No description available.

No description available.

Denna studie syftade till att synliggöra de könskonstruktioner som etablerades, överträddes eller upprätthölls på en förskola i Uppsala. Barn mellan 3 och 5 år samt förskolans pedagoger observerades för att vi skulle kunna besvara vår frågeställning: Vilka genuskonstruktioner skapas i interaktionen mellan barn-pedagog och barn-barn i den fria leken? Kan interaktionen sägas återskapa eller dekonstruera traditionella könsroller? Vi observerade vid ett flertal lektillfällen hur både barn och pedagoger genom sin interaktion med varandra upprätthöll traditionella könsroller eller genusmönster. Vi fann att leksaker förde med sig olika begränsningar och att dessa kan sägas representera stereotypt feminina eller maskulina egenskaper. Barns lek konstruerades vid vissa tillfällen kring genus som särskiljande egenskap, till exempel de tillfällen då barnen lekte i olika lag. Vi kunde urskilja ett tillfälle där ett barn utmanade traditionella könsmönster i samband med lek. Pedagogens reaktioner på barnets gränsprövande uppmuntrade inte till överskridande av genusnormer. Vi har även sett att pedagoger vid flera tillfällen har bidragit till att upprätthålla traditionella könsroller eller genusmönster. Detta arbete har utmanat våra egna föreställningar om genus och vi har fått en ökad förståelse för komplexiteten i vad som kan beskrivas som barns genusarbete.

No description available.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger agerar under den fria leken. Med denna studie vill vi se hur dessa ger barnen utrymme och material för att den fria leken ska skapas och utvecklas. Studien har baserats på intervjuer och observationer på två förskoleavdelningar på en förskola i mellersta Sverige. Resultatet som framkom efter bearbetningen av det insamlade materialet var att pedagoger ofta använder sig av en lekledarroll eller närgranskarroll för att ta sig in i leken. Resultatet visade även att barns lek behöver en vuxen som kan närvara och stödja både leken och lekens deltagare. Barnens lek kan även behöva en medlekare i form av en pedagog. Intervjuer med pedagoger har visat att alla inte känner sig trygg i att vara en medlekare, men kan gå in som en rekvisitör och på det sättet bidra till att leken utvecklas. Det framkom också att den fria leken hindras av att alla rum och material inte är tillgängliga hela tiden för barnen. Även tiden spelar in för hur barnens lek utvecklas. Studien visade att den medverkande verksamheten inte planerar in för den fria leken, utan den sker när inget annat är planerat av pedagogerna. I studien framkom det att både forskare och de pedagoger som vi intervjuat anser att den fria leken är viktig för barn.

Syftet med studien är att undersöka vilket förhållningssätt pedagoger i förskolan har till barns lek med fokus på fri och styrd lek och hur de upplever att leken kan påverka barns utveckling och lärande. Vi använder oss av kvalitativa intervjuer och observationer. I resultatet framgår det tydligt att barns lek inom förskolan ofta innebär styrd lek på bekostnad av fri lek. Vår slutsats är att pedagoger måste observera varandra inom förskolans verksamhet för att utveckla sig själva och våga ”släppa kontrollen” och låta barnen påverka verksamheten mera.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar. Observationerna och intervjuerna visade att under den fria leken får barnen samspela och samarbeta samt lösa olika konflikter tillsammans med förskollärarna. Slutsatser från studien är att förskollärarnas roll är väldigt viktig i barns fria lek för att det är förskollärarna som uppmuntrar och stödjer barnen genom att ge olika förslag till barnen under den fria leken.

Syftet med detta examensarbete är att få en djupare förståelse för den fria lekens roll i förskolans verksamhet och betydelse för barns utveckling genom att lyfta fram och jämföra både barns och pedagogers reflektioner om fri lek och lek. Studien utgår från frågeställningarna: hur resonerar pedagoger i förskolan om barns fria lek samt hur reflekterar barn i förskolan om lek? För att besvara dessa frågeställningar har kvalitativa intervjuer med pedagoger och samtal med barn i förskolan använts som metod. Materialet från studien har sedan analyserats med tidigare forskning om lek för att få en djupare förståelse om lekens betydelse.  Resultatet från studien visar att man kan se både likheter och skillnader i pedagogernas och barnens reflektioner. Samtliga pedagoger och de flesta barnen anser att leken är viktig för barnen av olika anledningar. Pedagogerna anser att den fria leken har betydelse för barns utveckling och lärande, där de framförallt lyfter fram den sociala utvecklingen. Barnen lyfter fram leken som något lustfyllt och de betonar att det är viktigt att leka för att de tycker att det är kul. Studien visar även utifrån tidigare forskning och de intervjuade pedagogerna att pedagogernas förhållningssätt och miljöns utformning har en stor påverkan på barnens fria lek. Denna studie kan bidra till en ökad förståelse och bredare syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling och dessutom ge inspiration till att använda leken som ett verktyg i förskolans verksamhet.

Syftet med föreliggande examensarbete är att undersöka hur barn positionerar sig i sin lek, vilken status dessa positioner har samt hur statuspositionerna förhåller sig till varandra. Som datainsamlingsmetod har observationer använts, både med hjälp av fältanteckningar samt videoinspelningar. Datainsamlingen ägde rum på två olika förskolor där barn i åldrarna tre till fem år observerades sporadiskt i cirka fyra veckor under tiden de hade fri lek. Empirin har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv med hjälp av ett urval av tidigare forskning utifrån arbetets centrala teman, som redovisas i kapitlet litteraturöversikt. Resultatet visar med ett urval av episoder på hur barn skapar, upprätthåller och omförhandlar sin position i leken samt vilken statusposition ett barn tillägnas utifrån olika faktorer. Resultatet visar även på vilka kommunikativa och materiella resurser som barnen i detta arbete använder sig utav för att nå en önskad statusposition i leken.