Denna uppsats undersöker hur förhållandet mellan karaktären, interagerbarheten ochpresentationen påverkar möjligheterna för hur spelaren uppfattar berättelsen i spelenHalf-Life 2(Valve Corperation, 2004), Fallout 3 (Bethesda Game Studio, 2008) ochFahrenheit (Quantic Dream, 2005). Metoden för analyserna är baserat på Aarseths (2007)teorier och går ut på att jag själv spelat spelen och sedan analyserat dessa utifrån minaegna spelupplevelser. Analyserna tar även upp teorier och begrepp från andra forskare, såsom Marie-Laure Ryan, Andrew Rollings och Ernest Adams, Lee Sheldon och UlfWilhelmsson.Metoden för analyserna lyckas plocka fram flera unika berättartekniker och förhållandenfrån spelen. Bland annat den dolda storyn i Half-life 2, den ytterst interagerbara välden iFallout 3 samt de flera olika huvudkaraktärerna i Fahrenheit, och hur dessa påverkarspelarens uppfattning av berättelsen. Förhållandena är dock inte generella, utan unika förvarje spel, vilket medför att resultaten också är det, och kan därför inte ses som reglerutan mer som riktlinjer för hur en berättarteknik kan se ut.

<p>Denna uppsats undersöker hur förhållandet mellan karaktären, interagerbarheten ochpresentationen påverkar möjligheterna för hur spelaren uppfattar berättelsen i spelenHalf-Life 2(Valve Corperation, 2004), Fallout 3 (Bethesda Game Studio, 2008) ochFahrenheit (Quantic Dream, 2005). Metoden för analyserna är baserat på Aarseths (2007)teorier och går ut på att jag själv spelat spelen och sedan analyserat dessa utifrån minaegna spelupplevelser. Analyserna tar även upp teorier och begrepp från andra forskare, såsom Marie-Laure Ryan, Andrew Rollings och Ernest Adams, Lee Sheldon och UlfWilhelmsson.Metoden för analyserna lyckas plocka fram flera unika berättartekniker och förhållandenfrån spelen. Bland annat den dolda storyn i Half-life 2, den ytterst interagerbara välden iFallout 3 samt de flera olika huvudkaraktärerna i Fahrenheit, och hur dessa påverkarspelarens uppfattning av berättelsen. Förhållandena är dock inte generella, utan unika förvarje spel, vilket medför att resultaten också är det, och kan därför inte ses som reglerutan mer som riktlinjer för hur en berättarteknik kan se ut.</p>

While considering the role of media in shaping and examining histories, we must also grapple with formal limitations in approaching and understanding the past. The thesis aims to bring video games into critical conversations regarding history, memory, and nostalgia by considering the similar and unique perspectives the medium can bring alongside film, television, radio, and literature. Player positionality and interactivity within the unconventional, non-linear game storytelling form allows for different engagements with history. Focusing on the futuristic, post-apocalyptic role-playing game Fallout 3 (2008), this study interrogates the game’s nuanced presentation of genre as a cultural mediation of the past, the negotiation of memory with history, and our problematic assumptions about technology and narratives of progress. While the study finds games may provide rewarding and potentially critical explorations of history, the self-reflexive nature of video gaming emphasizes the medium’s possibilities, limitations, and implications as a cultural product shaped by the very forces constructing history. / text

Pour respecter les droits d’auteur, la version électronique de ce mémoire a été dépouillée de certains documents visuels et audio‐visuels. La version intégrale du mémoire a été déposée à la Division de la gestion des documents et des archives. / Cette recherche propose une analyse de la figure de la ruine post-apocalyptique dans le jeu vidéo. Il s’agit de questionner les effets de cette figure sur la construction d’une mémoire du lieu vidéoludique exploré, ainsi que ceux sur la formation d’émotions. Ce mémoire débute par une mise en contexte et la définition des différents concepts de base que nous utiliserons, tels la ruine, les utopies et l’apocalypse. Ensuite, nous procédons à une analyse de la formation d’une mémoire d’un lieu vidéoludique et des effets des ruines post-apocalyptiques représentées sur ce processus, le tout appuyé par une étude de notre corpus : Bastion, Journey et Fallout 3. Finalement, nous faisons le même cheminement afin d’analyser la formation d’émotions en réaction aux différents éléments de design qui forment les ruines post-apocalyptiques dans les jeux observés. / This research proposes an analysis of post-apocalyptic ruins in video games. We will question the effects of this figure on the creation of a memory based on the explored space and on the formation of emotions. This thesis will begin by establishing the context of our definitions and the different concepts we will be using throughout, such as ruins, utopias and the apocalypse. We will then analyse the creation of a memory based on a videogame space and the effects of the represented post-apocalyptic ruins on the process, all of this backed up by a study of our corpus: Bastion, Journey and Fallout 3. In the last part, we will do a similar work to analyse the formation of emotions in reaction to the different design elements that constitute the observed games.