• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 283
  • 58
  • 4
  • 1
  • Tagged with
  • 351
  • 204
  • 165
  • 110
  • 75
  • 66
  • 54
  • 52
  • 50
  • 40
  • 29
  • 28
  • 27
  • 25
  • 23
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Piller för hajar : En jämförelse av läkemedelsfonder på den svenska marknaden år 2003-2008

Huuki, Sandra, Åström, Erik January 2008 (has links)
<p>Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat i Sverige till den grad att i stort sett vartenda hushåll har någon form av fondsparande. Med detta kommer fler insatta sparare, flera fondbolag och fonder, samt ökad medial uppmärksamhet. Då vi under 2007 och början av 2008 sett en nedgång på börsen och det ryktas om kommande lågkonjunktur blir det aktuellt att se över sina investeringar. Läkemedelsfonder sägs vara okänsliga för konjunkturen och tenderar att gå sin egen väg på aktiemarknaden. Istället är det andra faktorer som politiska beslut, patentfrågor, forsknings- och utvecklingskostnader påverkar läkemedelsbranschen och hur dessa fonder presterar. Kan läkemedelsfonder vara en passande investering i nuläget då marknaden är på väg neråt?</p><p>I undersökningen jämförs 27 stycken läkemedelsfonder som marknadsförs i Sverige med två index som avspeglar stockholmsbörsen med hänsyn till utdelningar; SIX RX och SIX PRX. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Data om fonderna respektive index har hämtats från analysföretaget morningstar.se respektive databasen SIX Trust.</p><p>Resultatet visade att läkemedelsfonderna tillsammans i genomsnitt per kvartal haft en avkastning på 0,83 %, betydligt lägre än indexen; SIX PRX 4,45 % och SIX RX 4,35 %. Värdeförändringen över hela perioden var också klart sämre för läkemedelsfonderna. Dock fanns det några få undantag, som andra kvartalet 2005 då läkemedelsfonderna slog båda index eller fonden Carnegie Global Healthcare som sticker ut och presterar klart bättre än båda index i genomsnitt och i värdeförändring över perioden. Däremot kunde man se ett mönster; att då marknaden gått neråt har läkemedelsfonderna följt med, men inte lika mycket och vice versa i uppgång. Läkemedelsfonderna hade liknande standardavvikelse som indexen, dvs. lika hög risk, men som sagt till en mycket lägre avkastning. Även Sharpekvoten hos läkemedelsfonderna är mycket lägre än hos indexen, detta är även testat på en signifikantnivå på 5 % och det är en klar skillnad.</p>
22

Kapitalbehov under en innovationsprocess

Janerstål, Patrik, Johansson, Marianne January 2008 (has links)
<p>Ett av regeringens centrala mål för att behålla Sveriges styrka som industrination och välfärdsstat, är att öka nyföretagandet i Sverige. En viktig faktor i nyföretagandet är stimulerandet av innovationer fram till kommersialiserade produkter. Organisationen Grensebroen Arena har inrättats genom offentliga medel, för att stödja innovationer och teknikutveckling inom vård/omsorg i Østfold/Fyrbodal. Grensebroen Arena har funnit att kunskapen om vilka kostnader och kapitalbehov samt dess placering i tid under en innovationsprocess, ofta är begränsad hos den innovatör som befinner sig i början av processen. Detta leder till att innovatörer ibland påbörjar utvecklingen av sin idé utan att ha någon genomarbetad plan, vilket ställer innovatören inför svåra beslut som får tas utan rätt beslutsunderlag. Syftet med undersökningen var att utforska och analysera vilka kostnader som uppstår under en innovationsprocess olika faser samt att skapa förståelse kring innovationsprocessens ingående aktiviteter och deras påverkan på kapitalbehov. Undersökningens metodik har varit att utifrån ett hermeneutiskt synsätt utforska kapitalbehovet under en innovationsprocess. Organisationer som stödjer innovationer har beskrivit processen generellt, kvalitativa fallstudier av tre innovationsprocesser har genomförts genom djupintervjuer. Slutligen har en kvantitativ positionering av fallstudierna utförts genom en enkätundersökning till företag som erhållit innovationslån under 2000-talet. Resultatet av studierna visar att en innovationsprocess varierar i fråga om tid och kapitalbehov. Vi har funnit ett tidsintervall på mellan två år och elva år, och ett kapitalbehov på mellan en miljon kronor och nio miljoner kronor. För flertalet av de studerade processerna finns ett relativt blygsamt kapitalbehov i de inledande faserna, vilket följs av ett accelererande kapitalbehov under den del av processen då produkten kommersialiseras.</p>
23

Finansiering i bostadsföretag : En jämförelse mellan allmännyttiga och privata bostadsföretag

Sjöstrand, Annelie, Lundell, Johanna, Blom, Frida January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om,</p><p>och i så fall på vilket sätt, finansieringen skiljer sig mellan allmännyttiga och privata</p><p>bostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tio</p><p>bostadsföretag med främst bostäder i innehavet. Fem av företagen är allmännyttiga och</p><p>fem är privata. Eftersom det är bostadsbolagens situation i dagsläget som undersöks är</p><p>studien i första hand beskrivande och eftersom det är förhållandet vid en viss tidpunkt</p><p>som undersöks är det en tvärsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kort</p><p>för relevant investeringsteori medan tyngden lagts på finansieringsteorin.</p><p>Undersökningen visar att både allmännyttiga och privata bostadsföretag har en varierad</p><p>låneportfölj och de flesta använder sig av både intern och extern finansiering. De</p><p>vanligaste finansieringsformerna är lån från bank och återinvestering av kassaflöde. Det</p><p>sistnämnda beror på att företagen blivit mer stabila och idag kan finansiera sina</p><p>investeringar med det egna kassaflödet i större utsträckning. Samtidigt anses banklån</p><p>generellt vara en fördelaktig finansieringsform. Finansieringskällorna har förändrats</p><p>något över tid och företagen använder sig idag av fler typer av finansiering än tidigare.</p><p>För vissa allmännyttiga företag har internbanker införts.</p><p>Skillnaderna i finansieringsmöjligheter ligger i större utsträckning i företagens storlek</p><p>än i ägandeformen. Större företag kan dra nytta av billigare finansieringskällor som de</p><p>mindre inte har möjlighet till, exempelvis obligationslån och värdepapperisering.</p><p>Fördelar för allmännyttan gentemot privata bostadsföretag är att de allmännyttiga</p><p>företagen har stabila fastighetsbestånd över tid och har en kommunal borgen, vilket ger</p><p>en trygghet för långivarna. Stora allmännyttiga företag kan dessutom använda sig av</p><p>internbanker som ger mer förmånlig ut- och inlåning. Teoretiskt innebär internbanken</p><p>fördelar, men i dagsläget uttrycker inte bostadsföretagen detta som en speciellt stor</p><p>skillnad. Anledningen kan vara att marknaden i dagsläget är gynnsam för alla</p><p>bostadsföretag, till exempel när det gäller att få fördelaktiga lån. Privata bostadsföretag</p><p>använder över lag något mer riskfyllda finansieringsformer så som aktier, fonder och</p><p>obligationslån.</p>
24

Bolån : Har nischbankernas inträde på marknaden förändrat storbankernas agerande vid utlåning till bolån?

Andréasson, Johan, Johansson, Sara January 2007 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad.</p><p>Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker.</p><p>Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet. Bankerna ser gärna sina kunder som helkunder, de flesta bankerna förutsätter att kunden flyttar över alla sina tillgångar och skulder till den ”nya banken”. Om kunden flyttar alla konton till den nya banken kan personen få en bättre helhetslösning än vad de skulle ha fått om de enbart tog ett lån hos den ”nya banken”. Alla banker betonade att de jobbar med helhetslösningar.</p><p>Storbankerna har en fördel jämfört med nischbankerna då det är lättare för kunden att ha en relation till banken och den personlige bankmannen. Nischbankerna har inga lokala kontor och därför blir det svårt för kunden att inleda en relation till banken överhuvudtaget.</p><p>Trots att konkurrensen ökar så kan inte banken bevilja ett bolån enbart av konkurrensskäl, de måste känna ett förtroende för kunden och veta att de klarar av att betala den kostnad som bolånet innebär i nuläget.</p>
25

Utlåning : Hur finanskrisen har påverkat bankers utlåning till små och medelstora företag

Pettersson, Therese, Rundh, Johan January 2009 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan.</p><p>Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt.</p><p>Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen.</p><p>Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna.  </p>
26

Små tillväxtföretag och extern finansiering

Nielsen, Johan, Karlsson, Patrik, Christensen, Per Johan January 2007 (has links)
Lågkonjunkturen i början av 1990-talet följdes av en kreditåtstramning som ledde till att både små och stora företag fick svårare att erhålla finansiering. Det finns ett betydande samhällsintresse för de mindre företagens kapitalförsörjning och små företag har ett starkt behov av finansiering. Denna studie behandlar attityden till extern finansiering hos små tillväxtföretag. Genom att klargöra detta vill vi öka förståelsen för hur små företag resonerar kring extern finansiering och få fram vilka orsaker som ligger bakom deras val. Till vår hjälp använder vi vår referensram där vi talar om en finansieringsproblematik, en rangordning av olika finansieringsalternativ samt beskriver olika finansieringsmöjligheter. För att besvara uppsatsens problem och syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod. Empirisk data har samlats in genom personliga intervjuer med fyra utvalda företag. Slutsatsen av denna studie är att små företag har en negativ attityd till att släppa in nya ägare men företagen upplever att deras finansiärer tillgodosett dess kapitalbehov. Vi kan vidare konstatera att företagen rangordnar sina finansieringsmöjligheter i tur och ordning efter internt genererade medel, externt kapital och som sista alternativ att släppa in nya ägare. Små företag har inte skattelättnader i åtanke när de väljer mellan olika finansieringsalternativ och genomgående utgör banken den viktigaste kapitalkällan, främst genom checkkrediten.
27

Financial Statements and SMEs' loan granting

Karimunda, Michel, Barumwete, Lyna Alami January 2007 (has links)
Abstract Date: 2007-05-16 Authors: Lyna Alami Barumwete Michel Karimunda Course: Bachelor thesis in business administration,10 Swedish Credits (15 ECTS) Tutor: Margareta Paulsson Title: Financial statements and SMEs’ loan granting. Problem: How do banks use financial reports and accounts during SMEs’ loan granting? Purpose: The main goal of the thesis is to analyse how banks use financial reports and accounts during SMEs’ loan granting. Additionally, we will analyse what kind of information in the financial statements lenders prioritise when deciding to grant a loan to SMEs. Methodology: We used a qualitative and deductive scientific method. The empirical material and data has been collected through four face-to-face interviews with three major banks operating in Umeå. Conclusions: We found that financial and accounting information is significant during credit assessment for SMEs, especially when it comes to evaluate their repayment ability and control of their financial stability. Still, there are other factors that play a major roll and have therefore to be taken into consideration such as acquaintance and what the loan is going to be used for. Key words: Financial information, auditing information, accounting information, bank lending, credit assessment, credit-risk, loan and credit granting, SME. Number of pages: 55 Number of references/sources: 24
28

Finansiering i bostadsföretag : En jämförelse mellan allmännyttiga och privata bostadsföretag

Sjöstrand, Annelie, Lundell, Johanna, Blom, Frida January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur bostadsföretags finansiering ser ut samt om, och i så fall på vilket sätt, finansieringen skiljer sig mellan allmännyttiga och privata bostadsföretag. Undersökningen har gjorts genom öppna telefonintervjuer med tio bostadsföretag med främst bostäder i innehavet. Fem av företagen är allmännyttiga och fem är privata. Eftersom det är bostadsbolagens situation i dagsläget som undersöks är studien i första hand beskrivande och eftersom det är förhållandet vid en viss tidpunkt som undersöks är det en tvärsnittsstudie som genomförs. I teoriavsnittet redogörs kort för relevant investeringsteori medan tyngden lagts på finansieringsteorin. Undersökningen visar att både allmännyttiga och privata bostadsföretag har en varierad låneportfölj och de flesta använder sig av både intern och extern finansiering. De vanligaste finansieringsformerna är lån från bank och återinvestering av kassaflöde. Det sistnämnda beror på att företagen blivit mer stabila och idag kan finansiera sina investeringar med det egna kassaflödet i större utsträckning. Samtidigt anses banklån generellt vara en fördelaktig finansieringsform. Finansieringskällorna har förändrats något över tid och företagen använder sig idag av fler typer av finansiering än tidigare. För vissa allmännyttiga företag har internbanker införts. Skillnaderna i finansieringsmöjligheter ligger i större utsträckning i företagens storlek än i ägandeformen. Större företag kan dra nytta av billigare finansieringskällor som de mindre inte har möjlighet till, exempelvis obligationslån och värdepapperisering. Fördelar för allmännyttan gentemot privata bostadsföretag är att de allmännyttiga företagen har stabila fastighetsbestånd över tid och har en kommunal borgen, vilket ger en trygghet för långivarna. Stora allmännyttiga företag kan dessutom använda sig av internbanker som ger mer förmånlig ut- och inlåning. Teoretiskt innebär internbanken fördelar, men i dagsläget uttrycker inte bostadsföretagen detta som en speciellt stor skillnad. Anledningen kan vara att marknaden i dagsläget är gynnsam för alla bostadsföretag, till exempel när det gäller att få fördelaktiga lån. Privata bostadsföretag använder över lag något mer riskfyllda finansieringsformer så som aktier, fonder och obligationslån.
29

Bolån : Har nischbankernas inträde på marknaden förändrat storbankernas agerande vid utlåning till bolån?

Andréasson, Johan, Johansson, Sara January 2007 (has links)
Syftet med uppsatsen är att se vad som förändrats i bankernas krav på utlåning vid fastighetsköp sedan nischbanker trätt in på marknaden. Med hjälp av två fiktiva par har vi sökt svaret hos Swedbank, Länsförsäkringar Bank och Försäkring, Nordea, Värmlands Provinsbank och Handelsbanken i Karlstad. Intervjuerna som utförts har skett genom öppna intervjuer och respondenterna har fått svara fritt på de ställda frågorna. De fem bankerna som undersökts står för sammanlagt 80 % av bolånemarknaden. Som utgångspunkt för undersökningen har vi studerat teorier inom bankernas relation till kunden, konkurrens mellan bankerna och hur amorteringarna sker. Sedan nischbankernas inträde på marknaden har bankerna fått sänka sina krav på grund av konkurrens. Nischbankerna har bidragit till att storbankerna fått höja sin belåningsgrad på lån till fastigheter samt att de i vissa fall fått sänka sina krav när det gäller säkerhet för lånet. Bankerna ser gärna sina kunder som helkunder, de flesta bankerna förutsätter att kunden flyttar över alla sina tillgångar och skulder till den ”nya banken”. Om kunden flyttar alla konton till den nya banken kan personen få en bättre helhetslösning än vad de skulle ha fått om de enbart tog ett lån hos den ”nya banken”. Alla banker betonade att de jobbar med helhetslösningar. Storbankerna har en fördel jämfört med nischbankerna då det är lättare för kunden att ha en relation till banken och den personlige bankmannen. Nischbankerna har inga lokala kontor och därför blir det svårt för kunden att inleda en relation till banken överhuvudtaget. Trots att konkurrensen ökar så kan inte banken bevilja ett bolån enbart av konkurrensskäl, de måste känna ett förtroende för kunden och veta att de klarar av att betala den kostnad som bolånet innebär i nuläget.
30

Piller för hajar : En jämförelse av läkemedelsfonder på den svenska marknaden år 2003-2008

Huuki, Sandra, Åström, Erik January 2008 (has links)
Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat i Sverige till den grad att i stort sett vartenda hushåll har någon form av fondsparande. Med detta kommer fler insatta sparare, flera fondbolag och fonder, samt ökad medial uppmärksamhet. Då vi under 2007 och början av 2008 sett en nedgång på börsen och det ryktas om kommande lågkonjunktur blir det aktuellt att se över sina investeringar. Läkemedelsfonder sägs vara okänsliga för konjunkturen och tenderar att gå sin egen väg på aktiemarknaden. Istället är det andra faktorer som politiska beslut, patentfrågor, forsknings- och utvecklingskostnader påverkar läkemedelsbranschen och hur dessa fonder presterar. Kan läkemedelsfonder vara en passande investering i nuläget då marknaden är på väg neråt? I undersökningen jämförs 27 stycken läkemedelsfonder som marknadsförs i Sverige med två index som avspeglar stockholmsbörsen med hänsyn till utdelningar; SIX RX och SIX PRX. Jämförelsen har gjorts kvartalsvis och undersökt avkastning, standardavvikelse och Sharpekvot. Data om fonderna respektive index har hämtats från analysföretaget morningstar.se respektive databasen SIX Trust. Resultatet visade att läkemedelsfonderna tillsammans i genomsnitt per kvartal haft en avkastning på 0,83 %, betydligt lägre än indexen; SIX PRX 4,45 % och SIX RX 4,35 %. Värdeförändringen över hela perioden var också klart sämre för läkemedelsfonderna. Dock fanns det några få undantag, som andra kvartalet 2005 då läkemedelsfonderna slog båda index eller fonden Carnegie Global Healthcare som sticker ut och presterar klart bättre än båda index i genomsnitt och i värdeförändring över perioden. Däremot kunde man se ett mönster; att då marknaden gått neråt har läkemedelsfonderna följt med, men inte lika mycket och vice versa i uppgång. Läkemedelsfonderna hade liknande standardavvikelse som indexen, dvs. lika hög risk, men som sagt till en mycket lägre avkastning. Även Sharpekvoten hos läkemedelsfonderna är mycket lägre än hos indexen, detta är även testat på en signifikantnivå på 5 % och det är en klar skillnad.

Page generated in 0.0645 seconds