are working with build and construction in preschool. Further how they reason on the basis of material importance for build and construction. Theoretical basis of the study is of the socio-cultural perspective and research method used qualitative semi-structured interviews.   The result of the study shows that activities and any planning of build and construction in the surveyed preschools, to the greatest extent were based up on the children´s influence and interests. Further it shows the teachers thoughts on the prospects for planning and working with build and construction in preschool. It shows what kind of materials the interviewed teachers had access to. For example, all teachers had access to blocks, Lego and some form of recycling materials. The result also shows how teachers reason on the basis of material and it´s role in working with build and construction in preschool.

Teknik är en stor del av vårt samhälle i dag och barnen behöver få med sig grundkunskap i tidig ålder. Syftet med det här examensarbetet är att ta reda på hur pedagoger arbetar med strävansmålen inom teknik i läroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att få en bild av hur arbetet med strävansmålen i teknik ser ut. Resultatet pekar på att pedagogerna är osäkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik är och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lära mer om teknik. Resultatet visade också att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhället inte arbetades lika aktivt med.

Syftet med studien är att undersöka hur barn i fem års ålder interagerar med varandra, pedagog och material under en konstruktionsövning. I övningen får barnen ta del av färdigt material som finns i förskolans miljö, detta för att hjälpa pedagogerna få en bättre förståelse för hur de kan tillvarata barnens interaktion. Studien har genomförts med metoden kvalitativa videoobservationer tillsammans med tre barn i fem års ålder samt en pedagog på en förskola i södra Sverige. Metoden valdes för att kunna belysa konkreta svar i undersökningen men också för att få en rättvis bild av studien. Jag kunde studera materialet flera gånger om, vilket gjorde att risken minskade att gå miste om viktig information i observationen.Resultatet visar att barnen interagerade med varandra genom kroppsspråk, gester, ögonkontakt, genom att peka på sig själva eller på kompisen, men också genom ord och läten som barnen upprepade för att få uppmärksamhet hos varandra. Barnen interagerade med pedagogen en och en istället för tillsammans. Resultatet visar också att barnen framförallt valde material som är enkla och mångsidiga istället för material som är mer komplexa sofistikerade alternativ. Vid de tillfällen som barnen interagerade med pedagogen fick de en djupare förståelse för sitt lärande. / The aim of the study was to examine how children in the age of five interact with another, educators and material during an exercise. The children got to take part of material in preschool environment to support the educators to grow an enhanced understanding for how to benefit and use children’s interaction.The study was conducted with qualitative video observations together with three children and an educator at a preschool in southern Sweden. The method with video observation was chosen in order to be able to highlight concrete answers in the report. It was also chosen to get a complete picture of what happened by watching the material several times and decrease the risk of excluding important factors. The result showed that the children interacted with each other by body language including gestures, eye contact and by pointing at themselves or the friend. They also used verbal language including repeated words and sounds to get attention from each other. The children interacted with the educator one by one instead of them both at the same time. The result also showed that the children mainly choose material that are simple and rejected material that are more complex and sophisticated. At the occasions when the children interacted with the educator, they got a deeper understanding of their learning.