Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om lärare i årskurs 1–3 och deras syn på läs- och skrivundervisning och läs- och skrivsvårigheter. Internationell och nationell forskning lyfter vikten av att kunna läsa för att få möjlighet att delta i samhället, det minskade intresset för läsning bland våra elever samt vilka framgångsfaktorer som skapar ett lyckat arbete kring läs- och skrivinlärning och läs- och skrivsvårigheter. Något som anses avgörande är att läraren har en tydlig undervisningsstruktur där hen utgår från sina akademiska kunskaper i det praktiska arbetet samt att hen skapar goda relationer till sina elever, vilket ger möjlighet att motivera eleverna till arbete. Vår studie har genomförts genom en kvalitativ forskningsmetod, där vi valt att göra semistrukturerade intervjuer med åtta lärare i årskurs 1–3. Vi har sedan med stor noggrannhet transkriberat och analyserat vårt empiriska material utifrån en analysmodell i sju steg med en fenomenografisk ansats. Vår analys har genererat i åtta kategorier; metod och materialval, lära på olika sätt, motivation och relation, kartläggning och kunskapsöversikt, uppmärksammande, samarbete, stöd i undervisningen och utmaningar. Kategorierna analyserades vidare i relation till den didaktiska triangeln och läsmodellen The Simple View of Reading. Lärarna beskriver en strukturerad och varierad läs - och skrivundervisning, med olika arbetssätt och material som skapar möjlighet för eleverna att lära på olika sätt. Trygga relationer samt motivation är centralt i lärarnas arbete. Genom att kartlägga och testa elevers kunskaper kontinuerligt inom läsning och skrivning, får lärarna ett bra underlag för sin planering av undervisningen. Det sker olika former av samarbeten kring elever i läs- och skrivsvårigheter, såsom pedagogiska diskussioner och gemensamma arbetsinsatser för att ge varandra stöd i arbetet.

Sloyd is related to craft knowing, making traditions and materiality. The meaning of knowing in sloyd is vaguely articulated and thereby can be interpreted by teachers in different ways. This study aims at contributing to an articulation of craft knowing within sloyd education. The study was carried out in the form of two learning studies, each one focusing on a specific object of learning. The knowing of sawing straight was studied through phenomenographic analysis of video recordings of students’ work with handsaws in wood. Different ways of knowing this capability have been described. The second study focused on the knowing of interpreting symbols in sloyd objects. Different ways of perceiving this capability have been described through the learning study’s three iterative lesson interventions. The two objects of learning are discussed as pointing out different aspects of craft knowing in sloyd education. Craft knowing has been recognized as embodied thinking and interaction with tools and materials in order to achieve certain intentions (Dormer, 1994; Illum, 2004). It is often described as embedded in our actions (Polanyi, 1966) and manifested in specific actions: as knowing-in-action (Schön, 1983). Furthermore, it is multimodal and derives from practical knowledge traditions where dexterity, visuality and materiality are central modes of communication (Kress & van Leeuwen, 2006). When engaging in sloyd activities one engages in different communal shared craft techniques and strives to obtain and express intended shapes, functions, lines, patterns and affiliations. To be able to say and make something in a ‘right way’ can be understood as a specific literacy (Gee, 2015). Some aspects of craft knowing are presented and discussed in terms of craft literacy: as embodied interactions with materials and tools in specific ways. These descriptions can contribute to our shared understanding of the meaning of craft knowing as well as the meaning of sloyd knowing.