No description available.

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse som finns av litteratur från efterkrigstiden och framåt i läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Undersökningen söker svar på följande frågeställningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse ges av de texter, bilder och övningsuppgifter som finns i de båda läroböckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och övningsuppgifter för att erbjuda fiktionsförståelse? Empiriska data till studien inhämtas genom att de aktuella kapitlen i läroböckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden för att bearbeta och analysera det empiriska materialet är funktionell analys. Analysen av den insamlade empirin från läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen görs med utgångspunkt i receptionsteori och kognitionsteori. Det receptionsteoretiska ramverket som används i studien grundar sig på Judith A. Langers och Wolfgang Isers teorier om samspelet mellan läsare och text. En kognitionsvetenskaplig utgångspunkt i enlighet med Jana Holsanovas resonemang används för att studera förhållandet mellan text och bild i läroböcker. Resultatet av min studie visar att det främst är samverkan mellan texter och bilder som låter eleven bli medskapare av fiktionen. I läroböckerna är det främst korta textutdrag från skönlitterära verk och övningsuppgifter till textutdragen som för eleven bort från fiktionen. De olika inslagen i läroböckerna fyller olika funktioner, på så vis att vissa av dem bidrar till eleven att förs bort från de inre föreställningsvärldar som eleven bygger upp genom möten med fiktionen.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att, genom en intervjustudie, utreda hur verksamma högstadielärare i svenska resonerar kring värdegrundsfrågor i arbetet med äldre litteratur samt hur de arbetar med litteraturen för att främja värdegrundens identitetsskapande syfte och möjliggöra ett samspel mellan elevernas och texternas repertoarer. Sålunda är syftet även att undersöka hur lärare resonerar kring eventuell problematik som kan uppstå vid elevers fiktionsförståelse av äldre litteratur och lyfta komplexiteten i svensklärares uppdrag. Dessutom studeras lärarnas syn på genus som värdegrundskategori och deras resonemang kring genusperspektivets potential i litteraturundervisningen kopplat till skolans värdegrundsuppdrag. Uppsatsen har sin utgångspunkt i Kathleen McCormicks receptionsteori samt Yvonne Hirdmans genusteori. Resultat visar hur lärarnas arbetssätt med äldre litteratur och genus och sätter värdegrundens identitetsskapande mål i fokus. Resultatet visar även hur lärarnas arbetssätt med äldre litteratur och genus möjliggör ett  samspel mellan elevernas och texternas repertoarer och således kan även värdegrunden förmedlas genom den äldre litteraturen.