Denna magisteruppsats analyseraraktieägarvärdeslogikens effektpå organisationer.Forskare menar att aktieägarvärdeslogiken har spridits till resterande delar av samhället. Föratt kunnadra slutsatserundersöksaktieägarvärdelogikens påverkan i AB Volvo, vilken byggerpå Tengblads (2011) forskning, samt påbyggda studier och ideologikritik.I denna magisteruppsatsspelar agentteorinen viktig roll eftersom den ärbaseradpå aktieägarvärdeslogiken däraktieägarvärdetmaximerasgenom styrning av företagsledning. I agentteorin tar aktieägare rollen som huvudmän och företagsledare är deras agenter. Om ett företag anses vara överkapitaliserat på grund av stora finansiella buffertar, kan höga utdelningar delas ut till aktieägare vilket kan påverka företaget negativt eftersom dess finansiellatillgångar minskat. Som en konsekvens blir soliditeten mindre i företaget ochföretagstillväxtenkanocksåpåverkas genom attutrymmet för investeringar minskar.Aktieägare vill ha höga utdelningar dåhöga utdelningar ger aktieägare rikedom ochmakt(Black, 1990; Davis och Thompson, 1994).Studiervisar att en dramatisk försämring av soliditeten i AB Volvo sker under perioden 2006-2009. Det hävdas i uppsatsen att soliditeten på drygt20procenti dagslägetärförlågt förett konjunkturkänsligt företag som AB Volvo.Därför behöver AB Volvo bygga på sina finansiella buffertar för att höja soliditeten som gör att företaget klarar tatillfälliga förluster till följd av konjunktursvängningar.

<p>Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder:</p><p>Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten?</p><p>Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området.</p><p>Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen:</p><p>H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet.</p><p>Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.</p>

<p><strong><p>SAMMANFATTNING</p><p>Företagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererar</p><p>ett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver dem</p><p>investera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men även</p><p>risk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill säga</p><p>fördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag och</p><p>branscher. Ju mer lån desto större hävstångseffekt, men samtidigt tillkommer risker på</p><p>marknader. I enlighet med trade-off teorin så gör företag därför en avvägning mellan dessa</p><p>effekter. En annan definition på optimal kapitalstruktur är att minimera kapitalkostnaden. En</p><p>aspekt som är viktig i detta sammanhang är därför hur lastbilens amortering och avskrivning</p><p>matchas då detta minskar kapitalkostnaden. Konjunktur och förändrade förutsättningar för lån</p><p>och konkurrens gör att bedömningen av en lastbilsinvesterings lönsamhet är komplex till sin</p><p>natur.</p><p>Vi har i den här studien inriktat oss på problemet hur åkerier bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lastbilsinvesteringar, samt hur bank och finansieringsbolag bedömer risk och lönsamhet vid</p><p>lån till åkerier. Syftet är att genom två fallstudier analysera hur två åkerier går tillväga vid</p><p>lastbilsinvesteringar, vilka risker som bedöms, hur finansieringen sker, samt vilka</p><p>bedömningskriterier bank och finansieringsbolag utgår ifrån vid lån till åkerier.</p><p>Vi har utfört studien genom en fallstudie av två åkerier i Umeå, Mångbergs Åkeri AB samt</p><p>NSA Logistics AB. Vi har även intervjuat två banker, Swedbank och SEB i Umeå, samt gjort</p><p>en enkätstudie av ett finansieringsbolag, Volvofinans bank. Studien skedde genom intervjuer</p><p>med VD på åkerierna Mångbergs Åkeri AB och NSA Logistics AB i Umeå, samt med</p><p>handläggare på bankerna Swedbank och SEB:s kontor i Umeå, men även genom en enkät till</p><p>Volvofinans bank.</p><p>Analysen visar att åkerierna hanterar lönsamhet och risk genom att skriva avtal med kund,</p><p>bank och finansieringsbolag och leverantörer i förväg. I och med det har dem kontroll på en</p><p>stor del av kostnader och efterfrågan och har därigenom en välplanerad ekonomistyrning.</p><p>Största riskerna finns i räntornas fluktuation, konkurrens från utlandet och att inte få</p><p>körningar. Lönsamheten uppstår genom att åkerierna följer sina affärsidéer och har goda</p><p>relationer med kunder och därmed ger dem värde. Bank och finansieringsbolag utgår ifrån</p><p>och analyserar åkeriernas redovisningsdata och en stor del av bedömningen uppstår genom</p><p>bra relationer mellan åkeri och bank.</p><p>Vi föreslår slutligen att åkerierna bör använda sig av en DuPont-analys för att få större</p><p>kontroll över risk och lönsamhet genom att analysera vinstmarginal och kapitalbindning.</p><p>Nyckelord: lönsamhet, risk, investering, avskrivning, finansiering, kapitalstruktur, relationer,</p><p>åkerier, finansieringsbolag, bank.</p></strong></p>

<p>Bakgrund och problem: Idag redovisas leasing antingen enligt den internationella IAS17, eller den svenska motsvarigheten RR 6:99. Kärnan av dessa standarder är att leasingantingen skall klassificeras som operationell, och då bara belasta resultaträkningen,alternativt som finansiellt och då aktiveras över balansräkning. Dessa rekommendationer hardock under en längre tid kritiserats då de bryter mot IASBs föreställningsram, och nu harsåledes ett samarbete mellan IASB och FASB inletts för att överblicka dagen standarder.Vilka förändringar detta leder fram till kan man bara spekulera i, men en trolig förändringvore något i linje med G4+1 gruppens förslag om en totalaktivering av leasing.</p><p>Analys och Slutsats: Våra resultat visar att det idag definitivt existerar en inneboendeproblematik i förfarandet av leasingredovisning, i vilken omfattning detta påverkarmarknaden beror till stor del ur vilket perspektiv man ser det. Bristande transparens ochjämförbarhet är ett par av de konsekvenser vi ser, dessutom är det evident attrekommendationerna inte är neutrala, utan faktiskt påverkar dagens ekonomiska val. G4+1förslag om en totalaktivering skulle sannolikt till viss dela korrigera dessa problem. Vem somgynnas och hur olika aktörer på marknaden påverkas är mer oklart, vissa tendenser har dockkunnat utläsas. Vi tror att leasingmarknaden som helhet kommer att minska, detta då leasingförmodligen blir mindre attraktiv samt dyrare. Vi tror dessutom att marknaden letar nyafinansieringsformer och lösningar. Slutsatsen är i vart fall att syftet med revideringen, medandra ord att erhålla en redovisning som ger en mer rättvisandebild, skulle uppfyllas.</p>

<p>Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden.</p><p>Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om aktierekommendationer publicerade i en svensk finanstidning har något värde för investerare och effekt på aktiemarknaden. Vi har genom nedanstående problemformulering genomfört en kvantitativ studie:</p><p><em><em><em>Är det möjligt att skapa högre avkastning genom att följa aktierekommendationer, köp och sälj, jämfört med en passiv investeringsstrategi? Är köp- och säljrekommendationer kursdrivande? </em></em></em></p><p>Vi har använt aktier på OMXS30 och rekommendationer publicerade i Dagens Industri. Med hjälp av teorier om effektiva marknader, random walk samt behavioural finance har vi utifrån studiens syfte analyserat dessa rekommendationer.</p><p>Vi kom fram till att en aktiv och passiv investeringsstrategi inte skiljer sig signifikant. De genererar lika årlig avkastning men till olika risk. Vi fann att den aktiva investeraren exponeras för lägre risk och är därmed en bättre investering för den rationella investeraren. Att avkastningen inte skiljer sig mellan de båda strategierna anser vi härledas till att aktiemarknaden är effektiv och att aktiepriset speglas av all tillgänglig information.</p><p>Huruvida kursdrivande köp- och säljrekommendationerna är påträffades inget signifikant samband. Den främsta anledningen härleds till att rekommendationerna inte når ut till de aktörer på marknaden som vid publicering har kapital nog att påverka en aktiekurs. I och med att rekommendationerna som publiceras i affärstidningar tidigare eventuellt exponerats för exklusivt betalande klienter kan aktiekursen anpassats vid detta skede. En övrig förklaring till studiens resultat kan härledas till det faktum att aktierna på OMXS30 är "överanalyserade" och därmed effektivt prissatta. Rekommendationer av denna karaktär med allmänt känd information påverkar därför inte aktiekursen vid publicering.<em> </em></p>

<p> </p><p>Today a major part of the energy produced steams from fossil fuels, finite resources, and a change towards an energy sector based on renewable energy is necessary. Sweden is one of the leading countries with regards to investments in renewable energy but most other countries have a long way to go. This makes it interesting in developing renewable energy projects in new markets in countries like Poland where still a lot of fossil fuel is used. Large infrastructure development projects are very costly and therefore external investors needs to be involved. The investors play an important role in changing the usage of fossil fuels towards renewable energy sources. This thesis includes a study of three investment companies, the European Investment Bank, the Nordic Investment Bank and Swedish Export Credit and their motives to finance district heating based on renewable energy. How do the investors value environmental and sustainability aspects in a project and how do the values differ? We made qualitative interviews and then we analyzed our material out of theoretical framework based on institutional theory. The material was also analyzed through an ecological economics perspective, which is the author's academic background. The result of the study shows that the investors interest in a project depend on political, economical and environmental aspects.</p><p>Sustainability aspects proved to be of major importance for the potential investors since the usage of renewable energy fast is becoming a global priority.</p>

<p>Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.</p>

<p>ABSTRACT</p><p>TITLE The investors guide to hedge fund strategies – A comparing study of hedge fund strategies on the Swedish market.</p><p>COURSE Bachelor Thesis in Finance </p><p>KEYWORDS Hedge funds, Hedge fund strategies, Swedish </p><p>hedge fund market, Investors, Average return, Riskadjusted return</p><p>The Thesis</p><p>Investor’s general knowledge about hedge funds and hedge fund strategies, is compared to other investment alternatives low. The purpose of this thesis is therefore to clarify to investors how examined hedge fund strategies separate concerning risk and return in hedge funds. This, in order to facilitate for investors understanding which hedge fund strategy will be more suitable for them. </p><p>To achieve this, the thesis is mainly focusing on quantitative data, which is complemented with qualitative findings in terms of a questionnaire. The hedge funds have been categorized after selected strategy. Furthermore a comparison between the strategies, as well as towards an independent market index has been made, using different measures of risk. </p><p>The thesis show that all strategies generate less return compared to the stock-related index OMXS, on the other hand the strategies shows a lower level of risk. Fund – of – funds have the best average return and risk-adjusted return, while Multi-strategy have the lowest risk. Macro is the only strategy who achieved quarterly absolute return.</p>

<p><p>Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag.</p><p>Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen.</p><p>Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras.</p><p>Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.</p></p>

<p>Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kärnverksamhet kunnat märkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sälja de fastigheter man är verksam i. 1997 sålde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen är att belysa varför Atlas Copco valde att sälja sina fastigheter samt att påvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser även att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt ägarbytet.</p><p>Resultatet vi kommit fram till är att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsäljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet från Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov. Samtidigt var företaget i behov av pengar och som börsnoterat företag skulle det inte vara ekonomiskt försvarbart gentemot aktieägare att ge sig in i fastighetsbranschen. Detta i kombination med att man inte var tillräckligt kunnig gällande drift och utveckling av fastigheter på ett så pass tillfredställande sätt som skulle krävas. Försäljningen har både likheter men även skillnader mot andra företags fastighetsförsäljningar. En stor skillnad vi kan konstatera är att börsnoterade företags fastighetsägande styrs av avkastningskrav från aktieägare. Vidare har vi kunnat konstatera att Atlas Copcos anställda upplevt en förändring efter ägarbytet och att den till stor del varit positiv.</p>