<p>Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning.</p><p>Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet. Detta är även fallet för</p><p>redovisningens kvalitet för det analyserade företaget.</p> / <p>Financial analysts employed by different financial institutes every month issue a number of stock reports where estimates of the analyzed company’s future progress are presented. This study focuses on the question how precise analysts are in their forecasts of valuation</p><p>components concerning the income statement, the balance sheet and the company’s cash flows. Also, the question whether the deviations from the true values can be explained from the amount of non-financial information disclosed in the reports as well as from the quality of</p><p>the analyzed company’s account is focused.</p><p>The study shows that a majority of the analysts’ forecasts are negatively skewed, meaning that the real values exceed the estimates. This result contradicts the bulk of the earlier studies from the US and Great Britain. Furthermore, somewhat surprisingly, the study shows that no relation can be found between either non-financial disclosure or the quality of accounts and the precision in analysts’ estimates.</p>

<p>I dagens samhälle har det blivit allt viktigare för idrottsklubbar att få finansiärer utifrån. De ekonomiska kraven på klubbarna för att kunna överleva har på senare tid blivit större och därför utgör sponsring en allt större och viktigare del av idrottsklubbars ekonomi. För att ett hockeylag ska få spela i elitserien måste en elitlicens uppfyllas. Elitlicensen innebär bestämmelser om att ett lag som sportsligt kvalificerat sig för elitserien därutöver ska uppfylla vissa angivna krav på ekonomisk stabillitet, god organisation, ungdomsverksamhet och arenakapacitet. Uppfylls inte elitlicensen får laget inte spela i högsta divisionen trots att klubben rent sportsligt skulle klara av detta.</p><p>Utvecklandet av sponsringen har gynnats av att dagens företag inte längre kan konkurrera enbart med pris och produkt. Det räcker inte att bara sälja produkten utan det är viktigt för organisationen att bygga upp ett förtroende med kunderna. Det är därför viktigt för företag att knyta sina produkter till något för att konkurrera bättre. Sponsring kan vara ett sätt för företagen att skapa en fördel gentemot konkurrenter vid affärsuppgörelser.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka sponsringen av Färjestad BK och få en förståelse för hur idrottsklubben jobbar med sponsringen. Vi vill även undersöka samarbetet mellan idrottsklubben och företagen som sponsrar.</p><p>Vi har samlat in vår empiri genom intervjuer. Intervjuerna genomfördes via telefon och via besök på företagen. En intervju genomfördes även via mail.</p><p>Vi har kunnat dra slutsatsen att Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt då ishockeyklubben har ett gott rykte både organisatorisk och sportsligt. Aktörerna inom klubben uppfattas som väldigt trevliga och professionella. Färjestad BK är ett attraktivt sponsringsobjekt främst genom att klubben anses ha ett bra anseende och inga skandaler förekommer inom organisationen.</p><p>Beroende på vilka mål och motiv företagen har med sponsringen ställer de olika krav på samarbetet. Det vanligaste motivet till sponsring är exponering av företagen. Alla undersökta företag vill förknippas med Färjestad BK då klubben har ett gott anseende. Många andra av de intervjuade företagen vill samarbeta med Färjestad BK så det gynnar samhället och dess invånare. Det framkommer tydligt att sponsorerna inte skulle gilla om Färjestad BK riskerar att skamfila sitt rykte genom till exempel dopingskandaler eller liknande. De mindre företagen tenderar att tänka mer med hjärtat.</p><p>Sponsringens värde är olika för företagen. Värdet beror på företagens motiv, mål och krav med sponsringen. Sponsringen gör att ett företag kan ha en viss fördel gentemot en konkurrent i ett affärsutbyte. Sponsring bidrar även till att skapa positiva attityder om det egna företaget, att synas med ishockeyklubben ger mycket tillbaka. Att synas med ett väletablerat varumärke stärker hela organisationen och bidrar till att gemene man kan få en mer positiv bild av företaget. Skapandet av nätverk är den största fördelen med sponsringen enligt de undersökta företagen.</p>

<p>The thesis handles the principal-agency problem between shareholders and the Chief Executive Officer. The purpose of the thesis was to examine the link between CEO compensation and corporate performance measured as a change in Market to Book ratio. Data was collected from corporate annual reports between the years 2000 – 2008 and the study covers 39 Swedish companies from the Stockholm Stock Exchange Large Cap list. To examine whether there is a link between the CEO´s compensation and firm performance, we performed a regression analysis, and no significant relation is found. We found a significant positive correlation in the relationship between shareholder return and CEO compensation; we also found a significant positive correlation in the relationship between corporate value and CEO compensation. The thesis also considered other explanatory variables to examine what may affect CEO compensation and the study investigated these by performing regressions analysis. We observed that firm characteristics such as the number of board members and the CEO ownership effect the CEO compensation.</p>

Problem Efter stormen Gudrun drog över Sverige den 8 januari 2005 var en naturkatastrof ett faktum. Träd blåste ner och många skogsägare förlorade åtskilliga hektar skog. Elledningarna som sträcker sig genom den småländska skogen blev ett lätt byte för stormen. En del elbolag har valt att satsa på driftsäkerhet genom att gräva ner elledningar. Det pratas om höga kostnader vid nedgrävning av elledningar men det måste finnas anledning till att ett antal elbolag valt att inte gräva ner sina elledningar. Att genomföra en sådan radikal förändring av nätstrukturen skulle troligen innebära lång förberedelse och en mångmiljoninvestering. Syfte Syftet med denna uppsats är att söka svar på vilka faktorer Sydkraft Nät AB tar hänsyn till vid planläggande av investeringar Metod Utifrån syftet med uppsatsen valdes en kvalitativ metodansats med personliga intervjuer där fokuspunkter användes. Dessa var framtagna utifrån uppsatsens frågeställning med intention att uppfylla uppsatsens syfte. Vår avsikt var att granska Sydkraft Nät ABs agerande utifrån deras eget perspektiv och tolka dessa med hjälp av på området vedertagna teorier. Resultat Sydkraft Nät AB tar hänsyn till en rad olika faktorer vid planläggande av en investering: • Vilken investeringstyp det är, det vill säga om ett nät behöver bytas ut/byggas ut eller så projekteras ett helt nytt nät fram. • Vilket syfte investeringen har. • Vilken sorts elledning som passar bäst till investeringens syftet. • Kostnader för investeringen. • Vilka intäkter investeringen förväntas generera. • Vilken nättariff som är skälig enligt Statens reglering. / Problem On January 8 2005, a major storm past Sweden causing substantial devastation. Many landowners lost numerous acres of forest as trees fell from the powerful wind. Many power lines stretching through the forests of Sweden’s southern parts got damaged from the falling trees. Some power companies have earlier taken safety precautions by digging the cables into the ground. Discussions are frequent about the high costs associated with this process but some companies have still done it. To commence such a radical change in system structure, a company need years of planning and major capital resources. Purpose The purpose of this report is to find answer to what factors Sydkraft Nät AB has to consider in their investment process. Method This report has been made with a qualitative method based on interviews. These interviews were based on focus points made from the problem statement in intention to fulfil the purpose of the report. Our intention is to investigate actions taken by Sydkraft Nät AB, from their own perspective, and interpret these utilizing commonly used investment theories. Results Sydkraft Nät AB has to take several factors into consideration when planning their investments: • What kind of investment it is. Is the system in need of extension or replacement? • The purpose of the investment • What kind of cable would be appropriate • Investment cost • How much revenue will the investment generate • What tariff can be used according to government regulations

Idag diskuteras det ofta om problematiken att glesbygden och Norrlands inland avbefolkas. En viktig förutsättning för att folket ska stanna är en fungerande arbetsmarknad. Ett gynnsamt företagsklimat skapar arbetstillfällen vilket i sin tur bromsar utflyttningen. Detta leder oss in på frågan hur företagens finansieringssituation ser ut idag? Detta arbete visar på vilket sätt företagen i Norrlands inland skaffar kapital. Det sammanställer även vilka kriterier företagen måste uppfylla för att erhålla kapital samt hur företagen gynnas eller missgynnas av att de är belägna i inlandet. För att utreda dessa frågeställningar har sju intervjuer genomförts. Dessa riktar sig till företag, banker samt förmedlare av affärsänglar och venture-capitalföretag. Resultaten visar att förutom eget kapital är olika typer av bankkrediter vanliga finansieringsformer. Alla undersökta företag hade även använt sig av olika bidragspengar och såg detta som ett alternativ även i framtiden. Det finns inget utbrett motstånd från riskkapitalister att investera i inlandet men detta sker ändå inte i någon större utsträckning. Bland företagen kunde vi också urskilja en okunskap angående dessa investeringsmöjligheter vilket givetvis är en orsak till varför riskkapitalet sällan hamnar i inlandet. Att kunna erbjuda säkerheter nämns som ett grundkrav för banklånen. Bankerna vill också se en väl fungerande verksamhet vilket kan bedömas på lite olika sätt. Bland annat studeras historiska data om sådan finns och affärsplanen. Vidare ser vi att entreprenören i sig är väldigt viktig och inte minst förhållandet med banken. Banktjänstemannen har bättre översikt på marknaden på en mindre ort men känner också ofta till entreprenören sedan tidigare. Samtliga investerare ser gärna att entreprenören själv satsar pengar i rörelsen, detta ger en indikation på att man själv tror på idén och är beredd att jobba hårt för den. Vi har även sett att företagen i inlandet har speciella förutsättningar på andra punkter också. Bland fördelarna kan vi se att de har lägre kostnader för lokaler och personal men även en lägre personalomsättning. Punkter där företagen missgynnas är bland annat att utbudet av lokala banker är mindre, de har en mindre lokal marknad samt att kostnaderna för transporter är högre.

Aktieanalytiker från ett flertal analyshus utfärdar flera gånger i månaden aktieanalyser där deras prognoser över det analyserade företagets utveckling över en överskådlig tid presenteras. Denna studie studerar hur professionella aktieanalytiker lyckas med att i dessa aktieanalyser prognostisera parametrar gällande det analyserade företagets resultat- och balansräkning samt kassaflöden vilka används som utgångspunkt för att sedan värdera företaget. Dessutom studeras om analytikernas korrekthet i sina prognoser kan ses bero utav dels den information som bifogas i analyserna och dels kvaliteten på det analyserade företagets redovisning. Studien visar att majoriteten utav de värderingsparametrar som analytikerna prognostiserar uppvisar en negativ skevhet, det vill säga; det verkliga värdet på parametrarna överträffar analytikernas prognoser. Detta resultat går tvärtemot ett antal tidigare studier från USA och Storbritannien. Vidare hittas något förvånande inga samband mellan mängden icke-finansiell information som bifogas i aktieanalysen och prognosernas korrekthet. Detta är även fallet för redovisningens kvalitet för det analyserade företaget. / Financial analysts employed by different financial institutes every month issue a number of stock reports where estimates of the analyzed company’s future progress are presented. This study focuses on the question how precise analysts are in their forecasts of valuation components concerning the income statement, the balance sheet and the company’s cash flows. Also, the question whether the deviations from the true values can be explained from the amount of non-financial information disclosed in the reports as well as from the quality of the analyzed company’s account is focused. The study shows that a majority of the analysts’ forecasts are negatively skewed, meaning that the real values exceed the estimates. This result contradicts the bulk of the earlier studies from the US and Great Britain. Furthermore, somewhat surprisingly, the study shows that no relation can be found between either non-financial disclosure or the quality of accounts and the precision in analysts’ estimates.

Kunskapsföretag är ett företag som förlitar sig på sin personals kunskap, humankapitalet, som intäktsskapare. Personalens kunskap kan inte redovisas som exempelvis en maskin i ett industriföretag kan. Detta kan skapa problem vid värderingen av kunskapsföretaget, både för investerare och för kreditbedömare. Detta gör att denna typ av företag kan ha problem med finansiering av verksamheten. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka om kunskapsföretagen ansåg det vara ett problem att de inte kan redovisa sin personals kunskap och hur de i så fall kringgår detta problem. Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget gick ut på att undersöka årsredovisningar från 15 företag som vi ansåg föll under definitionen kunskapsföretag. Det andra steget var att genomföra intervjuer med tre av dessa företag för att undersöka vilka alternativa kommunikationskanaler som eventuellt används i förmedlingen av humankapitalet och hur de såg på problematiken kring humankapitalets vara eller icke vara i redovisningen. Vi valde att utgå från tre typer av teorier, kommunikationsteori, intressentteorin och Konradgruppens alternativa redovisning. Av dessa lades tyngdpunkten på den sistnämnde då denna teori tar upp en alternativ redovisning för kunskapsföretag. Resultaten från steg 1 analyserades med hjälp av en excel-tabell där användningen av Konradgruppens föreslagna nyckeltal och redovisning sammanfattades. Resultaten från steg två analyserades genom att vi försökte hitta samband och likheter mellan svaren från de olika intervjuerna. Dessa resultat visade att kunskapsföretagen inte i någon större utsträckning använde sig av vare sig de av Konradgruppen föreslagna nyckeltalen eller någon annan form av kommunikation för att kommunicera ut humankapitalets betydelse för värdeskapandet. Istället visar resultaten att företagen anser att marknaden är kompetent nog att uppfatta detta på egen hand.

Syfte: Undersökningen ämnar visa om och i så fall hur nyckeltalen lönsamhet, kapitalstruktur och skuldsättningsgrad samverkar i olika lågprisflygbolag. Metod: Valda relevanta teorier har utgjort ramen för insamlandet av data från företagens årsredovisningar samt kompletterande information från artiklar, relevant litteratur och tidigare forskning. Slutsatser: Effektivisering och kostnadsbesparingar är en avgörande faktor för företags överlevnad i dagens flygbransch. Allianser är en trend som flygbolag från USA anammat ett antal år för att fortsätta vara konkurrenskraftiga på en marknad som konstant utvecklas. Nordiska flygbolag har börjat att strategiskt bredda sitt utbud eller att fokuserat nischa sig.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka hur fastighetsbolag värderar historisk ekonomisk information och information från kompletterande källor vid kreditbedömning av aktiebolag som hyresgäster. Utgångspunkten för studien var att de på grund av den komplexa kreditgivningen fastighetsbolagen har, så måste de ta hänsyn till en rad faktorer. Förutom att ta hänsyn till historisk ekonomisk information, så bör fastighetsbolagen även ta hänsyn till ickefinansiella källor som t.ex. hyresgästens affärsidé och hyresgästens kompetens som företagsledare. Vi ville även undersöka om det fanns upparbetade rutiner för kreditbedömningen och om fastighetsbolagen gjorde skillnad vid kreditbedömningen av nystartade och etablerade företag. I studien undersökte vi förekomsten av upparbetade rutiner för kreditbedömningen i fastighetsbolagen och om kreditgivaren gör skillnad i kreditbedömningen av nystartade respektive etablerade företag. För att besvara frågeställningen genomfördes semistrukturerade intervjuer med de tre personer som gör kreditbedömningarna på respektive fastighetsbolag. Alla fastighetsbolag är för övrigt verksamma i Östersundsområdet. Studien visar att fastighetsbolagen inte tillämpar hela det teoretiska underlaget vid kreditbedömningen. Även kreditbedömarens utbildnings- och yrkesbakgrund påverkar valet av information. En annan slutsats är att fastighetsbolagen vid kreditbedömningen av nystartade företag, baserar kreditbedömningen på ickefinansiella källor. Dessa källor kan vara till exempel rekommendationer från respondentens kontaktnätverk eller bedömning av den presumtive hyresgästens marknadsplan eller budget. Undersökningen visar att det, ur ett ägar- och koncernperspektiv, finns skillnader i rutiner och kredithanteringspolicys. Vi anser att fastighetsbolagen är reducerat rationella med kreditbedömningsprocessen, och att de i första hand väljer att prioritera andra riskfaktorer. / Abstract The purpose with this essay was to investigate how real estate companys, value historical economic information and information from other sources at credit appraisal of corporation as tenants. The starting point of the study was as a result of the complexed granting of credits the real estate company has, which means they have to consider many factors. Other then considering the historical economic information, the real estate company also should consider non-financial sources such as tenant´s business idea and the tenant´s competence as a business leader. We also wanted to investigate if the real estate companys had any policys or rutines they had to follow in their credit analysis and if they make any different judgement in their credit analysis between new- and already established companys. To answer these questions we made three semistructured interviews with the person that makes the credit analysis at each real estate company, which are all located in Östersund. The results of the investigation show that the real estate companys doesn´t use all the theoretical basis there is, when they make the credit analysis. The information they use and value depends on their backgrounds, former experience and education. Another conclusion is that real estate companys at credit analysis of a new started company base their credit analysis on non financial sources. These sources could for example be recommendations from respondent´s network of contacts or the judgemet of the presumptive tenant´s market plan or financial budget. The investigation also shows that from an owner – and concernperspektive there´s divergence in rutines and credit management policys. We consider that the real estate companys are reduced rational with the credit management process and that they choose to prior other risk factors.

I nära tio år har främst amerikanska placerare utnyttjat strategin carry trade för att skapa positiva avkastningar. Strategin innebär att lån tas på en marknad med låga räntor för att sedan placeras på en annan marknad med högre räntor. Det är främst de japanska och amerikanska räntemarknaderna som har använts. Syftet med uppsatsen är att utreda om det går att få en positiv avkastning vid carry trade-affärer. Vi kommer även att belysa vilka risker som uppstår vid dessa investeringar, samt undersöka vad som kan göras för att minimera de risker som uppstår. Genom att studera andra länder med betydande räntedifferenser vill vi även utreda om denna strategi går att tillämpa på andra ränte- och valutamarknader än Japan och USA. För att uppfylla syftet har en kvantitativ studie genomförts baserad på sekundärdata, där vi skapat olika fiktiva affärer över tre tidsperioder för att kunna räkna ut och jämföra avkastningar. Vi har även undersökt olika hedgingstrategier för att se om det är något som en aktör kan använda sig av på ett effektivt sätt vid nämnda affärer. I teorikapitlet tar vi upp två relevanta teorier för arbetet, uncovered interest rate parity och covered interest rate parity. Den första teorin säger att om två länders räntor skiljer sig åt förväntas växelkursen mellan ländernas valutor att på sikt helt och hållet ta ut ränteskillnaden. Den andra teorin säger att en riskfri investering, oavsett land, alltid ska ge samma avkastning. Resultatet från undersökningen visar att teorin uncovered interest rate parity stämmer dåligt överens med vår empiri. I studien har vi funnit att det är möjligt att skapa positiva avkastningar om affärerna är riskfyllda. Covered interest rate parity motsvarar däremot empirin i mycket hög grad. Undersökningen har inte resulterat i några lämpliga metoder att använda för att hedga carry trade-affärer mot valutarisken. Studien visar även på att det går att göra lyckade carry trade-affärer på andra marknader än Japan och USA.