No description available.

Teknik är ett väldigt brett ämne och denna uppsats har valt att rikta in sig på bygg ochkonstruktion. Forskning visar att förskollärare finner begreppet teknik svårdefinieratoch hur arbetet med bygg och konstruktion ska belysas i svensk förskola finns detytterst lite forskning om. Denna uppsats har som syfte att ge en ökad förståelse för hurförskollärare uppfattar och planerar för bygg och konstruktion i förskolans verksamhet.Frågeställningarna har fokus på förskollärarnas uppfattning av begreppen teknik samtbygg och konstruktion, förskollärarnas arbete med bygg och konstruktion samt behovetav kompetensutveckling inom ämnet. Kvalitativ metod har använts där tre förskollärarehar intervjuats och skickat bilder som sedan har analyserats utefter fenomenografiskanalysmetod och multimodal teori. Resultatet visar att begreppet teknik anses vara brettoch uppfattas bland annat som digital teknik samt bygg och konstruktion. Arbetet medbygg och konstruktion i förskolan beskrivs som en del i den dagliga verksamheten därmaterialet och tillgängligheten anses vara viktiga aspekter vilket även läroplanen förförskolan belyser. Däremot anser inte alla förskollärare sig ha tillräckligt med materialför att tillgodose detta. I fråga om kompetensutveckling hade förskollärarna olika åsikterom i vilken grad det anses behövas. Det sammanfattade resultatet visar att förskollärareuppfattar och arbetar med bygg och konstruktion på olika vis i verksamheten vilket kanleda till att barnen får olika erfarenheter av ämnet. / Engineering is a very broad subject and this study has chosen to focus on building and construction. Research shows that preschool teachers find the concept of engineering difficult to define, and there is also very little research on how the work with building and construction should be focused on in Swedish preschools. This study aims to provide an increased understanding of how preschool teachers perceive and plan for building and construction in the preschool's activities. The issues focus on preschool teachers' perception of the concepts of technology and building and construction, the preschool teachers' work with building and construction and the need of competence development in the subject. Qualitative method has been used there three preschool teachers have been interviewed and sent pictures which have then been analyzed according to phenomenography analysis method and multimodal theory. The results show that the concept of engineering is considered broad and is perceived, among other things, as digital technology and construction. The work with building and construction in the preschool is described as part of the daily activities there the material and accessibility are considered important aspects, as is the curriculum the preschool highlights. However, not all preschool teachers consider themselves to have enough material to meet this. In terms of competence development, the preschool teachers had different opinions to what extent it is considered necessary. The summarized results show that preschool teachers perceives and works with building and construction in different ways in the preschool activity, which can lead to the children gaining different experiences of the subject.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö. Studiens teoretiska ramverk utgörs av poststrukturalistisk språkteori, diskursteori, subjektsteori och Yvonne Hirdmans teori om genusordning. Studiens metod har varit semistrukturerade intervjuer med nio förskollärare från tre olika kommunala förskolor. Materialet som samlats in har bearbetats med hjälp av en diskursanalytisk metod. Studiens resultat presenteras utifrån de diskurser som framkommit under analysprocessen och rubriceras: Könskodat material betecknas könsneutralt, Pojkar konstruerar - flickor leker, Den städade flickan och den stökiga pojken och Barn tycker inte kön är ett problem – om förskollärare inte gör det till ett. Resultatet visar att förskollärares tal kring normer om kön i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö kännetecknas av fyra dominerande diskursiva normer. Dessa diskursiva normer utgår från olika över- och underordningar som förskollärarna tillskriver material och leksaker utifrån kön, handlingar kännetecknas olika där pojkars deltagande i bygg- och konstruktionsmiljön betecknas konstruktioner och flickors deltagande betecknas lek. Barns intressen och egenskaper kännetecknas flickighet och pojkighet och normer om kön ses inte som ett problem om inte förskollärare gör det till ett. Dessa diskurser får i sin tur betydelse för vilka barn som blir möjliga att bli till i förskolans bygg- och konstruktionsmiljö.

Skolinspektionen skriver i en rapport från 2017 att deras granskning visar att pedagoger sällan är närvarande i barns bygg- och konstruktionslekar och att de sällan bidrar med samtal och utmanande frågor som hjälper barnen att utveckla sina förmågor inom bygg och konstruktion. I förskolans läroplan (Skolverket 2018, s.6) står det att de vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och att vuxna är viktiga förebilder. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppmärksammar samt utvecklar barns bygg- och konstruktionslek i förskolans verksamhet. För att besvara studiens syfte valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna medvetet arbetar och eftersträvar en närvarenhet i barns bygg- och konstruktionslek. Resultatet visar även att materialet spelar en stor och viktig roll och att bygg-och konstruktionslek erbjuder stora undervisningsmöjligheter, inte bara när det kommer till att sammanfoga material. Genom bygg- och konstruktionslek i förskolan utvecklar barnen kunskaper inte enbart om materialets stabilitet och hur det kan sammanfogas utan de utvecklar även socialt samspel, respekt, turtagning, språkkunskaper och matematik. Resultatet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv. Återkommande begrepp i resultatet är att stötta och utmana. Dessa begrepp kunde vi relatera till det sociokulturella perspektivet om lärande i samspel och begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen.

Syftet med undersökningen var att undersöka hur barn bygger utifrån en inspirationsbild samt om barnen lär sig mer då de utmanas av en pedagog. Undersökningen genomfördes med hjälp av observationer av barn på en förskoleavdelning där samtliga barn var tre år gamla.  Resultatet visade att de flesta barnen byggde vertikalt. Endast ett barn valde att bygga horisontellt och använde inspirationsbilden som underlag till sitt bygge. Resultatet visade även att det har stor betydelse om det finns en pedagog närvarande som utmanar barnen vid bygg och konstruktionslek och kan synliggöra deras lärande. Skillnaden i barnens byggande när de blev utmanande av en pedagog var att de använde sig av flera byggklossar när de byggde samt av flera olika geometriska former på byggklossarna. / The aim of this study was to investigate how children are building based on a picture for inspiration and if children learn more when they are challenged by a teacher. The study was conducted using observations of children in a preschool department where all the children were three years old. The results showed that most of the children chose to build their buildings vertically. Only one child chooses to build horizontally and used the picture for inspiration as basis for the building. The results also showed that it is very important that a teacher is present and can challenge the children at building and construction game and visualize their learning. Differences in the children’s building when challenged by a teacher were that they used more building blocks in their building and that they used building blocks of various geometrical shapes.

The purpose of this study was to investigate pre-schooler teachers interpretation and preception of building and construction in technology together with the children. The preschool curriculum states that preschoolers should stive for each child to ''develop their ability to build and construct using differnt techniques, materials and tools'' (Skolverket, 2016, p. 10). To meet answer this purpose, the follwing questions have been the starting point: How do educators interpret the curriculum goal regarding building and construction? And how can the goal be concretized in the activities of the educators? In order to answer the question, interviews have been held at two different preschools with six different legitimized preschool teachers. The results of these interviews show how the pre-schoolers teachers reflected what building and construction were in their activities and what individual preschool teachers perceive is building and construction, how they see their role in involvement in activities is building and construction and the approach to the curriculum goals. The result also takes up the pre-school teachers' thoughts on continuing education on technology in the preschool. / Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares tolkning och uppfattning av att bygga och konsturera i teknik tillsammans med barngruppen. Förskolans läroplan skriver att verksamheten ska sträva efter varje barn ska '' utveckla sin förmåga att bygga och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap '' (Skolverket, 2016 s.10). För att nå detta syftet har följade frågeställningar varit utgångspunkten: Hur tolkar pedagogerna läroplansmålet rörande, bygg och konsturera? Och hur kan målet konkritiseras i verksamheten enligt pedagogerna? För att besvara frågeställningen har intervjuer skett på två olika förskolor med sex olika legitimerade förskollärare. Resultatet av dessa intervjuer visar hur förskollärarna refelkterar över vad bygg och konstruktion var i deras verksamhet och vad enskilda förskollärare upplever är bygg och konstruktion, hur förskollärarna ser på sin roll vid involveringen under aktiviteter vid bygg och konstruktion samt förhållningsättet till läroplanens mål. Resultatet tar även upp förskollärarnas tankar kring fortutbildning gällande teknik i verksamheten.

Syftet med studien var att undersöka hur förskollärare utbildade på den nya förskollärarutbildningen ser på dynamiken mellan utbildning och praktisk verklighet och se vilka förutsättningar de får för att undervisa i teknik som ämnesområde. Studiens frågeställningar är följande: Hur definieras teknik och teknikundervisning i förskolan av nyutbildade förskollärare? Vilka förutsättningar anser nyutbildade förskollärarna att det finns för att arbeta med teknik i förskolan? Studien är utförd med kvalitativa intervjuer tillsammans med fyra förskollärare och en fenomenografisk analysmodell har hjälpt till med bearbetningen av insamlad data under intervjuerna. Resultatet av studien visar delade meningar då några menar att utbildningen var mycket gynnsam för en framtida proffesion samtidigt påpekar andra att undervisningen inte alls var anpassad för barn i förskoleåldern. En annan respondent menar att hon själv skapar sina förutsättningar för en verksamhet som ska präglas av teknik medans en annan erbjuds fortbildning av sin chef. / The aim of the study was to investigate how pre-school teachers educated at the new pre-school teacher education look at the dynamics between education and practical reality and to see in what conditions they are required to teach technology as a subject. The study's questions are as follows:• How is technology and technology education defined in preschool of newly educated preschool teachers?• What conditions do newly educated preschool teachers see for working with technology in preschool?                                                          The study was conducted with qualitative interviews with four pre-school teachers and a phenomenological analysis model has helped with the processing of collected data during the interviews.The result of the study shows divided perspectives, since some believe that the education was very beneficial for a future profession while others point out that the education was not at all adapted to children in pre-school age. Another respondent means that they themselves create their prerequisites for an activity that is characterized by technology while another is offered training by the boss.

The purpose of this study was to investigate how the goal in the curriculum that concerns construction can be realized in pre-school activities. The curriculum for the pre-school states that pre-school shall strive towards making sure each child develops the ability to build, create and construct with the use of different techniques, materials and tools (Skolverket, 2016a). The issue of this study is: how do pre-school staff interpret the goal of the curriculum and which preconditions do pre-school staff think they offer children to enable the development of the abilities defined by the goal? These questions have been answered by interviewing one child minder and four pre-school teachers from different pre-schools. The result shows that the pre-school staff interprets the goal rather literally. The participating pre-schools work accordingly to what can clearly be read in the wording of the curriculum goal. They build, create and construct and explore different tools, materials and techniques. The results also shows that according to the pre-school staff themselves children are offered the following preconditions: offer of material, the children’s interests and capabilities as a starting point, rules and routines to relate to and personnel. / Syftet med denna studie var att undersöka hur läroplansmålet som behandlar bygg och konstruktion kan realiseras i förskolans verksamhet. Det som står skrivet i förskolans läroplan är att verksamheten ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap” (Skolverket, 2016a, s. 10). För att uppfylla syftet har följande frågeställning utgåtts ifrån: hur tolkas läroplansmålet av pedagogerna och vilka förutsättningar anser sig pedagogerna erbjuda barnen för att de ska utveckla de förmågor som målet anger? Frågeställningen har besvarats med hjälp av intervjuer som genomförts med en barnskötare och fyra förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att pedagogerna främst tolkar läroplansmålet relativt ordagrant. Det som görs på de deltagande förskolorna är det som tydligt går att utläsa i läroplansmålet. Det byggs, skapas och konstrueras samtidigt som olika material, redskap och tekniker utforskas.  Resultatet visar också att pedagogerna anser sig erbjuda barnen förutsättningar i form av fyra huvudsakliga teman: erbjudande av material, barnens intressen och förmågor som utgångspunkt, regler och rutiner att förhålla sig till samt personal.