No description available.

Bakgrund: Kapital på börsen förflyttas fram och tillbaka mellan olika tillgångar, vilket ären naturlig del av diversifieringen i portföljer. När osäkerheten ökar i marknaden väljerinvesterare normalt att förflytta kapital från aktier till säkrare tillgångar som exempelvisobligationer, vilket beskrivs som Flight to Quality (FTQ). Däremot har räntorna efter denglobala finanskrisen 2008 varit historiskt låga och under vissa perioder negativa, vilket i sintur försvagar förflyttningen. Sverige har här utmärkt sig, genom att till skillnad från USA,fortsatt att sänka räntan och legat på låga nivåer under en väldigt lång tid. Därmed uppstårfunderingar kring hur förflyttningar av kapital har sett ut i Sverige de senaste 30 åren, samthur det senaste lågränteklimatet påverkar. Syfte: Syftet med studien är att undersöka förhållandet mellan avkastningen på noteradeobligationer och aktier i Sverige från 1993 till 2022. Studien ska även undersöka hur enlågräntemiljö påverkar förhållandet. Metod: OMXSPI samt BMSD10Y har använts för att beräkna avkastningen på aktierrespektive obligationer från databaserna Refinitiv Eikon samt Refinitiv Datastream. Urvaleti studien uppgick till 7271 respektive 1526 observationer. Genom en kvantitativ metod ochdeduktiv ansats har studien utgått från teorin gällande FTQ för att undersöka hurkorrelationen förändrats. Vidare har regressioner använts för att säkerställa påverkan pånivån av korrelationen samt hur ett lågränteklimat påverkar styrkan i FTQ. Slutsats: Studiens resultat påvisar att korrelationen mellan aktier och obligationer undertidsperioden har varit svagt negativ med fyra olika strukturella förändringar under perioden.Vidare visar studiens resultat att ett lågränteklimat under perioden har försvagat styrkan iFTQ:er som inträffat i Sverige mellan 1993 och 2022. Studien bidrar till litteraturen inomområdet korrelation mellan aktier och obligationers avkastningar, samt litteraturen kringlågränteklimats påverkan på finansiella marknader. / Background: Capital on the stock exchange is moved back and forth between differentassets, which is a natural part of the diversification of portfolios. When uncertainty increasesin the market, investors normally choose to move capital from equities to safer assets such asbonds, which is described as Flight to Quality (FTQ). On the other hand, interest rates afterthe global financial crisis in 2008 have been historically low and in some cases negative,which in turn weakens the capital movement. Sweden has distinguished itself, in that unlikethe United States, it has continued to lower its interest rates and have kept them at low levelsfor a very long time. This raises concerns about how capital movements over the past 30 yearshave developed in Sweden, and how the recent low interest rate climate is affecting. Purpose: The purpose of the study is to investigate the relationship between returns onstocks and bonds in Sweden from 1993 to 2022. The study will also investigate how a lowyield environment effects the relationship. Method: OMXSPI and BMSD10Y have been used to calculate the return on stocks andbonds from the databases Refinitiv Eikon and Refinitiv Datastream, respectively. The samplein the study amounted to 7271 and 1526 observations. Through a quantitative method anddeductive approach, the study has been based on the theory regarding FTQ to investigatehow the correlation has changed. Furthermore, regressions have been used to ensure theimpact on the level of the correlation and how a low interest rate climate affects the strengthof the FTQ. Conclusion: The result shows a weak negative correlation between returns on stocks andbonds during the time period, with four different structural breaks during the period.Furthermore, the results show that a low yield environment has weakened the strength of theFlights to Quality that have occurred in Sweden between 1993 and 2022. This studycontributes to the literature in the field of stock-bond return correlation and the field of lowyield effects on financial markets.

Ce mémoire illustre l'évolution de la stratégie du syndicat des TCA-Québec, unité locale 728 représentant les employés de l'usine Kenworth de Sainte-Thérèse, de la fermeture de l'usine en 1996 jusqu'à sa réouverture en 1999. La littérature démontre que la mondialisation des marchés économiques oblige les syndicats à revoir leur stratégie lors de négociations collectives. Parfois, leur survie en dépend. Les résultats de notre étude de cas permettent de déterminer cinq événements clés où le syndicat local revoit sa stratégie pendant ce conflit de travail médiatisé : la négociation collective, l'échec de la négociation menant à une grève générale, la fermeture de l'usine, l'annonce de la réouverture de l'usine ainsi que sa réouverture. L'ensemble des résultats présentés en corrélation avec le modèle d’analyse de David Weil (1994) présente la planification stratégique de ces cinq événements à partir d’un processus intégré qui peut être décomposé en trois principales étapes : la formulation de la stratégie, sa mise en œuvre et son évaluation. Les faits sont colligés chronologiquement en exposant les transformations de la stratégie du syndicat local par l'identification d'indicateurs conçus à partir des facteurs externes évoqués dans le modèle de Weil (1994), à savoir l'analyse de l'environnement technologique, législatif et social, les priorités dictées par les membres, l'allocation des ressources du syndicat, ainsi que l'analyse de l'évaluation avantage coûts versus bénéfices. / This thesis illustrates the evolution of the strategy used by the TCA-Québec Union, local unit 728 representing the employees of Kenworth in Sainte-Thérèse, from the plant shutdown in 1996 to its reopening in 1999. The literature shows that the economic market globalisation has forced the trade unions to reconsider their strategic approach in the collective bargaining process. In some cases, their survival depends on it. The case study presented in this work identifies five key events when strategic adjustments were made by the trade union during this highly mediatised conflict: the collective bargaining, the failure of these negotiations which led to a general strike, the plant shutdown, the announcement of the plant’s reopening as well as its actual reopening. The results presented in correlation to the David Weil Model (1994) detail the strategic planning of these five key events using an integrated process which is composed of three major steps: formulating, implementing and evaluating the strategy. The facts are assembled chronologically while exposing the modifications to the local union`s strategy using indicators developed with Weil’s model external factors (1994) such as the technological, legal and social environments, the member-led priorities, the distribution of the union’s resources as well as the cost-benefit advantages.