<p>Under en längre tid har företeelsen resandet i arbetet intresserat mig. Vid val av uppsatsämne föll det sig naturligt att jag skulle skriva om arbetstagare som reser i sitt arbete. Efter en tid växte uppsatsens frågeställningar och syfte fram. Mitt syfte var att ge en bild av hur resandet i arbetet kan se ut, utifrån ett arbetstagarperspektiv, vad det är som driver de som reser i arbetet samt vilka konsekvenser som resandet i arbetet i kan ha. Respondenterna i denna undersökning är ingenjörer som reser i sitt arbete under längre perioder, oftast en till fyra månader åt gången. Resorna går vanligen till Asien och Sydamerika, men även till vissa länder inom Europa.</p><p>Att resa i arbetet innebär hårt arbete och långa dagar. Den resande är under långa perioder borta från sin familj, släkt och vänner. Det förekommer även att de missar viktiga familjehändelser såsom födelsedagar, släktmiddagar och barnets första steg. Detta kan resultera i konflikter, dåligt samvete och gottgörelse. Även fritid får prioriteras bort av arbetstagaren. Detta gäller inte bara på resorna, utan även då arbetstagaren är på hemmaplan.</p><p>Trots resandets negativa konsekvenser väljer ändå arbetstagarna att resa i sitt arbete. Resandet i arbetet innebär mycket positivt för dem. Deras arbete innebär omväxling och äventyr, de får se olika delar av världen och träffa nya människor. Resandet i arbetet gör att arbetstagarna utvecklas, både som individer och yrkesmässigt. På resorna får de ta eget ansvar och träffar människor från andra kulturer vilket ger dem respekt och förståelse för det som är annorlunda. Resandet i arbetet innebär även ekonomiska vinster, dels på grund av traktamente och dels på grund av att arbetstagaren arbetar ett stort antal timmar då denne är på resor.</p>

Sammanfattning Frågor som vi har lagt fokus vid i uppsatsen är hur föräldrarna upplevt att de blivit bemötta av myndigheter, släkt, vänner, samhället i stort. Hur har dessa reagerat/agerat efter att en familj drabbats av en våldtäkt. Vi har också valt att titta på hur självhjälpsgrupper arbetar med och bearbetar känslor som skuld och skam. Utifrån fyra intervjuer med föräldrar till utsatta flickor och personal från Brottsofferjouren i Karlstad, Magnus Karlssons bok Självhjälpsgrupper (2006) som ingående diskuterar ämnet samt Anna Meeuwisses bok Vänskap och organisering (1997) har vi samlat data för bearbetning och analys för att på så sätt få svar på vår frågeställning. Den teori vi har valt är Charles Horton Cooleys och George Herbert Meads symbolisk interaktionism och spegeljaget som senare utvecklats av bland andra Thomas Scheff och Erving Goffman. Denna teori går i korthet ut på att man bedömer och ser på sig själv utifrån hur man tror att andra människor ser och bedömer en. Vi kan förankra denna teori på vår studie eftersom skuld och skam är centrala faktorer i teorin. För att separera och förklara de två begreppen skuld och skam så har vi låtit göra detta genom en tabell om skuld och skamdimensioner ifrån Anthony Giddens bok Modernitet och Självidentitet (1999). Med hjälp av teorierna kommer vi fram till att föräldrar till våldtäktsoffer känner skuld och skam. Känslorna uppstår både genom yttre faktorer, så som samhällets bemötande och allmänna syn på våldtäkt, och genom att föräldrarna sätter sig in i döttrarnas tillvaro samt går in och delar deras föreställningsvärld – de tar alltså på sig sina döttrars känslor, trots att de själva inte blivit direkt utsatta (Sympatisk introspektion).

No description available.

När någon blir sjuk fokuserar vårdpersonalen mest på den sjuke patienten, och familjen får ta ett steg åt sidan. Det är lätt att glömma bort att även familjen är drabbad och har behov. Syftet med studien var att belysa familjens behov under sjukhusvistelsen när en familjemedlem är kritiskt sjuk. Studien genomfördes som en litteraturstudie och innefattade 16 vetenskapliga artiklar. Familjens behov delades in under sju teman. Att få information hjälpte familjen att hantera situationen och gav en känsla av kontroll. Att vara delaktig i omvårdnaden var ett sätt för familjen att få närhet och känna sig behövd. Att känna trygghet hjälpte familjen att känna sig mer hemma i den ovana miljön. Att få stöd gav en känsla av bekräftelse. Att känna hopp hjälpte familjen att ta sig igenom krisen och kunna se framåt. Att bli behandlad med respekt gjorde det lättare att kunna öppna sig och visa känslor. Att känna bekvämlighet underlättade många praktiska problem. Information var det mest återkommande behovet. I vårdarbetet bör resurser läggas på att bedöma familjens individuella behov. Framtida forskning skulle kunna inriktas på att ta fram ett lämpligt instrument för detta ändamål.

Abstrakt Att som anhörig leva nära ett beroende påverkar ens hälsa och välmående. Som anhörig behöver man hjälp, stöd och råd att förbättra sin livssituation. Det stöd som ges till anhöriga har fokus på anhörigas situation i form av egen personlig utveckling, råd och stöttning. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser av hur det är att leva i en familj med missbruk, anhörigas upplevelser av det anhörigstöd som har erbjudits dem och vad detta stöd har inneburit för deras hälsa och välmående. Studien är en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie, innehållande fem respondenter. Intervjuerna sammanställdes genom en tematiserad innehållsanalys och resultatet visade på att innan stödet mådde anhöriga dåligt i form av bl a oro, ångest, sömnproblem och andra fysiska besvär. Kontakten med stödet kom oftast i samband med att missbrukaren genomgick en behandling. Det stöd som har erbjudits respondenterna var i form av en anhörigvecka samt stöttning genom Al-Anon och Nar-Anon (tolvstegprogrammets anhörigstöd). Några respondenter hade även fått personliga samtalskontakter. Respondenterna mådde bättre och hade en bättre livssituation efter stödet.

No description available.

Under en längre tid har företeelsen resandet i arbetet intresserat mig. Vid val av uppsatsämne föll det sig naturligt att jag skulle skriva om arbetstagare som reser i sitt arbete. Efter en tid växte uppsatsens frågeställningar och syfte fram. Mitt syfte var att ge en bild av hur resandet i arbetet kan se ut, utifrån ett arbetstagarperspektiv, vad det är som driver de som reser i arbetet samt vilka konsekvenser som resandet i arbetet i kan ha. Respondenterna i denna undersökning är ingenjörer som reser i sitt arbete under längre perioder, oftast en till fyra månader åt gången. Resorna går vanligen till Asien och Sydamerika, men även till vissa länder inom Europa. Att resa i arbetet innebär hårt arbete och långa dagar. Den resande är under långa perioder borta från sin familj, släkt och vänner. Det förekommer även att de missar viktiga familjehändelser såsom födelsedagar, släktmiddagar och barnets första steg. Detta kan resultera i konflikter, dåligt samvete och gottgörelse. Även fritid får prioriteras bort av arbetstagaren. Detta gäller inte bara på resorna, utan även då arbetstagaren är på hemmaplan. Trots resandets negativa konsekvenser väljer ändå arbetstagarna att resa i sitt arbete. Resandet i arbetet innebär mycket positivt för dem. Deras arbete innebär omväxling och äventyr, de får se olika delar av världen och träffa nya människor. Resandet i arbetet gör att arbetstagarna utvecklas, både som individer och yrkesmässigt. På resorna får de ta eget ansvar och träffar människor från andra kulturer vilket ger dem respekt och förståelse för det som är annorlunda. Resandet i arbetet innebär även ekonomiska vinster, dels på grund av traktamente och dels på grund av att arbetstagaren arbetar ett stort antal timmar då denne är på resor.

No description available.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, ERIC, PsychINFO, PubMed och Social Services Abstracts. Resultat: Vid analys av datamaterial framkom fem kategorier, vilka var behov av att vara involverad, behov av att få och ge information, behov av trygghet och uppmärksamhet, behov av stöd samt behov av distraktion. Slutsats: Syskon till barn med cancer har komplexa behov. Syskons behov bör tillfredsställs individuellt och sjuksköterskan bör vara medveten om de specifika behov syskon till barn med cancer har. Det är av vikt att syskon får anpassad information samt att sjuksköterskan stödjer syskon i att delta praktiskt i vården så att de känner sig uppmärksammade och sedda.

Studien handlar om hur vi som individer  konstruerar  och skapar ett normaliserat tillstånd kring att leva i en tvåsamhet samt om hur vi påverkas av detta. Syftet med studien är att undersöka individers motivation och värderingar kring att leva i någon typ av tvåsamhet eller valet att inte göra det, samt vilken betydelse dessa val har för individen. Studien har en samhällskritisk ansats ur ett västerländskt perspektiv och med hjälp av åtta kvalitativa intervjuer undersöks individernas värderingar och motivation kring tvåsamhet. Resultatet visar att familjebegreppet är nära sammanlänkat med tvåsamhet och relationer. Att ingå ett äktenskap eller en relation uppfattas inte som ett socialt tvång av individerna utan ses som en del av ett  självförverkligande. Att leva i en tvåsamhet anses vara fördelaktig av såväl individen som utifrån samhällets uppbyggnad. Slutsatsen är att tvåsamhetsnormen står fast trots att de sociala beteenden kring den och dess innehåll förändrats genom tiden.