Tourism is a giant industry that has a great influence on among other things economic and social well-being of many countries and the whole world. Travel motivation can be considered as one of the basis of the whole tourism industry. There are a lot of factors that influence this motivation and stereotypes are part of these factors. Therefore, it is important to study this subject, increased knowledge in the field of travel motivation and stereotyping can maximize all the positive effects that tourism industry has on the world, for example strengthen the economy and improve social relationships between countries. It can also help minimize all the negative effects like othering and negative stereotyping. The aim of this study is to analyze what stereotypical views Swedes have about Russia and, from there, analyze the impact they have on Swedish travel motives to Russia. This will be examined through literature study and an interview with a Swedish travel agency employee that have worked with trips to Russia for several decades. The results indicate that Swedish stereotypical views of Russia are predominately negative and have adverse impact on Swedes’ willingness to travel to Russia. Culture nevertheless plays a big role in image of the country and is the main attraction for tourists who choose to travel to Russia.

Ekonomiskt våld är enligt verksamma på kvinnojourer ett omfattande våld som ofta drabbarkvinnor. I deras verksamhet möter de ofta kvinnor som blivit utsatt för ekonomiskt våld.Ekonomiskt våld som begrepp är relativt nytt och det behöver undersökas ytterligare. Det ärförekommande att ekonomiskt våld sker i kombination med andra våldstyper och det finns flerasätt för en våldsutövare att utöva ekonomiskt våld på. Syftet med studien är att undersöka omverksamma inom kvinnojourer har förståelser om ekonomiskt våld och om dessa förståelservägleder deras arbete. Studiens analys har genomförts utifrån den hermeneutiska tolkningsläransom ser människan i en social kontext och att deras syn på verkligheten präglas av tidigareerfarenheter. För att utföra studien har semistrukturerad intervjuform används som har gettutrymme för en öppenhet kring ställda frågor vid intervjuerna. Vid analys av materialet har enkvalitativ innehållsanalys implementerats som sedan resulterat i en presentation i studiensresultat och analysavsnitt. Utifrån materialet visar det sig att de intervjuade jourkvinnorna harcentrala förståelser om ekonomiskt våld som guidar dem i deras arbetssätt. Centrala förståelserom ekonomiskt våld hos jourkvinnorna var bland annat att det är en vanlig våldstyp och att detav samhället är ett ouppmärksammat våld samt att det sker på grund av patriarkatet. De centralaförståelserna kan kopplas till de huvudsakliga arbetssätten som berörde att jourkvinnornaarbetar mer som medsystrar och inte som maktutövare där de lägger stor vikt vid ett gottbemötande av de stödsökande. Kunskapsspridning om ekonomiskt våld blir en del i deras kampmot patriarkatet och samtidigt bildar kvinnojourerna tillsammans med sina stödsökande enkamp mot ekonomiskt våld genom systerskap. Genom kvinnojourens unika sätt att arbeta medekonomiskt våld skiljer de sig från de offentliga verksamheterna där jourernas arbete präglasav en feministisk värdegrund. Relationen till de stödsökande blir central och ett gott bemötandeblir deras ledande arbetssätt. Enligt de intervjuade jourkvinnorna är detta ett framgångsrikt sättatt arbeta med kvinnor som blivit utsatt för ekonomiskt våld som de önskar att fler verksamheterkunde ta efter.

Syftet med denna studie är att undersöka hur svensklärare i årskurs 1–3 använder sånginslag i ämnet och om lärare anser att elevers fonologiska medvetenhet, identiteter och förståelse för omvärlden stärks genom att låta elever sjunga i undervisningen. Varför detta syfte kändes aktuellt för mig är tydligheten i läroplanens ämnesplan i svenska där det uttrycks att elever ska stimuleras i att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer och att elever ska möta olika typer av texter, scenkonst och annat estetiskt berättande. Enligt Lgr11 ger detta förutsättningar till att utveckla språk, identitet och förståelse för omvärlden. Svenska är ett språkämne där elever ska möta språket och utvecklas i det. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har jag genom kvalitativ metod intervjuat grundskollärare i årskurs 1–3 som alla undervisar i ämnet svenska och har erfarenheter av att använda sig av sånger i undervisningen. Resultatet visar att sånger används som inslag för att stärka klassrumsdynamiken, elevers relationer till sig själva och varandra samt att sånger ger en förståelse för världen omkring. Att sånger och att sjunga stärker elevers språk och den fonologiska medvetenheten var av mindre framträdande karaktär när det kommer till lärarnas utsagor, trots att forskningen visar att sånger stärker språket och elevers fonologiska medvetenhet. / <p>Svenska</p>

As climate changes are progressing so is the need for further knowledge surrounding them and their consequences. This includes the ocean’s role in the climate system. Previous studies indicate a general lack of research in students’ understanding of the ocean, which this thesis aims to fill a part of. This thesis has investigated upper secondary school students’ basic knowledges of the ocean’s natural processes and chemistry, as well as the students’ understanding of the consequences of the ongoing ocean warming. The methods used have been a combination of participant observation and a quiz, considering students in an upper secondary school in Stockholm. The results of the quiz show that two thirds of the students have a basic understanding of the ocean’s processes and chemistry. The participant observation supports this conclusion. It additionally showed that most students displayed superficial knowledge of oceanic processes, while having a poorer understanding of more complex processes and the concurrence between processes. Some misunderstandings and alternative understandings surfaced amongst the students’ answers. These, along with systematic geography and its preconditions, are discussed in the discussion section. While the present study was too limited to draw definite conclusions, this study indicated preliminary that students with focus on natural science display a deeper knowledge in the ocean’s chemistry and natural processes than students with focus on social sciences, which would be interesting to investigate further in future research.