<p><strong>SAMMANFATTNING</strong></p><p><strong> </strong></p><p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka den fysiska aktiviteten hos barn och ungdomar med svårbehandlad fetma. Urvalet (n=58) kom till via ett konsekutivt urval vid Överviktsenheten, Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Data insamlades under tidsperioden februari 2008 till februari 2010 och omfattade barn och ungdomar med svårbehandlad fetma mellan 10 och 17 år. Information över deltagarnas fysiska aktiviteter insamlades med hjälp utav en subjektiv självrapporteringsmetod i form av en aktivitetsdagbok vilken sträckte sig över tre eller fyra på varandra följande dygn. Resultatet för samtliga deltagare visade ett medelvärde av PAL på 1,59. PAL är ett kvotvärde som beskriver den fysiska aktivitetsnivån. Det beräknas genom att dividera den totala energiomsättningen [TEE] med den basala ämnesomsättningen [BMR], som lägsta värde kan PAL anta siffran 1,0, vilket innebär att kroppen är i mental och fysisk vila. För gruppen pojkar var medelvärdet av PAL 1,60 och för gruppen flickor 1,56. Det fanns ingen signifikant skillnad i PAL mellan könen. Vid indelning av PAL i låg, moderat och hög aktivitetsnivå nådde 81 % upp till en låg aktivitetsnivå. 12 % uppnådde en moderat aktivitetsnivå och 7 % uppnådde en hög aktivitetsnivå. Slutsatsen av denna studie är att resultaten är representativa för de barn och ungdomar mellan 10 och 17 år med svårbehandlad fetma som finns inom Överviktsenhetens upptagningsområde.</p>

<p>Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse. Motivationen är sammankopplad med våra intressen och finner vi något som tilltalar oss vill vi utöva detta. Användandet av träningsdagbok klargör utövarens aktiviteter och eventuella problem med programmet samt skador. Med hjälp av detta kan utformningen ändras och bli mer effektiv.</p><p>Metod</p><p>Ett träningsprogram utformades baserat på basövningar som har till uppgift att stärka klienterna i deras arbetsuppgifter. För att kontrollera styrkeutvecklingen användes fyra fysiologiska tester på varje klient. En hälsoskala användes för att bedöma klienternas subjektiva hälsa. Träningsdagbok användes också av försökspersonerna för att ge en bild av deras utförda aktiviteter.</p><p>Resultat</p><p>Samtliga klienter noterade signifikanta förbättringar på fystesterna och alla ansåg sig även ha förbättrat sin fysiska hälsa under studiens 6 veckor.</p>

Fysisk aktivitet ger oss fysiska fördelar, bl.a. en ökad syreupptagningsförmåga, ökat kapillärnät, starkare hjärta och ökad lungkapacitet. Hemträning anses som en bra metod för personer som inte har självförtroendet och motivationen att träna i en grupp eller på ett gym. Hemträningsprogram kräver dock en god självdisciplin för att man ska uppnå resultat och öka sin muskelstyrka eller gå ner i vikt, vilket nu ens mål är med träningen. Motivationen är den avgörande faktorn till att vi lyckas och upplever tillfredställelse. Motivationen är sammankopplad med våra intressen och finner vi något som tilltalar oss vill vi utöva detta. Användandet av träningsdagbok klargör utövarens aktiviteter och eventuella problem med programmet samt skador. Med hjälp av detta kan utformningen ändras och bli mer effektiv. Metod Ett träningsprogram utformades baserat på basövningar som har till uppgift att stärka klienterna i deras arbetsuppgifter. För att kontrollera styrkeutvecklingen användes fyra fysiologiska tester på varje klient. En hälsoskala användes för att bedöma klienternas subjektiva hälsa. Träningsdagbok användes också av försökspersonerna för att ge en bild av deras utförda aktiviteter. Resultat Samtliga klienter noterade signifikanta förbättringar på fystesterna och alla ansåg sig även ha förbättrat sin fysiska hälsa under studiens 6 veckor.

Bollnäs tillhör Gävleborgs län som har det fjärde högsta ohälsotalet i landet. 2001 beslutade socialtjänsten i kommunen att alla medarbetare skulle ägna sig åt någon form av friskvård på arbetstid och den angivna tiden är en timme per vecka. Vidare beslutades det 2003 att utveckla detta med friskvård och socialtjänsten gick in och subventionerade friskvårdskort till alla medarbetare. Kortet är kostnadsfritt och ger tillgång till alla anläggningar som kultur och fritidsförvaltningen har ansvar för. Enligt personalchefen inom socialtjänsten så är det stor skillnad i grupperna vad det gäller att utnyttja friskvårdssatsningen. Syftet med studien var att identifiera möjligheter och hinder till att utnyttja friskvård. Metoden bygger på kvalitativa intervjuer av sex anställda som tillhör två olika arbetsgrupper inom äldreomsorgen. En grupp som tränar mer och en grupp som tränar mindre. Resultatet av de möjligheter vi kunde tolka utifrån intervjuresultatet var att den grupp som tränade mer hade chefer som själva tränade och var duktiga på att motivera sina medarbetare. Andra aspekter på möjligheter och hinder var att det fanns skillnader i resursfördelning i de båda äldreboenden. Under studiens gång framkom det att i ett av äldreboendena har de självförvaltning som bland annat innebär att de kan göra egna prioriteringar. Samtliga respondenter var positiva till friskvård. De ansåg att hälsoinspiratörer på arbetsplatserna skulle öka motivationen bland medarbetarna och att obligatorisk friskvård på arbetstid skulle vara en god investering för kommunen för att få friskare medarbetare.

Abstract Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. 2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Vi var intresserade av att se hur medvetna pedagogerna är om detta läroplanstillägg. Intressant var också att titta på om pedagogernas uppfattning skiljde sig åt mellan de hälsofrämjande skolorna och de som arbetar på en skola som inte lika uttalat arbetar hälsofrämjande. Vårt arbete har visat att skillnaden mellan pedagogernas syn på fysisk aktivitet inte skiljer sig nämnvärt mellan om de arbetar på en hälsofrämjande skola eller inte. Det har också visat att pedagogernas inställning till hur fysisk aktivitet påverkar barnens koncentrationsförmåga är positiv. I vår undersökning visade det sig att inte alla pedagoger är medvetna om läroplanstillägget som kom 2003. Nyckelord: Fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga Halmstad, januari 2008 Anna Danielsson och Linda Dernbrant

Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan. Att läraren själv deltar i olika övningar med fysisk aktivitet stärker elevens motivation till att delta. Observationerna visar att lärarna har en avgörande roll i skolan när det gäller elevernas kontakt med fysisk aktivitet men ändå glöms den lätt bort i undervisningen.

No description available.

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar. Resultat: Resultatet i denna undersökning visade en signifikant skillnad  (p=0,001) mellan nivån och intensiteten på fysisk aktivitet hos rökare och icke-rökare där icke-rökare var mest fysiskt aktiva. Resultatet visade också en signifikant skillnad (p=0,001) mellan  rökare och icke-rökare i utbildningsnivå där rökare i högre utsträckning var lågutbildade. Denna studie stödjer forskning som visar att det finns ett samband mellan rökning och låg fysisk aktivitet samt utbildningsnivå och rökning.

Motivation till fysisk aktivitet fortsätter att öka i Sverige. En ny trend som blivit allt mer populär är gruppträningen. Varför människor väljer att träna i grupp eller träna själv är en individuell fråga.  Det finns olika motivationsfaktorer till vad det är som påverkar människor att delta i gruppträning. Det här arbetet undersöker de psykiska, fysiska och sociala faktorers påverkan till motivation inom gruppträning. Syftet med studien är att undersöka gymmedlemmars motivation till gruppträning. En kvantitativ enkätstudie har legat som grund för det här arbetet.

Idag är det fler stillasittande och otränade ungdomar än någonsin tidigare, och utvecklingen av det tekniska samhället leder till fler stillasittande livsstil. Fysisk aktivitet och inaktivitet har många effekter på människors hälsa. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar ungdomar till fysisk aktivitet.Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie. Artiklarna till resultatet söktes i databaserna Cinahl och Pubmed, publicerade mellan år 2000 och 2011 där målgruppen för artiklarna var ungdomar 10-18 år. Antalet artiklar som användes till resultatet var 17 stycken.  Resultat: Flera faktorer var betydande för ungdomarnas val av en fysisk aktiv fritid. De främsta faktorerna; kön, ålder, socialt stöd, omgivningen, livsstil och ungdomarnas självförtroende. Mängden fysisk aktivitet minskade med stigande ålder och tjejer var mindre fysiskt aktiva än killar. Då det visade sig att många av bestämningsfaktorerna var beroende av varandra är ungdomars val av en fysisk aktiv fritid är ett komplext val, där både inre och yttre faktorer påverkar.Slutsats: Eftersom valet kring fysisk aktivitet handlar om livsstil är det viktigt att göra tidiga interventioner för att motivera ungdomar till ihållande vanor. Det krävs även kraftfulla åtgärder från samhället då det bör erbjuda ett brett sortiment och en stor tillgänglighet av rekreationsytor och möjligheter för alla ungdomar, oberoende av ålder och kön, att vara mer fysiskt aktiva. Framtida forskning bör inriktas på interventioner då behovet av hälsofrämjande arbete hos ungdomar är stort.