Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet?   Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut. Frågorna på enkäterna var utformade för att kunna etablera olika former av kapitaltillgångar hos de svarande. Enkäterna sammanställdes därefter och bearbetades i dataprogrammen Excel och SPSS.   Resultat: De skillnader vi kunde se var att bland de som anger att de i dag sysslar med fysisk aktivitet i ett lag/förening så angav 92,3% att de utövat fysisk aktivitet i denna form även i sin ungdom, i förhållande till de andra aktivitetsformerna där 66,6% respektive 67,2% gav samma svar. Av de aktiva i ett lag/förening har 76,9% angivit att alla/de flesta av deras vänner är fysiskt aktiva medan 41,8% i kategorin egenutövad och 42,4% i ledarledd/grupp angivit detta svar. Vidare hade aktivitetsformen Egenutövad överlag en högre utbildningsnivå än övriga då 67,3% angav att de hade eftergymnasial utbildning och ingen att de hade grundskolenivå som sin högsta utbildning. Bland de som sysslade med ledarledd/gruppaktivitet angav 57,6% att de hade eftergymnasial utbildning och 9,0 % angav att grundskoleutbildning var deras högsta utbildningsnivå, samtidigt som fördelning hos förenings-/lagidrottare var 43,6% med eftergymnasial utbildning och 2,5 % med grundskoleutbildning.   Slutsats: Signifikanta skillnader kan ses vad gäller vissa typer av kulturellt och socialt kapital mellan de olika formerna av fysisk aktivitet, dock inte i ekonomiskt kapital. Signifikant skillnad har även hittats angående den ekonomiska situationens påverkan på fysisk aktivitet utifrån de olika inkomstnivåerna.

Introduktion/bakgrund: Att fysisk aktivitet är en del av ett hälsosamt liv är det säkert många människor som är överrens om. Många studier som har bedrivits inom området pekar på att fysisk aktivitet är viktigt för att förebygga skador av olika karaktär. Dessa skador kan vara av både fysisk och psykologisk karaktär. Fysisk aktivitet har även visat sig ha en positiv effekt på människor i rehabilitering. Beroende på skadans karaktär så finns det möjlighet att behandla problemet med fysisk aktivitet, istället för att bara se till den medicinska behandlingen som ofta får mycket utrymme i behandlingsstrategin. Människor som är drabbade av en belastningsskada i nacke och skuldror har alla ett gemensamt problem, nämligen den smärta som uppkommer i samband med problematiken. Att behandla smärta med fysisk aktivitet vid belastningsskada i nacke och skuldra är en relativt ny företeelse. Det bedrivs forskning på området, men man har inte hunnit utvärdera hur effektiv fysisk aktivitet egentligen är emot smärtproblematiken som följer en belastningsskada. Syfte: att undersöka hur verksam hälsofrämjande fysisk aktivitet är som smärtlindring vid belastningsskador i nacke och skuldror. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar har granskats och sökningen efter dessa har skett i olika databaser. Genom utgå ifrån ett antal frågeställningar i granskningen så har författaren lyft fram likheter och skillnader inom artiklarna. Resultat: Resultatet pekar på hur viktigt det är för en individ att känna sig förstådd när det kommer till sin smärtproblemtik, framförallt när man är drabbad av belastningsskada i nacke och skuldror. En klar skillnad kunde även konstateras mellan hur kvinnor respektive män i de aktuella studierna relaterar till sin smärtproblematik. Granskningen visade också att det är av central betydelse att ta individuell hänsyn vid ordination av motion till smärtpatienter, som ofta har en låg fysisk prestationsförmåga. Den multidimensionella rehabiliteringen var den som hade godast effekt gentemot smärtproblematiken som en belastningsskada för med sig. Slutsats: Fysisk aktivitet som smärtlindring vid belastningsskada i nacke och skuldror ger positiv effekt så länge träningen individanpassas. Smärtproblematiken som följer kan vara svår att förstå och förklara inom rehabiliteringsprocessen. Multidimensionell rehabilitering med anpassad fysisk aktivitet var den som hade godast effekt gentemot smärtan och kunde avsevärt förbättra tillståndet för de drabbade individerna.

Sammanfattning Syfte: Att beskriva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Metod: Beskriviande litteraturstudie där de inkluderade artiklarna söktes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningen resulterade i 13 artiklar, publicerade mellan år 2001-2010. Resultat: Positiva samband mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde ses hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer. Det positiva sambandet mellan fysisk aktivitet och livskvalitet kunde främst ses när den fysiska aktivitetens intensitet var måttlig till intensiv och utfördes cirka tre gånger i veckan under minst 90 minuter per vecka. Den positiva effekten uppmättes på kort sikt men kvarstod överlag vid mätningar från tre månader och framåt. Det visade sig även att låg fysisk aktivitet eller ingen fysisk aktivitet alls ledde till försämrad livskvalitet. Inga skillnader av upplevd livskvalitet efter fysisk aktivitet kunde ses mellan de som har eller har haft bröstcancer. Slutsats: Fysisk aktivitet har ett positivt samband med förbättrad livskvalitet hos kvinnor som har eller har haft bröstcancer, både på kort sikt och över tid. Sambandet ses tydligast då aktiviteten är måttlig till intensiv. / Abstract Aim: To describe the relationship between physical activity and quality of life in women who have or have had breast cancer. Methods: Descriptive literature study in which the included articles were searched in the databases Medline and Cinahl. The search resulted in 13 articles, published between the years 2001-2010. Results: Positive correlation between physical activity and quality of life was seen in women who have or have had breast cancer.The positive relationship between physical activity and quality of life is seen mainly when the physical activity intensity is moderate to intense and are performed  about three times a week, for at least 90 minutes per week. The positive effect was measured in short term and over time. It turned out that low physical activity or no physical activity at all is leading to reduced quality of life. No difference in perceived quality of life after physical activity could be seen between those who have or have had breast cancer. Conclusion: Physical activity has a positive correlation with improved quality of life in women who have or have had breast cancer, both in short term and over time. The relationship could be seen most cleraly when the activity level is moderate to intense.

Värmlands Idrottsförbund har tillsammans med kommuner gjort en satsning på idrottsskolor. Det pågår en utvärdering av forskare från Karlstads Universitet, som fått i uppdrag från Värmlands Idrottsförbund att studera barnens syn på idrottsskolan. Vi fick ett antal förslag på uppslag till examensarbete från Värmlands Idrottsförbund, vi valde att göra en studie med samordnare från olika idrottsskolor. Syftet var att ta reda på hur de ser på idrottsskola i allmänhet och hur deras verksamheter bedrivs. Denna studie har inget samband med utvärderingen som Karlstads Universitet gör. Vi valde ut tre samordnare som kommit ungefär lika långt i sitt arbete. Detta gjordes efter ett möte dit alla samordnare för idrottsskolor i Värmland var bjudna. De delade med sig av sina erfarenheter och vi kunde bilda oss en uppfattning om vilka som passade för vår studie. Genom kvalitativa intervjuer samlade vi in det material vi behövde som vi sedan transkriberade och analyserade med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Gemensamt för de tre samordnarna var att de trodde att det fanns ett färdigt koncept för hur en idrottsskola skulle bedrivas. Så var inte fallet utan de fick alla bilda sig en egen uppfattning och därför ser idrottsskolorna lite olika ut. Det stod också klart att det är en stor fördel att ha med sin kommun i drivandet av idrottsskola. Vidare visade resultatet att idrottsskolorna fått positiv respons från barn och föräldrar, något som samordnarna berättat vid intervjuerna. De har bemötts av enbart positiva kommentarer och konceptet idrottsskola är väldigt uppskattat från alla inblandade, såväl deltagare som föreningar. Då detta är en pilotstudie går resultatet inte att fastslå. Resultaten vi fått fram gäller för de tre intervjuade samordnarna.

Bakgrund: Fysisk aktivitet bidrar till ökad livslängd och höjd livskvalitet, och spelar en viktig roll för äldre personer när det gäller att behålla sin hälsa. Det fanns ett flertal barriärer mot att kunna vara fysiskt aktiv. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hemtjänstpersonalens uppfattning om äldres personers barriärer mot och möjligheter till att vara fysisk aktivitet – en intervjustudie. Metod: Kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med personal i hemtjänsten. Intervjuerna transkriberades ordagrant. Temaanalys användes för analys av data. Resultat: Resultatet delades in två huvudteman, barriärer och möjligheter med underteman. Resultatet visade att hemtjänstpersonalen arbetar mycket med att försöka få de äldre motiverade till att vara fysiskt aktiva och att de använder sig av personliga träningsprogram. Det framkom även att det finns barriärer som brist på motivation och hinder i hemmen i form av trösklar och mattor som gjorde det svårt för de äldre att vara fysiskt aktiva. Implikationer: Det är viktigt att få kunskap om äldres möjligheter till och barriärer mot fysisk aktivitet. Denna studie ge en inblick i problemet och kan vara användbar vid framtida folkhälsoarbete bland äldre personer. Förslag på vidare forskning skulle kunna vara att göra en större studie med både kvinnor och män från hemtjänsten för att få ett bredare perspektiv om fysisk aktivitet och äldre. / Background: Physical activity contributes to increased longevity and quality of life, and plays an important role for older people when it comes to maintaining their health. There was a lot of barriers against being physically active. Purpose: The purpose of this study was to describe home care staff´s views on elderly peoples opportunities and barriers to be physically active – an interviewstudy.Method: A sample of five women from the home care service was selected and semi-structured interviews were conducted. The interviews were transcribed and analyzed using tema analysis. Results: The results were divided into two main headings, barriers and opportunities. The results showed that the home care staffs were working hard to try to get the older motivated to be physically active and they also used personal training programs. It also emerged that there are barriers such as lack of motivation and barriers in the home in the form of sills and carpets that made it difficult for older people being physically active. Implication: It is important to have knowledge about elderly people’s opportunities and barriers to be physically active. This study provides an insight of the problem and can be used in future public health work among elderly people. Suggestion for further research would be to do a larger study of both women and men involved working in the home care sector to get a broader perspective about physical activity among elderly people.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i sin undervisning i idrott och hälsa motiverar elever i årskurs 1-6  till ett bestående intresse för regelbunden fysisk aktivitet och livslångt lärande av god hälsa Hur resonerar lärare kring fysisk aktivitet och motivation? Hur motiverar lärare sina elever till fysisk aktivitet i undervisningen idrott och hälsa?   Jag valde att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer. Jag har intervjuat sju lärare samt observerat deras undervisning. Jag spelade in samtliga intervjuer samt transkriberade alla. Jag hade inget bortfall, alla intervjuer och observationer genomfördes på utsatt tid och plats. Motivationsteorier och meningsskapande logiker är de teoretiska perspektiven som används i studien.   Samtliga lärare motiverade elever till fysisk aktivitet genom ständigt roliga lekar och spänningsfyllda aktiviteter. Många av lärarna menade att motivation kan delas upp i två faktorer där inre motivation talar om elevens ”vilja” till fysisk aktivitet där fokuset ligger på egenvärdet och yttre motivation som är medel, belöning, som läraren ger för att motivera eleverna där fokuset ligger på investeringsvärdet. I samtliga lektioner hade lärarna även reflektion med eleverna där det ställdes frågor som eleverna fick besvara kring undervisningen.   Slutsatsen visar att det primära fokuset ligger på att det ska vara roligt och att elever ska motiveras genom roliga aktiviteter. Andra elever motiverades genom yttre motivation i form av betyg. Det är självklart viktigt att elever stimuleras och upplever glädjen av att vilja röra på sig men för att alla elever ska motiveras till regelbunden fysisk aktivitet och ett livslångt lärande av god hälsa så kan det vara grundläggande att undervisningens aktiviteter ger utmaning och anpassning. För att nå ett långsiktigt lärande av god hälsa och regelbunden fysisk aktivitet så kan det dessutom vara betydelsefullt att läraren och eleven samarbetar genom att eleven får möjlighet att dela med sig av sina idéer om vilka förändringar som kan ske i planeringen och genomförandet av undervisningen. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Vt 2012</p>

Studien syftar till att undersöka varför elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa, samt att jämföra det med vad lärare i idrott och hälsa tror är orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna. Syftet med studien är också att se hur elever och lärare kan arbeta för att öka elevernas närvaro på lektionerna i idrott och hälsa. Teorin som studien utgår från är: Känsla av sammanhang – KASAM – och den använda metoden är enkäter. Studien inriktar sig på gymnasieskolan och därför har enkätstudier gjorts med 162 gymnasieelever på tre olika skolor, samt 11 lärare i idrott och hälsa på fyra olika skolor. I resultatet kan man se att de vanligaste orsakerna till att elever inte medverkar på lektionerna i idrott och hälsa är bland tjejer sjukdom/skada och därefter att det är för lite bollspel. Hos killar är den främsta anledningen att det är för lite bollspel och därefter sjukdom/skada. De tillfrågade lärarna tror att den vanligaste orsaken till att elever inte medverkar på lektionerna är sjukdom/skada. Därefter är de vanligaste anledningarna som lärarna uppger, glömda kläder och att eleverna tycker att idrott och hälsa är tråkigt. Både lärare och elever anser att omklädningsrummen är problematiska. De anser även att det är viktigt med elevinflytande, en positiv atmosfär, samt att lärare och elever ”peppar” och uppmuntrar varandra till fysisk aktivitet. Författarna drar slutsatsen att man kan öka elevernas medverkan genom att göra duschar mer avskilda, öka elevinflytande samt att motivera och skapa en miljö som är både utmanande och trygg.

År 2003 tillkom strävansmålet att; ”Skolan ska sträva efter att erbjuda alla elever daglig fysisk aktivitet inom ramen för hela skoldagen”. Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på sin rolldå det kommer tillatt erbjuda eleverna fysisk aktivitet under dagen och hur deanser att deförvaltar detta uppdrag. Undersökningen är byggd på kvalitativa intervjuer med fyra lärare som alla arbetar inom samma kommun men på olika skolor. Resultatet av studien är att dessa lärare har vissa kunskaper om elevers rörelsebehov men att de inte alltid får tiden att räcka till. En möjlig orsak till detta kan vara att de gör fysisk aktivitet till något mer komplicerat än vad det egentligen behöver vara.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka på vilket sätt läraren i de olika utvalda verksamheterna jobbar med elever med funktionsnedsättningen ADHD. Men även att få ta del av lärarens uppfattning om hur eleverna med funktionsnedsättningen reagerar på fysisk aktivitet. I undersökningen har sju stycken lärare intervjuats ute på olika arbetsplatser i sydvästra Sverige. Intervjuerna utgick från olika intervjuguider beroende på lärarens befattning där det fanns utrymme för diskussion mellan intervjupersonen och intervjuaren. Intervjuresultat tyder på att lärarna upplever att eleverna kan bli hjälpta av fysisk aktivitet men betonar att det är oerhört individuellt. Mer om intervjuresultatet går att läsa under resultat delen. I detta arbete finns det även en litteraturgenomgång, metod redovisning, resultat redovisning och en diskussionsdel.

Syftet med det här arbetet var att ta reda på hur eleverna i undersökningen uppfattade sina vanor kring och betydelse av fysisk aktivitet och kost. Dessutom ville vi undersöka hur eleverna upplevde att skolorna arbetar med fysisk aktivitet utanför ämnet idrott och hälsa. Vi valde att använda oss av en kvantitativ metod, där enkäter var den undersökningsform som tillämpades. Anledningen till det var att vi ville undersöka en stor grupp elever för att kunna se tendenser och därför anser vi att den kvantitativa metoden passade bäst för den här studien. Resultatet i undersökningen visar att en klar majoritet av de elever som tillfrågades uppskattar sina motions- och kostvanor som goda. Däremot uppgav en majoritet av eleverna att skolorna inte uppfyller de rekommendationer från skolverket som finns gällande fysisk aktivitet utanför lektionerna i idrott och hälsa. / VG