Kunskapen kring svensk torvmarksbeskogning är undermålig. En kunskapslucka som till stor del beror på att torvmark tidigare bedömts som ointressant mark i samband med skogsproduktion. Detta beror mycket på det svenska regelverkets restriktioner mot markavvattning och gödsling samt miljöaspekterna som berörs och den aktivare skötsel som krävs. Det ökade behovet av skogsråvara gör att skogsbruket söker nya marker där torvmarken har potential att etableras för skogsproduktion. Studien är en kunskapssammanställning som lyfter fram kunskap kring skogsbruk på svensk torvmark med fokus på föryngringsprocessen. Finland använder torvmarker i skogsbruket på ett sofistikerat sätt. I studien jämförs Sveriges förutsättningar för skogsproduktion på torvmark med Finlands skötselprogram, en jämförelse som går att använda som en fingervisning till vilka föryngringsmetoder som lämpar sig i Sverige. Studien rymmer även en mindre fältstudie på torvmark som visar på tydliga indikationer av näringsbrist i marken och vikten av en korrekt utförd gödslingsåtgärd. / The knowledge of forestry on Swedish peatland is insufficient. The knowledge gap is largely due to peatland previously being considered unsuitable land in connection with the forest. This is highly due to the Swedish regulatory restrictions on land drainage and fertilization, but also due to the environmental aspects involved and proactive maintenance required. The increased demand for forest products has allowed forestry to seek alternatives, where peat soil has the potential to be established for forest production. The study is a compilation of knowledge that emphasizes the knowledge of forestry on Swedish peatland with focus on the rejuvenation process. Finland uses peatland forestry in a sophisticated way. The study compares Sweden's prospects for forestry on peatland with Finland's maintenance program, a comparison that can be used as a pointer to which rejuvenation methods are suitable in Sweden. The study also contains a field study on peatland showing clear signs of nutrient deficiency in the soil and the importance of correct fertilization.

Tallungskogar utsätts ofta av skador från älg, detta är ett återkommande problem för många skogsägare. Syftet med denna studie var att undersöka om någon föryngringsmetod, plantering eller självföryngring uppvisade mindre andel skador av älg i tallungskog. Studien undersökte även om tallarnas höjd och om beståndet är röjt eller ej har påverkan på skademängden. Studien genomfördes genom en fältundersökning kring Gålsjöbruk i Västernorrlands län.Mellan dem inventerade variablerna kunde ingen signifikant reltion påvisas förutom ett p-värde mellan oröjd och röjd självföryngring, den låga datamöngden kan ha varit en bidragande del. Trender visade att stamantalet kan bidra till skillnader i mängden skadade tallar, där större mängd totalt antal stammar bidrar till mindre andel skadade tallar.Denna studie kan användas som stöd eller vägledning till när man bestämmer vilken föryngringsmetod man väljer för sitt framtida tallbestånd. Resultaten kan dock inte användas som facit utan mängden av utomstående faktorer bidrar till skademängden.