Forskning om stickrädda barn i elevhälsovården bedöms som otillräcklig, men betydelsefull då många vaccinationer sker i skolan. Syftet var att undersöka flickors upplevelser kring HPV- vaccination i elevhälsovården. Uppsatsstudien hade en mixad metod design och studien var baserad på enkätsvar från 14 flickor i årskurs fem och sex. Det kvantitativa resultatet visade att hälften av flickorna skattade sig som rädda i samband med HPV-vaccination och av dem skattade sig 42 % som livrädda. Upplevd smärta och rädslan för eventuell smärta var de faktorer flickorna uppgav skapade rädsla. Att ha en förälder och/eller en kompis med sig vid vaccinationen var enligt flickorna de viktigaste strategierna för att kunna minska deras rädsla. Det fanns en positiv korrelation mellan flickornas skattade rädsla och hur de upplevde att de inte kunde koncentrera sig på skolarbetet under hela veckan innan vaccination (r2=0,761; p=0,002). Det kvalitativa resultatet visade att flickorna upplevde starka fysiska och psykiska reaktioner såsom gråt, illamående, panik och stress, orsakade av rädsla inför, under och efter vaccinationen. Då elevhälsvårdens övergripande mål handlar om att förebygga både fysisk och psykisk ohälsa för barn och ungdomar är det viktigt att belysa problematiken med stickrädsla. Sammanfattningsvis behövs vidare forskning genomföras. Detta för att bättre kunna förstå hur omfattande stickrädsla är bland skolelever och för att sätta elevernas perspektiv i fokus. / Research on children with fear of needles in the student health service is estimated as inadequate but important because many vaccinations take place at school. The aim was to examine girls’ experiences of HPV-vaccination in student health services. The study had mixed method design and the study was based on survey responses from 14 girls in the fifth and sixth grade. The quantitative results showed that half of the girls estimated themselves as frightened during HPV-vaccination, and 42 % rated themselves as terrified. The percieved pain and fear of eventuall pain were the factors in the girls' experiences of HPV- vaccination that caused fear. Having a parent and/or a friend present as support are the two most common strategies for reducing the fear during the HPV-vaccination, according to the girls. There was a positive correlation between the girls' estimated fear and their percieved ability to not be able to concentrate on schoolwork during the week prior to vaccination (r2= 0.761; p = 0.002). The qualitative results showed that before, during and after vaccination, strong physical and psychological reactions such as crying, nausea, panic and stress were caused by fear. The student health services overall goal is about preventing both physical and mental health of children and adolescents and therefor it is important to highlight the problem of fear of needles. Further research is therefor needed to better understand the extent of fear of needles among schoolchildren and focus on their perspective.

Att bli vaccinerad kan för skolbarnet vara en jobbig upplevelse. Om barnet dessutom ärstickrädd blir situationen ännu jobbigare. Skolsköterskan ger en del av vaccinationerna somingår i det nationella vaccinationsprogrammet som Socialstyrelsen (2004) tagit fram. I den härstudien belyses de åtgärder som skolsköterskan gör för att underlätta vaccinationssituationenså långt det är möjligt. Genom att genomföra intervjuer med sex skolsköterskor och därav fåfram ett datamaterial som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys, kunde dettaämne belysas. Resultatet som framkom var att skolsköterskorna gav skolbarnen stöd ochtrygghet genom motivationsarbete. Information var en stor del av skolsköterskornas åtgärder.Enskilda samtal och att ge extra mycket tid till barn med särskild stickrädsla var också enåtgärd. Genom omvårdnad som kunde ges genom lekande och lärande kunde skolsköterskange den trygghet som krävdes för vaccinationstillfället. För att stickrädsla hos skolbarn skakunna förebyggas måste skolsköterskan få den tid som krävs för dessa förebyggande åtgärder.Detta förebyggande arbete kan förhindra att skolbarnen blir stickrädda om de behöversjukvård senare som barn eller vuxen. / Having a vaccination can, for the child, be a difficult experience. In case of the child having afear of needles the experience becomes even more difficult. The school nurse gives some ofthe vaccinations included in the national program of vaccinations as the National board ofhealth and welfare (2004) have established. In this study, the measures made by school nursesto facilitate the vaccination situation as far as possible, are illuminated. To implementinterviews with six school nurses and thereby receiving interview material, later analysedaccording to qualitative content analysis, could this subject be illuminated. The resultreceived, was school nurses giving schoolchildren support and security through motivationalwork. Information was a significant part of the measures made by the school nurses.Individual conversations and the providing of extra time for children with a particular needlephobia was a measure aswell. Through care that could be given through playing and learning,school nurses could provide safety which was crucial at the time of the vaccination. Toprevent fear of needles, a school nurse has to be given the time required for these preventingmeasures. This preventing work will reduce the risk that the schoolchildren will have a fear ofneedles if care is needed later on as children or as adults.

Bakgrund: Ett nålstick kan ses som ett enkelt ingrepp men för somliga kopplas detta till en stark rädsla och oro. Stickrädsla är vanligt förekommande och kan bero på tidigare negativa erfarenheter. Det är sjuksköterskans ansvar att skapa förutsättningar för patienten att hantera sin stickrädsla och tillgodose patientens grundläggande omvårdnadsbehov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka stickrädsla hos vuxna patienter och deras erfarenheter av lindrande omvårdnadsåtgärder. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på fem kvantitativa artiklar, tre kvalitativa och en där båda metoder tillämpats. Resultat: Resultatet innefattar fyra kategorier; Reaktioner vid och inför nålstick; Strategier för att hantera och minimera stickrädsla; Faktorer som förstärker rädslan och Faktorer som minskar rädslan. Slutord: För att patienten ska få en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om stickrädsla och lindrande omvårdnadsåtgärder i samband med stick hos vuxna patienter med stickrädsla. / Background: A pinprick from a needle is a fairly simple procedure but to some patients it is linked to strong emotional anxiety and fear. Fear of needles is common and could be due to previous negative experiences. It is the responsibility of the nurse to establish good conditions for patients to deal with their anxiety and to meet their basic needs. Aim: The aim of the study was to study needle fear among adult patients’ and their experiences of soothing caring methods. Method: The study was carried out as a literature review based on five quantitative studies, three qualitative and one which was carried out with both methods. Result: The result consisted of four headings; Reactions related to pinpricks; Strategies to combat and minimize the fear; Contributing factors and Reducing factors. Conclusion: The nurse must have knowledge about needle fear among adult patients and soothing caring methods to enable an individual care.

Bakgrund: Nålrelaterade procedurer är vanligt förekommande inom barnsjukvården och är något som orsakar lidande för barn. Om detta lidande inte förebyggs eller lindras adekvat kan det leda till stickrädsla. Sjuksköterskan har en skyldighet att vidta omvårdnadsåtgärder utefter barnets behov och därför är det viktigt att sjuksköterskan besitter kunskap om vilka omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och insättning av perifer venkateter (PVK-sättning). Syfte: Att beskriva omvårdnadsåtgärder som lindrar lidande hos barn vid venprovtagning och PVK-sättning. Metod: Litteraturstudien baserades på 14 kvantitativa originalartiklar som har kvalitetsgranskats. Resultatet har därefter analyserats genom att identifiera data, organisera data i olika kategorier samt summera och analysera detta, vilket resulterade i tre huvudkategorier: fysisk distraktion, aktiv distraktion och passiv distraktion. Resultat: Litteraturstudiens resultat visade att fysisk distraktion hade en lindrande effekt på smärta, oro och rädsla i samband med venprovtagning och PVK-sättning i ett flertal av studierna. Likaså hade aktiva och passiva distraktionsmetoder en betydande positiv effekt hos barnen i samband med procedurerna. Slutsats: Med hänsyn till distraktionsmetodernas påvisade effekt bör sjuksköterskan individanpassa omvårdnadsåtgärder och använda sig av dessa distraktionsmetoder i samband med venprovtagning och PVK-sättning. / Background: Needle related procedures are common in pediatric healthcare and causes suffering to the child. If this suffering is not adequately prevented or treated, a fear of needles could be developed. The nurse is responsible to take nursing measures according to the child's needs. Thus, it is important that the nurse has knowledge of which nursing measures that relieves suffering in children during venipuncture and intravenous insertion (IV-insertion). Aim: To describe nursing measures that relieve suffering in children during venipuncture or IV-insertion. Method: The literature study was based on 14 original quantitative articles. The articles were quality reviewed and then analyzed. The analysis consisted of identifying data, organizing and categorizing data and then summarizing and analyzing the result. The result was presented in three main categories: physical distraction, active distraction and passive distraction. Result: It was found that physical distraction had a relieving effect on pain, anxiety and fear during and after the venipuncture and IV-insertion in several studies. Likewise, active and passive distraction methods had a positive effect on the children during and after the procedure. Conclusion: Considering the effect of the distraction methods, the nurse should individualize the nursing measures during venipuncture and IV-insertion.

Studier visar att ungefär var tionde patient upplever stickrädsla, en rädsla för nålstick som gör att de undviker att söka vård vilket i sin tur kan leda till hälsoproblem på lång sikt. Att utföra venpunktion är en vanlig arbetsuppgift för anestesisjuksköterskan och hur hon hanterar patientens stickrädsla är av stor betydelse för hur patienten upplever vården som helhet. Anestesisjuksköterskan ska genom dialog med patienten bekräfta patientens rädsla och hjälpa patienten att känna trygghet på bästa sätt. När patienten upplever lidande på grund av vård, i detta sammanhang venpunktion uppstår vårdlidande och detta vårdlidande kan anestesisjuksköterskan förebygga. Syftet med studien är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenhet av mötet med vuxna patienter med stickrädsla. Åtta anestesisjuksköterskor intervjuades på fyra olika operationsavdelningar i Västsverige. Studien har en kvalitativ ansats och de utskrivna intervjuerna är analyserade med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; stödjande faktorer och hindrande faktorer för anestesisjuksköterskan i mötet med den stickrädda patienten samt patientnära faktorer som påverkar mötet. Anestesisjuksköterskorna utför omvårdnadsåtgärder för att minska patientens vårdlidande och har som mål att göra det bästa för patienten. De ser och tolkar patienternas tecken på rädsla och bemöter dem utifrån dessa. Anestesisjuksköterskornas erfarenhet och kunskap gör att de blir trygga i sin yrkesroll och kan på så sätt skapa en trygghet hos patienten. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot anestesisjukvård