Dagens ungdomar blir alltmer stillasittande och skolresultaten sjunker. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11 (2011), står det att leken har stor betydelse, speciellt i de yngre åldrarna, för att eleverna ska kunna ta till sig kunskaperna på ett bra sätt. Det står även att skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet. Vidare står det även att undervisningen ska anpassas efter varje elevs förutsättningar och behov. I den här studien har jag valt att titta på om det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer och om det finns någon skillnad mellan könen avseende detta. Studien är baserad på nio stycken vetenskapliga artiklar där man har tittat på sambandet mellan fysisk aktivitet och skolprestationer på elever från  mellanstadieåldern till högstadieåldern. Det är en internationell spridning på studierna i artiklarna. Sammanställningen av de olika studierna  visar på ett visst positivt samband mellan fysisk aktivitet och skolprestationer i samtliga studier förutom en.  Resultatet visar inte på någon stark genusfaktor utan fysisk aktivitet och skolprestationer har ett samband oavsett kön.

Fysisk aktivitet är en viktig faktor för människors hälsa och de som inte är tillräckligt fysiskt aktiva riskerar att drabbas av folkhälsosjukdomar. Ett sätt att utöva fysisk aktivitet är genom att ta sig mellan olika platser till fots. Sannolikheten att nå upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet blir större om det finns många platser i hemmets närmiljö och dessa platser skulle kunna vara parker, motionsspår, affärer eller sjukhus. Syftet i denna studie är att undersöka närmiljöns inverkan på fysisk aktivitet. En kvantitativ metod med enkäter som behandlar fysisk aktivitet och närmiljö har använts. Antalet godkända insamlade enkäter uppgick till 136 stycken som sedan har kodats om till data samt analyserats med ett Chi2-test i SPSS. Av de 136 respondenterna uppfyllde 108 personer rekommendationerna för fysisk aktivitet. Ingen tydlig trend gick att se att närmiljön hade inverkan på fysisk aktivitet. Slutsatsen blev därför att närmiljön kan vara gynnsam för fysisk aktivitet, men bland dessa respondenter så var det andra faktorer som inverkade varför de som var fysiskt inaktiva inte uppfyllde rekommendationerna för fysisk aktivitet. I vidare studier skulle det vara intressant att se vilka dessa faktorer skulle kunna vara.

Studien har sin utgångspunkt i ett vårdvetenskapligt perspektiv samt i att en fysiskt aktiv livsstil kan förbättra hälsa och livskvalité hos äldre. Kartläggning av faktorer som kan motivera äldre till fysisk aktivitet skulle kunna hjälpa hälso- och sjukvården att arbeta med detta mer effektivt. Syftet är att beskriva vad som motiverar äldre till fysisk aktivitet. Studien är en litteraturstudie som bygger på vetenskapliga artiklar varav sju är kvalitativa och en är kvantitativ. Studiens resultat visar att det finns flera olika faktorer som motiverar äldre till fysisk aktivitet, dessa har delats in i fem olika teman: -Motivationsfaktorer vid hälsa och ohälsa - Personlig tillfredsställelse motiverar - Att ingå i ett socialt sammanhang motiverar - Resursanpassade träningsprogram motiverar - En mångfasetterad vägledning motiverar. Vidare tyder resultatet på att det finns många motiverande faktorer hos äldre för att delta i fysisk aktivitet. Det verkar dock saknas effektiva sätt att hantera denna kunskap på, delvis på grund utav tidsbrist i det vårdande mötet. Det verkar alltså inte handla om vad som motiverar utan snarare hur vården tar till vara på kunskapen om motiverande faktorer på ett konstruktivt sätt. Idag fattas många beslut om sjuksköterskans arbete utan att förankra dessa i den aktuella vårdverkligheten, vilket är en brist. Vården har mycket att vinna om besluten fattas utefter faktiska förutsättningar så att vården bistås med de resurser som krävs för att det vårdande mötet skall bli så bra som möjligt.

Introduktion: För att protesbrukare ska kunna bibehålla en god hälsa är det av vikt att vara fysiskt aktiv. Då det i Sverige saknas statistik över protesbrukares befintliga aktivitetsnivåer, har den här studien fokuserat på att undersöka bakomliggande orsaker och i vilken utsträckning protesbrukare deltar i fysisk aktivitet. Syfte: Syftet med studien blev därför att undersöka hur många protesbrukare som är fysiskt aktiva eller inaktiva och vilka orsakerna kunde vara till aktivitetsnivån. Syftet var också att undersöka huruvida sportproteser hade betydelse för protesbrukarens aktivitetsnivå. Design: Cross-sectional study. Metod: Studien baserades på en enkätundersökning som berörde frågor om protesbrukares vanor kring fysisk aktivitet. Enkäten skickades ut via ortopedtekniska avdelningar där de inkomna svaren sedan analyserades med hjälp av frekvenstabeller och Fisher’s exact test.   Urval: Enkäten skickades ut till 48 protesbrukare i åldrarna 18-65 år. Resultat: Svarsfrekvensen blev 52,1%, varav 50% kunde användas i studien. Resultatet visade på att protesbrukares aktivitetsnivå kunde uppskattas vara på samma nivå som övriga befolkningen. Trots detta gick det inte att utläsa någon signifikant association mellan en sportprotes och protesbrukares fysiska aktivitetsnivå. Slutsats: Den här studiens resultat belyser i hur stor utsträckning protesbrukare är fysiskt aktiva eller inaktiva och bakomliggande orsaker till aktivitetsnivån. Då inga signifikanta resultat kunde påvisas bör ytterligare forskning göras för att djupare kunna undersöka samband och eventuella korrelationer för att kunna öka möjligheten till fysisk aktivitet hos protesbrukare. / Introduction: For prosthetic users it is important to stay physically active in order to maintain good health. In Sweden there are no statistics regarding activity levels among prosthetic ambulators. This study has subsequently focused on investigating the causes and extent to which persons using a lower limb prosthesis participate in physical activity. Purpose: The purpose of this study was to investigate how many prosthetic users are physically active or inactive and reasons for their activity level. A further aim was to investigate if sport prostheses affect the activity level of prosthetic users. Design: Cross-sectional study. Methods: This study was based on a survey involving questions related to prosthetic users’ activity level. The survey was sent out via prosthetic and orthotic departments. Responses were analyzed using frequency tables and Fisher’s Exact Test. Participants: The survey was sent to 48 prosthetic users between the ages of 18-65 years. Results: The response rate was 52,1% of which 50% was used in the study. Results show that the activity level of prosthetic users could be estimated to be at the same level as the rest of population. Despite this, no significant association could be found between a sport specific prosthesis and the activity level of prosthetic users. Conclusion: This study has investigated the extent to which prosthetic users are physically active or inactive and also the underlying reasons for their level of activity. Since there were no significant associations, further research should be done to gain deeper knowledge of issues which promote physical activity in prosthetic users.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att ta reda på i hur hög grad svenska psoriatiker håller sig fysiskt aktiva. Syftet konkretiseras i två frågeställningar: Följer de svenska psoriatikerna de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet? Har de blivit informerade av sjukvården om vikten av fysisk aktivitet för att förebygga de följdsjukdomar som är kopplade till psoriasis? Metod En tvärsnittsundersökning i form av en webbenkät gjordes bland svenska psoriatiker. Svenska psoriasisförbundet hänvisade till enkäten genom sin Facebookgrupp. 125 personer med psoriasis besvarade enkäten. IPAQ-S valdes som undersökningsinstrument för den fysiska aktiviteten. Resultat Resultatet visade att 25 procent av de som svarade på enkäten inte nådde upp till en nivå av fysisk aktivitet motsvarande de allmänna rekommendationerna för fysisk aktivitet. Resultatet visade också att de svarande hade ett högt BMI (29 ± 8). Få personer hade fått information om den ökande risken för hjärt- och kärlsjukdomar i samband med psoriasis av sin hudläkare(9,6 procent) eller annan hälsopersonal (6,4 procent). Förhållandevis få personer (18,8 procent) hade fått rekommendationer om fysisk aktivitet av någon hälsopersonal och endast 3,4 procent hade fått det av sin hudläkare. Slutsats Resultaten av undersökningen är inte generaliserbara pga. urvalet. Men undersökningen visar att det kan vara så att informationen om de ökade riskerna för hjärt- och kärlsjukdomar samt rekommendationer för fysisk aktivitet är bristfällig till psoriatiker, trots rekommendationer att läkare bör informera psoriasispatienter att bedriva fysisk aktivitet. / Aim The purpose of the study is to find out how much the Swedish psoriasis patients are physically active. The aim embodied in two questions: Are swedish people with psoriasis following the general recommendations for the physical activity? Have they been informed by health care staff of the importance of physical activity for the prevention of comorbidities linked to psoriasis? Method A cross sectional survey in the form of a web questionnaire was made on people with psoriasis in Sweden. The Swedish Psoriasis Association referred to the survey through their Facebook group. 125 people with psoriasis responded to the questionnaire. IPAQ-S was chosen as the survey instrument for physical activity. Results The results showed that 25 percent of those responding to the survey did not reach a level of physical activity equivalent to the general recommendations for physical activity. The results also showed that the respondents had a high BMI (29 ± 8). Few people had received information about the increased risks of cardiovascular disease associated with psoriasis by their dermatologist (9.6 percent) or other health care professionals (6.4 percent). Relatively few people (18.8 percent) had received recommendations on physical activity from health care personnel, and only 3.4 percent had received it from their dermatologist. Conclusion The survey results are not generalizable due to the selection. But it may be that information about the increased risks of cardiovascular disease and recommendations for physical activity is insufficient to psoriasis patients, despite recommendations that doctors should inform their psoriasis patients to engage in physical activity.

<p>Alla barn har olika sätt att lära sig och det behövs därför olika undervisningsmetoder. Estetiskt arbete är vanligt förekommande i de flesta skolor men att använda dans och rörelse som ett verktyg för läs- och skrivinlärning förefaller vara ovanligt. Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka dans och rörelse som undervisningsmetod inom läs och skrivinlärning i förhållande till traditionell läs- och skrivinlärning. De frågeställningar som stått i fokus är: Vilka fördelar respektive nackdelar kan intervjuade klasslärare, för årskurs ett, se med att använda dans och rörelse i läs- och skrivinlärning samt vilka fördelar respektive nackdelar har jag funnit under arbetets gång? Jag har genomfört undervisningsförsök i tre årskurs ett och kvalitativa intervjuer med tillhörande klasslärare. Alla tre lärare gav både positiv och negativ respons på dans och rörelse som metod men i slutänden vägde nackdelarna tyngre. Främst framhölls tidsbristen och frånvaron av fokus på ljudning som de största nackdelarna med metoden. Personligen fann jag brister med metoden men ser också att den har stor potential. Utifrån resultatet som framkommit har jag bland annat diskuterat om detta är en metod som passar alla elever och också hur den lämpar sig för specifikt läs- och skrivinlärning.</p>

<p>Den här studiens syfte har varit att undersöka lärares uppfattningar om den fysiska aktivitetens betydelse för skolarbetet. Som metod användes intervju i både undersökandet av ett befintligt rörelseprojekt och lärarnas uppfattningar. En deltagande observation utfördes också för att kunna observera fysisk aktivitet i ett klassrum. Resultatet visar att lärarna upplever rörelseprojektets utformning tillfredställand och material och övningar därifrån hjälper eleverna att utveckla kroppsuppfattning, självkänsla, samarbetsförmåga, koncentrationsförmåga och motorik. Lärarna anser att fysisk aktivitet är en nödvändighet i undervisningen för eleverna när det är långpass i skolan. Att läraren själv deltar i olika övningar med fysisk aktivitet stärker elevens motivation till att delta. Observationerna visar att lärarna har en avgörande roll i skolan när det gäller elevernas kontakt med fysisk aktivitet men ändå glöms den lätt bort i undervisningen.</p>

<p>Bollnäs tillhör Gävleborgs län som har det fjärde högsta ohälsotalet i landet. 2001 beslutade socialtjänsten i kommunen att alla medarbetare skulle ägna sig åt någon form av friskvård på arbetstid och den angivna tiden är en timme per vecka. Vidare beslutades det 2003 att utveckla detta med friskvård och socialtjänsten gick in och subventionerade friskvårdskort till alla medarbetare. Kortet är kostnadsfritt och ger tillgång till alla anläggningar som kultur och fritidsförvaltningen har ansvar för. Enligt personalchefen inom socialtjänsten så är det stor skillnad i grupperna vad det gäller att utnyttja friskvårdssatsningen. Syftet med studien var att identifiera möjligheter och hinder till att utnyttja friskvård.</p><p>Metoden bygger på kvalitativa intervjuer av sex anställda som tillhör två olika arbetsgrupper inom äldreomsorgen. En grupp som tränar mer och en grupp som tränar mindre.</p><p>Resultatet av de möjligheter vi kunde tolka utifrån intervjuresultatet var att den grupp som tränade mer hade chefer som själva tränade och var duktiga på att motivera sina medarbetare. Andra aspekter på möjligheter och hinder var att det fanns skillnader i resursfördelning i de båda äldreboenden. Under studiens gång framkom det att i ett av äldreboendena har de självförvaltning som bland annat innebär att de kan göra egna prioriteringar. Samtliga respondenter var positiva till friskvård. De ansåg att hälsoinspiratörer på arbetsplatserna skulle öka motivationen bland medarbetarna och att obligatorisk friskvård på arbetstid skulle vara en god investering för kommunen för att få friskare medarbetare.</p>

<p>Abstract</p><p>Syftet med vårt examensarbete var att undersöka om pedagoger upplever att fysisk aktivitet påverkar barns koncentrationsförmåga. Detta skulle vi försöka ta reda på genom en kvantitativ enkätundersökning i en kommun i Västra Sverige. Enkätundersökningen utförde vi på 10 olika skolor i kommunen. 5 av dessa är hälsofrämjande skolor och 5 skolor är inte uttalat hälsofrämjande. </p><p>2003 kom det ett läroplanstillägg gällande fysisk aktivitet som säger att skolan skall sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet under skoldagen. Vi var intresserade av att se hur medvetna pedagogerna är om detta läroplanstillägg. Intressant var också att titta på om pedagogernas uppfattning skiljde sig åt mellan de hälsofrämjande skolorna och de som arbetar på en skola som inte lika uttalat arbetar hälsofrämjande.</p><p>Vårt arbete har visat att skillnaden mellan pedagogernas syn på fysisk aktivitet inte skiljer sig nämnvärt mellan om de arbetar på en hälsofrämjande skola eller inte. Det har också visat att pedagogernas inställning till hur fysisk aktivitet påverkar barnens koncentrationsförmåga är positiv. I vår undersökning visade det sig att inte alla pedagoger är medvetna om läroplanstillägget som kom 2003. </p><p>Nyckelord: Fysisk aktivitet, koncentrationsförmåga</p><p>Halmstad, januari 2008</p><p>Anna Danielsson och Linda Dernbrant</p>

No description available.