Undersökningen omfattar apoteksmarknaden och dess regler samt farmaceuterna och deras arbetsmotivation. Syftet med undersökningen var att undersöka hur farmaceuterna upplever att regelverken på apoteksmarknaden påverkar deras arbetsmotivation. Farmaceuterna har idag en begränsad möjlighet till att göra sitt arbete på bästa sätt. Istället är farmaceuterna tvingade till att agera utifrån ett strikt regelverk som inte helt möjliggör en individuell farmaceutisk bedömning. Till undersökningen har ett kvalitativt synsätt blivit applicerat för att kunna uppnå syftet samt ge svar på undersökningens frågeställning. Det kvalitativa synsättet hjälpte till med att skapa en uppfattning kring arbetsmotivation hos farmaceuterna. En deduktiv ansats har blivit applicerat då forskarna till undersökningen har utgått från teori. Forskningsmetoden som har använts till undersökningarna för undersökningen var semistrukturerade intervjuer. Totalt genomfördes sju stycken intervjuer med farmaceuter från olika apotek samt ett fackförbund. Den teoretiska referensramen presenterar fyra teorier. Dessa är Motivation hos farmaceuter av Rajan och Phil, Herzbergs tvåfaktorteori, Maccobys fyra R och Self Determination Theory (SDT). Dessa fyra teorier är sammankopplade för att presentera den teoretiska referensram som anses vara mest lämplig till att kunna analysera den data som blev insamlad. Undersökningens slutsats blev att farmaceuternas arbetsmotivation blir påverkad av de regelverk som finns på apoteksmarknaden till en viss grad. Det är kundernas kunskap om dessa regelverk som påverkar arbetsmotivationen mest på ett negativ t sätt.

Introduktion: Under den tidiga delen av Stormaktstiden används läkemedel från den örtbaserade (galenistiska) inriktningen. År 1663 bildas Collegium medicum och den första farmakopén ges ut 1686 Pharmacopoeia Holmiensis Galeno-chymica. Bergskollegiet bildas 1637, där framställs kemiska läkemedel (chymica). Greven Carl Gustav Wrangel beordrar en import inför polska kriget 1655. Västmanlands regemente fick en läkemedelsleverans år 1705, en kopia finns bevarad av leveransen. Carl von Linné och hans fältskär Kranert upprättar 1741 läkemedelslistor för att utrusta flottan inför Hattarnas krig. År 1789 beslutas att armé och flotta utrustas med läkemedel enligt förteckning i en serie militärfarmakopéer. År 1676 förliste regalskeppet Kronan utanför Ölands kust, 1980 hittas vraket och 2002 hittas en unik medicinkista. Metod: Råvaror och enkla läkemedel, simplica, vilka listas i Excel. Substansinnehållet i förteckningar avsätts för respektive årtal, vilket ger en grund för en databas. Tillämpningen av Excel-databasen exemplifieras med ett antal läkemedel. Resultat: Andelen paracelsiska läkemedel ligger ganska oförändrat mellan år 1655-1834 på 29-34,7 %, 1871 är andelen 51,7 %. Av de 3 galeniska valda preparaten ökar opium kraftigt från 1789. Kräkrot förekommer först 1741, rabarberrot har en låg förekomst. Av de 3 valda galeniska ämnena ökar bly och kvicksilver högst. Antimon har låg förekomst, förutom 1705. Andelen paracelsiska salvberedningar är högre än de galeniska från 1741. Andelen galeniska plåsterberedningar är övervägande alla årtal förutom år 1837. Diskussion och slutsats: Från 1871 är andelen paracelsiska läkemedel 51,7 %. Nya substanser återfinns likt eter, kloroform och morfin, vilka alla är ett resultat av den rådande kemins utveckling. / Introduction: During the early part of The Swedish Empire the use of drugs came from the herbal galenica alignment. In the year 1663 the Collegium medicum are formed and the first pharmacopoeia is released, Pharmacopoeia Holmiensis Galeno-chymica. Ministry of Mining is formed in year 1637, where chemical drugs are prepared (chymica). Count Carl Gustav Wrangel orders an import in preparation for the polish war year 1655. Västmanland regiment got a drugdelivery year 1705, and a copy is preserved at the delivery. Carl von Linné and surgeon Kranert establishes druglists in the year of 1741 to be able to equip the navy for Hattarnas war. In the year of 1789 it is decided that the army and navy will be equipped with drugs according to a list in a series of militarypharmacopoeias. In the year of 1676 the warship Kronan wrecked outside the coast of Öland, in year 1980 the wreck is found and 2002 a unique chesat with drugs is also found in the wreck. Method: Raw materials and simple drugs, simplica, are listed in Excel. The substance content is listed for respective year, which gives a foundation for a database. The application of the Excel-database is exemplified with a number of drugs. Results: The percentage of paracelsian drugs is unchanged between the years of 1655-1834 with a percentage by 29-34,7 %. In year 1871 the percentage is 51,7 %. Of the three selected galenical substances, opium is the one that increases the most from 1789. Ipecacuanha radix is present from 1741 and Rhabarbari radix has a low occurrence. Of the three selected galenical substances the greatest increase is that of lead and mercury. Antimony is of a low occurrence, exept in the year of 1705. The percentage of paracelsian preparations is higher than the galenical from the year of 1741. The percentage of patch preparations is dominant, exept in the year of 1837. Discussion and conclusion: Opium have the highest increase of the galenical substances, morphine is avaliable from year 1871 in the listing of drugs. From 1871 the percentage paracelsian drugs is at 51, 7 %. New substances are presents like ether, phenol and morphine, which show that there has been a development based on the chemical advances during this timeframe.

Introduktion: Det pågår ständig forskning och utveckling av både läkemedel och teknik vilket gör att fler sjukdomar går att bota. I och med att människor blir allt äldre ökar även läkemedelsanvändningen. Många äldre personer har ca 10 läkemedel förskrivna och risken för läkemedelsrelaterade problem ökar med antalet läkemedel. För att undvika läkemedelsrelaterade problem har det utvecklats beslutsstöd som kan hjälpa både läkare och farmaceuter att fatta beslut gällande läkemedelsbehandling. Dessa beslutstöd är konstruerade för att kunna upptäcka och varna för läkemedelsrelaterade problem som till exempel läkemedelsinteraktioner, dosrelaterade problem och dubbelmedicinering. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka effekter och potential vid farmaceuters användning av beslutsstöd för läkemedel. Metod: Arbetet är en explorativ litteraturstudie där vetenskapliga artiklar sökts i databasen Pubmed. Sex artiklar valdes ut för utvärdering. Resultat: Fyra av artiklarna undersökte identifierade läkemedelsrelaterade problem funna av farmaceuter i jämförelse med ett beslutstöd. I tre av dessa studier identifierade beslutsstödet fler problem än vad farmaceuter gjorde. En av studierna jämförde sex olika beslutsstödsystem vilket gav resultatet att inget av systemen var helt optimalt och gav korrekta varningar. I en annan av artiklarna undersöktes om farmaceuters svar på interaktionsvarningar påverkades vid användning av beslutsstöd vilket det visade sig att det inte gjorde. Diskussion och slutsats: Utveckling av beslutsstöd sker hela tiden. Inget av beslutsstöden som undersökts i dessa artiklar har visat sig vara helt optimalt. Det hade varit intressant att undersöka hur EES, beslutsstödet som används av farmaceuter i Sverige, påverkar patientsäkerheten. Eftersom denna litteraturstudie är relativt liten med enbart sex artiklar är det svårt att dra några absoluta slutsatser. Resultaten är spretiga men tyder dock på att användning av ett optimalt utformat beslutsstöd kan hjälpa farmaceuter i den farmakologiska kontrollen att identifiera läkemedelsrelaterade problem som i slutändan kan ha positiv effekt för patienters läkemedelsanvändning. / Introduction: Research and development of medication and techniques is always ongoing and because of that more diseases can be cured. When people get older the use of medication increases. Many of the elderly people have about 10 different medications on the prescription and the risk for drug-related problems increases with the amount of medications. To decrease the risk of drug-related problems different decision-support systems have been developed which can help both doctors and pharmacists to make decisions about the use of drugs for patients. These decision-support systems are built to discover and give warnings if there are any drug-related problems, for example interactions between two medications, wrong dosage of medication and usage of two medications for the same purpose. Aim: The aim of this study is to evaluate the effects and potential of pharmacists’ usage of decision support systems to detect or prevent drug-related problems. Method: This work is an explorative literature-study where scientific articles have been found in the Pubmed database. Six articles where selected for evaluation. Results: Four of the articles evaluated drug-related problems which were detected by the pharmacist compared with a decision-support system. In three of the studies the decision-support system identified more problems than the pharmacist made. In one of the studies they compared six different decision-support systems, the results from that study showed that none of the systems where fully optimal and not completely correct giving warnings. In one of the articles they evaluated if the pharmacists answers to drug-related interactions where affected by the use of decision-support and it showed that it did not affect the pharmacists answer. Discussion and conclusion: The development of decision-support is heading forward. None of the decision-support systems that was evaluated in these studies were completely optimal. It would have been interesting to evaluate how the electronic expert support system (EES), a decision-support system that is used by pharmacists in Sweden, affect the safety of the patients. Since this literature-study is relatively small with only six articles, it is hard to draw an absolute conclusion. The results are a bit unclear but points that the use of a well-designed decision-support system could potentially help pharmacists in the pharmacological control, to identify drug-related problems that will have a positive effect for the patients and the safe usage of medications by patients.

No description available.

ADHD-läkemedel sätts in när pedagogiska stödåtgärder inte ger tillräcklig effekt. Syftet med detta arbete var att undersöka vilken av substanserna långtidsverkande metylfenidat (OROS-MPH) eller atomoxetin (ATX) som är effektivast och säkrast hos barn över 6 år med ADHD. OROS-MPH verkar genom att öka frisättning och hämma återupptaget av dopamin samt noradrenalin medan ATX endast hämmar återupptag av noradrenalin. I denna litteraturstudie utvaldes sju artiklar från databasen PubMed genom sökorden ”oros metylphenidate and atomoxetine in ADHD children” och ” atomoxetine hydrochloride ADHD adolescents”. Fyra av studierna genomfördes under 3-6 veckor och hade förändringar i poäng på skalan ADHD-RS (ADHD-rating scale) som primärt effektmått. ADHD-RS är en skala där utredradaren bedömer hur ofta ADHD-besvären återkommer, maximal poäng på skalan är 54. I studierna var startvärdena på skalan mellan 36,7 och 41,4 poäng. ADHD-RS-poängminskning var mellan 16,9 och 20,4 i OROS-MPH-grupper (tre studier), mellan 12,8 och 16,0 i ATX-grupper (fyra studier) och mellan 5,0 och 7,3 i placebogrupper (två studier). En annan gemensam studieparameter var CGI-I-skalan (Clinical Global Impression-Improvement of Illness). Andelen patienter som fick 1-2 på denna skala (väldigt mycket förbättrad eller mycket förbättrad) var mellan 68-69% i OROS-MPH-gruppen (två studier) och mellan 49-53% i ATX-gruppen (två studier). En artikel visade att både OROS-MPH och ATX kan förbättra exekutiva funktioner (flexibilitet i problemlösning) enligt vissa tester, dock inte alltid till samma nivå som för barn utan ADHD. I en studie av OROS-MPH över två år angav 86% av föräldrarna att de var nöjda, mycket nöjda eller extremt nöjda med behandlingen vid det sista uppföljningstillfället. I en studie som pågick under 24 veckor observerades inga statistiskt signifikanta skillnader mellan en ATX-grupp och en OROS-MPH-grupp varken för uppmärksamhetspoäng eller för hyperaktivitet/impulspoäng på ADHD-RS-skalan eller för förändring i poäng på CGI-S-skalan. De mest förekommande biverkningar i OROS-MPH-gruppen var minskad aptit, sömnlöshet och tics till skillnad från ATX-gruppen där sömnighet, illamående och minskad aptit var de mest förekommande biverkningarna. Båda substanserna tolererades väl med undantag för några patienter som drabbades av andra typer av biverkningar såsom ilska och gråtande under längre tid. Även påverkan på vikt och blodtryck noterades hos några patienter i några studier men förändringarna var små. Slutsatsen av detta arbete är att OROS-MPH är effektivare än ATX åtminstone under kortare behandlingsperioder (3-6 veckor) och lika säkert som ATX. Om det föreligger missbruk av OROS-MPH, om patienten drabbas av svår sömnlöshet eller om stor påverkan på längd eller vikt noteras borde OROS-MPH-behandlingen avbrytas och ATX- behandling sättas in.

1 Abstract Analysis of education of pharmacists in the Czech Republic after graduation Author: Eliška Röslerová Tutor: PharmDr. Josef Malý, Ph.D. Consultant: Mgr. Aleš Krebs, Ph.D. Department of Social and Clinical Pharmacy, Faculty of Pharmacy in Hradec Králové, Charles University Introduction and aim of study: A Pharmacist, as a worker in a health service has to continue to further the education of themselves throughout their career in pharmacy. The main goal of this diploma thesis was to analyse continuing education after graduation used by selected members of the District Association of Pharmacists. Methods: Data for a practical part of this diploma thesis were collected by a questionnaire survey. A 39-item survey was administered to selected pharmacists (members in the Czech Chamber of Pharmacists) from randomly chosen the District Associations of Pharmacists. The address to access the survey was added in a recruitment letter. In this letter, the study was also described and was sent to 858 pharmacists through their e-mail addresses. The first mailing was sent after 7 days, the second mailing after 14 days. The respondents who filled in compulsory questions were included in the analysis. Descriptive statistics were used for analysing the results of the survey. Results: The survey of the 299 respondents...

Background: The topic of pharmacist prescribing in Sweden hasn’t been widely talked about or implemented like in the UK, New Zealand or Canada. The implementation of pharmacist prescribing has shown both benefits and drawbacks in different settings over the years.  Aim: The aim of this study was to develop a questionnaire to explore pharmacists’ views on pharmacist prescribing in Sweden and their perception of potential facilitators and barriers with pharmacist prescribing.  Methods: This study was divided into 3 parts to develop the questionnaire. The first part consisted of semi-structured interviews with pharmacists with diverse knowledge and work experience in the field. The questionnaire was tested by pharmacy students in the second part. In the last part of this study, the questionnaire was tested on pharmacists with diverse knowledge and work experience. The two latter steps focused on the validity of the questionnaire and were the pilot studies in this study. Results: The most frequently altered questions had to do with education and different situations the respondents would like to use pharmacist prescribing. The results from the interviews indicated that pharmacists have different opinions about pharmacist prescribing and the different type of pharmacist prescribing that should be implemented in Sweden.  Conclusion: The participants found most of the questions in the questionnaire easy to interpret. However certain wordings were considered unclear to some extent. Thoughts about the type of prescribing rights and where pharmacist prescribing should be adopted are still not definite.

Efter avregleringen av det svenska apoteksmonopolet uppstod en konkurrensbaserad arbetsmarknad för farmaceuter. Från att det bara fanns en aktör på marknaden finns det nu flera kedjor samtidigt som det är brist på farmaceuter i landet. Detta leder till att apotekskedjorna måste jobba aktivt med att vara en attraktiv arbetsgivare för att behålla sin personal och rekrytera ny personal. Syftet med denna studie är att undersöka hur en apotekskedja arbetar med intern Employer branding och att jämföra om ledningens vision av Employer branding-arbetet stämmer överens med hur arbetstagarna upplever sin arbetssituation. Vi vill även få en inblick i hur apotekskedjan arbetar med extern Employer branding. Utifrån teorier om bland annat Employer branding, talangprogram, motivation och arbetsglädje använder vi oss av en kvalitativ metod för att undersöka hur respondenterna upplever arbetssituationen. Vi har under studiens gång intervjuat åtta personer från en apotekskedja. Tre personer från HR-avdelningen och fem farmaceuter från olika orter i Sverige. Resultatet visar att HR-avdelningen arbetar mycket med både intern och extern Employer branding. Resultatet visar även att arbetstagarnas situation stämmer överens med ledningens vision om att vara en attraktiv arbetsgivare.

Uppsatsens syfta är att förmedla den syn på farmaceuters arbetsliv som förmedlas av mina informanter vilka alla tjänstgjort på apotek i mer än 25 år. Metoden som jag använt vid mina intervjuer består av anteckningar under 80-120 minuters samtal som sedan direkt skrivits ut av mig. Tre av mina informanter är apotekare och två är receptarier. Fyra påbörjade sin utbildning direkt efter studentexamen medan en arbetade i många år som apotekstekniker innan hon blev receptarie. För tre av mina informanter som är pensionärer började arbetslivet på apotek före det statliga monopolet 1970/1971 och de beskriver den tid då apotekaryrket fortfarande hade karaktären av ett skrå. De två andra började sitt yrkesliv under monopolets tid men har nu efter 2010 fått nya arbetsuppgifter. Avmonopoliseringen har inneburit en förändring i apotekens tjänster och varusortiment men också lett till nya uppgifter för farmaceuter inom sjuk-och hälsovården. Kommer apotek att finnas kvar i framtiden eller förvandlas de till en butik för hälso-och hygienprodukter ? / The pupose of this study is to describe the work experience of five pharmacists during a period of more than 25 years. I have made interviews of 80 -120 minutes duration and I have written down the result immediately after the end of the conversation. Three of the pharmacists have a Master of Pharmacy degree and two are Bachelor of Pharmacy. Four of the participants started their pharmaceutical studies directlyg after high school but one of the five was working as a pharmaceutical technician for many years before she was offered an academic education. Three of my informants are retired. They started their working carriers before 1970/1971 (the years of the Swedish state monopole of Pharmacy) and they describe that the pharmacy was organized as a craft-guild. The other two are still working and they have got new carriers after 2010 when the state monopole in Sweden ended. Do the Pharmcies in Sweden have a future or are they developing inte an American drugstore?

The origin of the word ‘communication’ is the Latin word communicare, meaning to make common. The reason for our communication is to share thoughts, feelings and information, we want to affect and confirm. We are used to interpersonal communication, but even if we have had a lot of practice at it during our lives, we still find our selves facing misunderstandings and conflicts. The more people we meet during a day, the greater the chance is for interruptions in the communication. In pharmacy practice, good communication is vital for the client’s health and quality of life. In recent years, there has been a change of focus in pharmacy practice, from the medication to the clients. To be able to provide care for the client and to reduce drug related problems, a good relationship has to be built between staff and client. The tool for building this relationship is good communication. The aim of this study was to observe the communication between clients and pharmacy employees. How many of the encounters involve communication problems? What is causing the communication problems? What can the pharmacist do to improve the encounter? How do pharmacists handle communication problems, and how does this affect the outcome of the encounter? The data was collected using structured observations at pharmacies using a coding scheme, defined with rules and procedures. The encounters studied were those involving a client, an employee with the title ‘Leg. Apotekare’ or ‘Leg. Receptarie’ and a conversation about prescriptions. Different kinds of communication problems or potential communication problems were identified, but more specific categorisations were needed. Two systems to identify different types of communication problems were developed. One identified different levels of communication problems, not taking in to account what or who caused them. The other system identified the communication problems caused by circumstances or the client, but not by the pharmacist. This was used to compare pharmacist behaviour in connection to the communication problems. The results show that communication problems were found in almost a third of the 343 valid observations, according to the levels of communication problem previously described. The most common potential communication problems were lack of eye contact, not expressing positivity, the client helping someone else to get their medicine and that the client’s medicine was not in store at the pharmacy. In spite of all the communication problems, 95,9 % of the clients were perceived as satisfied at the end of the encounter. What the pharmacist can do to prevent the potential communication problem from causing an actual communication problem is to reinforce positive behaviour. For example to maintain eye contact, be a good listener, act with concern for the client and be specific and clear while communicating. When comparing the pharmacists’ behaviour in problematical encounters that ended well and those who did not, the usage of positive behaviour was generally more common in the encounters that ended well. Therefore, the conclusion is, that a reduction in the number of problematical encounters could be reached by intentional use of positive reinforcement by the pharmacists.