No description available.

Huvudsyftet med studien var att belysa vad socialsekreterarna visste om barn till missbrukande föräldrar, barnens behov och situation både i hemmen och ute i samhället. Ytterligare ett syfte var att få en inblick i vad det fanns för insatser och hjälp för dessa barn. Undersökningen gjordes på en socialförvaltning i södra Sverige. En kvantitativ metod valdes då fördelarna med detta var att man nådde många respondenter och anonymiteten säkerställdes. Resultatet visade att kunskapen bland socialsekreterarna var stor, men mer kunskap om vad det finns för specifik hjälp för barn till missbrukare samt hur man samtalar med barn efterlystes. Samarbetet med myndigheter och andra verksamheter var stort, särskilt med skola och psykiatrin. Resultatet visade även att 92 procent trodde att barnen skulle få bättre hjälp om kunskapen om dem och deras situation blev större ute i samhället. Trots kunskapen tror vi att samhället och myndigheter måste öppna ögonen för dessa barn.

Bakgrund: För att vården kring ett barn ska bli så bra som möjlig är föräldrarnas närvaro avgörande. Vårdpersonalen får arbeta mycket utifrån sin egen kunskap och erfarenhet i arbetet med familjer. Målsättningen inom barnsjukvården är att involvera familjen så mycket som möjligt och utgå från varje familjs behov runt den aktuella situationen. Syftet: Studiens syfte var att utifrån ett familjeperspektiv belysa upplevelsen av att ha ett barn inlagt på sjukhus. Metod: Denna litteraturstudie innehåller sammanlagt 14 studier inom det valda området och dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Föräldrarna upplevde att god kommunikation hade en positiv inverkan på relationen mellan familjen och vårdgivare under sjukhusvistelsen. Under sjukhusvistelsen uppstod psykiska, fysiska och sociala behov som familjen behövde få stöd med. Familjen upplevde många känslor och hela vardagen blev påverkad. Slutsats: Denna litteraturstudie indikerar att det finns ett stort behov av en personlig relation mellan sjukvårdsgivare och familj. Familjen är även i behov av få stöd från sjuksköterskan för att motverka osäkerhet hos föräldrarna. Nyckelord: Delaktighet, familj, litteraturstudie, omvårdnad, upplevelser

Bakgrund: Alzheimers sjukdom är den vanligaste bland demenssjukdomar som medför emotionella störningar och personlighetsförändringar. De flesta personer med Alzheimers har en önskan om att bo hemma och många familjer gör sitt bästa för att uppnå detta. Syfte: Studiens syfte var att belysa anhörigas upplevelser av att vårda personer med Alzheimers sjukdom. Metod: Denna systematiska litteraturstudie är baserad på fjorton vetenskapliga artiklar inom det valda området. Dessa har analyserats med en innehållsanalys. Resultat: Studien visade att det är påfrestande att vara anhörigvårdare. En rad olika upplevelser framkom, både negativa och positiva, dock mest negativa. Stöd visade sig vara viktigt för anhörigvårdarna och många ansåg sig sakna det. Manliga och kvinnliga upplevelser gällande anhörigvård skiljde sig från varandra. Kvinnor hade mer negativa upplevelser än män. Slutsats: Att vårda en anhörig i hemmet är inte en lätt uppgift. Därför anser författarna att det krävs mer forskning i området för att kunna bemöta anhörigvårdarnas behov.

I min tidigare studie undersökte jag hur kvinnor framställdes i veckotidningar under 1930- 1960- talet med stöd från Yvonne Hirdmans kontraktsteori. I denna uppsats ville jag titta på likheter och skillnader mellan Hirdmans teori, resultatet från min tidigare studie samt "verkligheten". Verkligheten representeras i denna studie av fyra kvinnor som upplevt det så kallade husmoderskontraktet. Det är alltså deras erfarenheter, tankar och åsikter som står i fokus. För att ta reda på detta använde jag mig av intervjuer, och hamnar under rubriken muntlig historia. Mina frågeställningar var alltså, vilka platser kvinnorna befann sig på under den aktuella perioden samt vilka sysslor de utförde. Om de upplevde några förväntningar eller påtryckningar från samhället samt deras egna åsikter om genusfördelningen i samhället. Resultatet visade på en uppdelning där männen befann sig på arbetsmarknaden och kvinnorna i hemmet. Det visade även på en segregerad arbetsmarknad där männen hade maktpositioner och kvinnorna utförde det arbete som uppfyllde de klara stereotypa könsramar som fanns i samhället. Kvinnorna upplevde inte att samhället hade några förväntningar på dem, de menar att de bara gjorde som man skulle. Intervjumaterialet visar dock på att det fanns förväntningaroch påtryckningar från samhället om hur kvinnorna skulle leva sina liv. Kvinnornas åsikter om genuskontraktet var svåra att få fram, oftast stannade diskussionen vid biologiska skillnader eller konstaterande av det befintliga läget.

Familj och arbete är två centrala områden i människans liv. Vi ägnar inte bara stor del av vår tid åt arbets- och familjeliv, mycket av våra tankar, ambitioner och drömmar kretsar också kring dessa områden. Därför utgör arbets- och familjeförhållanden betydelsefulla faktorer i människors liv. Med utgångspunkt i den livspusseldebatt som så ofta diskuteras idag är vårt syfte att ta reda på hur kvinnor hanterar sin studie eller arbetssituation. Genom intervjuer med fem studenter och fem anställda på Högskolan i Halmstad med hemmavarande barn i åldern 0- 6 år försöker vi få en djupare förståelse kring vilka förutsättningar de har, vilka hinder och svårigheter de möter samt vilka val och prioriteringar de gör. Vidare önskar vi få en djupare förståelse för hur yrkeskarriär eller studier och familj kan kombineras. Genom att sätta kvinnor med hemmavarande barn i fokus bidrar dessutom studien till att hålla jämställdhetsfrågorna i arbetet vid liv. Förutom att kvinnor och mammor bör få chansen att göra karriär så handlar det även om kontroll och makt att kunna utvecklas i yrkeslivet. De teoretiska utgångspunkterna i uppsatsen rör föräldralagstiftning och jämställdhetsdokument, normen kring arbete och familj samt teorier om arbete och studier i kombination med familjeliv. Studien har visat att problematiken kring frånvaro på grund av sjuka barn är återkommande för både de anställda och studenterna vid Högskolan i Halmstad. Studien har även visat att Högskolan i Halmstad som lärosäte och arbetsplats lyckats bättre med att skapa goda förutsättningar för de anställda att kombinera arbete och familj än de har för studenterna. Högskolans jämställdhetsdokument och likabehandlingsplan är ambitiöst utformade men det krävs fortfarande mycket praktiskt arbete för att uppnå de uppsatta målen.

No description available.

Bakgrund: Långvarig smärta är den smärta som har pågått i mer än tre till sex månader, kroppsligt fyller den ingen funktion. Smärta är kopplat till lidande, då utgör familjen ett viktigt stöd. Upplevelsen av hopp kan påverka ett sjukdomsförlopp positivt. Syfte: Studiens syfte var att belysa drabbade personers erfarenheter av långvarig smärta. – Hur hanteras den livsförändring som långvarig smärta bär med sig? – Hur påverkas hoppet av det lidande som långvarig smärta är starkt förknippat med? – Vilken betydelse har den långvariga smärtan i familj, relationer och det sociala livet? Metod: Studien är en systematisk litteraturstudie och baseras på nio vetenskapliga, kvalitativa artiklar hämtade ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. De nio artiklarna kvalitetsgranskades med hjälp av en granskningsmall och analys av data gjordes genom en innehållsanalys. Resultat: De drabbades erfarenheter visar att hoppet har en positiv inverkan på långvarig smärta. Med hjälp av olika strategier kring hanteringen av smärtan kan lidande lindras och hoppet främjas. Närstående och sjukvården har en hjälpande roll och trots långvarig smärta kan den drabbade uppnå en god livskvalité. Slutsats: Livskvalitén främjas av hoppets påverkan på lidandet. Närstående och sjukvård utgör ett viktigt stöd i hanteringen av smärtan.

Studien undersöker barn som lever i ostabila hemmiljöer där föräldrar/en missbrukar alkohol och/eller narkotika. Vårt syfte var att undersöka vilka konsekvenser barn kan drabbas av och hur barns anknytning kan påverkas av att leva i en utsatt miljö där föräldrarnas förmåga att tillgodose barns behov är bristfällig. Vårt resultat visar att barn påverkas både fysiskt och psykiskt av att leva i en ostabil hemmiljö där det förekommer missbruk. Denna utsatthet kan leda till en otrygg anknytning, då föräldrarnas möjlighet att se sina barns behov är liten och föräldraförmågan är bristfällig. Allt i familjen kretsar kring missbruket, men ingen pratar om det, vilket leder till att barnen känner sig exkluderade och osynliga, både från sina föräldrar, men även från samhället där professionella inte lyckas genomskåda ett pågående missbruk inom familjen. I familjer där missbruk förekommer är också risken för våld och konflikter mellan föräldrarna stor, vilket direkt eller indirekt kan drabba barn i dessa familjer. Vår analys, med kopplingar till anknytningsteorin, påvisar att barns otrygga anknytning till sina föräldrar/er kan öka risken att barn hamnar i utanförskap, och blir socialt isolerade från sin omgivning, och förmågan att knyta nya kontakter påverkas. När det gäller våld och barns utsatthet påvisar anknytningsteorin att barn själva kan ta över ett aggressivt beteende och utföra våld utanför hemmet.  Diskussionen belyser socialtjänstens roll att förhindra att barn far illa, och hur viktigt vi anser det är att olika sociala miljöer där barn vistas, exempelvis skolan, samarbetar och kan upptäcka förekomster hos barn som kan tyda på en otrygg hemmiljö, där barn kan behöva extra hjälp och stöd.

I Sverige får årligen cirka 300 barn diagnosen cancer och idag dör ett av fyra barn. Den palliativa vården för barn handlar om att vårda barnets kropp, själ och ande samt att ge ett stöd till hela familjen. Sjuksköterskan är ett stöd när familjer hamnar i en krissituation och det är betydelsefullt att ha en förståelse för vilken omvårdnad föräldrarna är i behov av. Syftet med studien var därför att beskriva föräldrars upplevelser av att ha ett barn som kommer att dö i cancer. Studien genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys av självbiografier. Litteraturen valdes genom att söka i databasen LIBRIS och använda ordet barncancer. Tre självbiografier valdes ut och analyserades. Innehållet resulterade i följande kategorier: Hopplöshet-Hopp, Vägran-Acceptans, Trygghet-Otrygghet, Stöd-Brist på stöd, Lidande-Välbefinnande, Försummelse, Oro samt Sorg och Saknad. I resultatet framkom således att föräldrarna hade kontrasterande upplevelser. De beskrev bland annat att de upplevde hopplöshet men även hopp och hos sjukvårdspersonalen kunde de känna både trygghet och otrygghet. Föräldrarna upplevde även ett välbefinnande den sista tiden med barnet, att syskonen försummades samt att sorgen och saknaden efter barnets död var påtaglig. Sjuksköterskor kan få en djupare kunskap om föräldrars upplevelser genom att ta hänsyn till föräldrars olika behov. Att arbeta utifrån ett familjefokuserat perspektiv kan hjälpa och stödja hela familjen i vården av det cancersjuka barnet och även vara till hjälp efter barnets död.