Många små företag upplever svårigheter att finansiera företaget under uppstarten, det krävs både kontakter, tur och tålamod för att lyckas. Att finna finansiering är ofta ett omfattande och tidsödande arbete för småföretagaren. Medicintekniska företag tillverkar ofta forskningsbaserade produkter och har ett stort kapitalbehov långt innan de kan visa upp en färdig produkt eller försäljningsintäkter. Detta är ett stort problem då externa finansiärer helst inte vill riskera för mycket vid en investering och föredrar att investera i ett senare skede. Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilken attityd småföretag i medicintekniska branschen har på externt kapital samt i vilken utsträckning det används för finansiering av företagen i introduktionsfasen. Teori: Finansieringsteori och tidigare forskning kring finansiering av småföretag samt riskkapital har studerats för att skapa en teoretisk referensram. Metod: En kvalitativ metod användes och undersökningen bygger på intervjuer med åtta små medicintekniska företag, en affärsinkubator och en investerare. Vid analysen användes en deduktiv ansats och teorier och modeller testades mot det empiriska underlaget. Resultat och analys: Finansieringen under uppstarten består till största delen av offentlig finansiering och riskkapital. Företagen har en lång introduktionsfas då det tar lång tid att ta en produkt till marknad. Det förekommer gap mellan företag och investerare av olika karaktär, förväntningsgap, informationsgap och skillnad i målsättning är några. Det är relativt lätt att få de små belopp som krävs för att starta ett företag men småföretagen har sedan svårt att komma över tröskeln hos riskkapitalbolagen då de söker ett för litet kapitalbelopp. Slutsatser: Offentlig finansiering är betydande för företagen. Det stora kapitalbehovet gör det nödvändigt att finansiera företaget med riskkapital. Riskkapital bidrar förutom rent finansiellt med kompetens och kontakter. Trots att investerare helst vill investera i senare faser kan dessa företag attrahera externt kapital.

Sammanfattning Denna uppsats syftar till att ge en bild av de situationer då hybridkapital kan vara attraktivt som kapitalanskaffningsinstrument och beskriva hur låntagaren hanterar detta instrument i sin externa redovisning. Uppsatsen har på så sätt ett klart redovisningstekniskt perspektiv. Den använda metoden är kvalitativ och bygger på intervjuer samt studier av på marknaden förekommande villkor rörande hybridinstrument. Uppsatsens slutsats visar att hybridkapital ur en låntagares synvinkel är av intresse i främst tre situationer. För det första har instrumentet kommit att tillämpas av låntagare i syfte att undvika att hamna i en situation där aktiebolagslagen kräver att en kontrollbalansräkning upprättas och i förlängningen för att undvika likvidationsplikt. För det andra kan instrumentet vara intressant då låntagaren har ett behov av att minska sin nettoskuld för att undvika att bryta mot av banken uppställda villkor i kreditavtalet. Härutöver kan också identifieras en tredje typ av situation vilken karaktäriseras av att andra överväganden än rent redovisningstekniska skäl ligger bakom användandet av hybridkapital, till exempel bolagets kapitalstruktur eller skattemässiga aspekter. Redovisningen av hybridinstrument kompliceras av att instrumentet genom av parterna uppställda villkor kan ges egenskaper vilka pekar mot att det ska redovisas både som ett skuldinstrument och som ett egetkapitalinstrument. Något generellt svar på hur ett hybridinstrument ska redovisas går inte att ge varför en bedömning måste göras i det enskilda fallet. I denna bedömning ska instrumentets samtliga villkor övervägas. Av avgörande betydelse i denna prövning blir att undersöka hur villkoren påverkar makten över instrumentet, det vill säga vem som kan bestämma över om och när emittenten ska prestera. Sammanfattningsvis kan det konstateras att parterna genom utformningen av villkoren i förlängningen styr över redovisningen av instrumentet. Att förutsäga framtiden för instrumentet är svårt. Det kan argumenteras för att instrumentet även fortsättningsvis främst kommer tilldra sig intresse i ekonomiskt svåra tider. Å andra sidan skulle ny vägledning från IASB kring gränsdragningen mellan skuldinstrument och egetkapitalinstrument kunna minska osäkerheten i redovisningen och därmed göra instrumentet till en naturlig del av ett bolags kapitalbas.

Från mitten av nittiotalet fram till början av tjugohundratalet har riksbanksräntan haft en sjunkande trend vilket har medfört att många av de svenska småspararna har sökt sig till andra investeringsmöjligheter än enbart bankkonton. Warranter har här varit ett billigt men riskfyllt alternativ på börsen. En warrant är väldigt lik en option, med den skillnaden att en market maker (anställd av emittenten) används för att kontinuerligt ställa köp och säljkurser för en warrant. Detta innebär att prissättningen sker subjektivt, vilket leder oss till vår problemformulering som lyder: Är det möjligt att urskilja olika prissättningsstrategier hos emittenterna när det gäller den implicita volatiliteten? Med tanke på detta problem har vi valt att utgå från en kvantitativ studie och valt att se det från småspararnas perspektiv. Vårt huvudsyfte är att se om vi kan urskilja om emittenterna på den svenska marknaden har olika prissättningsstrategier när det gäller den implicita volatiliteten på warranter. Vår teori utgår från en beskrivande del för att förklara hur en warrant fungerar samt en sammanfattning av den forskning som finns på området. Vi utgår från en positivistisk kunskapssyn där vi strävar efter att finna en förklaring till ett eventuellt samband mellan emittenternas prissättningsstrategi och den implicita volatiliteten. Vår ansatts för att närma oss vårt problem är hypotetiskt-deduktivt och vi har använt oss av alternativhypotesen: H1: Alla emittenter har olika implicit volatilitet. Vi har samlat in våra data dagligen i drygt två månader via Derivatinfo. Dessa har vi sedan valt att bearbeta i SPSS. De resultat som genererats har vi valt att presentera i form av diagram och tabeller. Dessa tyder på att emittenterna har olika prissättningsstrategier, dock kan vi inte säkerställa detta.

Syftet med studien är att se hur bankerna hanterar risk samt hur regelverket Basel II påverkar bankernas riskbedömning i det nuvarande finansiella läget. Tillvägagångssättet för problemställningen är deduktiv och en kvalitativ metod används.  Teoriavsnittet inleds med att behandla regelverket Basel II och därefter förklaras begreppet kapitaltäckning och vad som däri ingår. I empirin sammanställs hur respondenterna ser på riskhantering och regelverket Basel II samt deras åsikter om det finansiella läget idag. Undersökningen leder fram till att Basel II-regleringen har gjort att de svenska bankerna blivit mer försiktiga i sin kreditbedömning då reglerna för bedömningen har stramats åt hårdare än tidigare. Därmed sänker bankerna betydligt sina risker vid utlåning vilket var anledningen till att regelverket lagstadgades. Konkurrensen har delvis ökat i och med att bankerna fått tillåtelse att använda sig av intern riskklassificeringsmetod. Det nuvarande finansiella läget har gjort att bankerna blivit mer restriktiva i sin utlåning. Bankerna har av finanskrisen lärt sig att information i ett tidigt skede är av största vikt.

SAMMANFATTNING Företagens största syfte är att ge ägarna värde. Värde uppstår genom att tillgångar genererar ett lönsamt kassaflöde. För att åkerier ska kunna konkurrera med andra behöver dem investera i lastbilar. Investeringar innebär både möjlighet till framtida avkastning men även risk. Hantering av risk kan ske genom en strävan mot optimal kapitalstruktur, det vill säga fördelningen av eget kapital och lån, vilket dessutom skiljer sig mellan olika företag och branscher. Ju mer lån desto större hävstångseffekt, men samtidigt tillkommer risker på marknader. I enlighet med trade-off teorin så gör företag därför en avvägning mellan dessa effekter. En annan definition på optimal kapitalstruktur är att minimera kapitalkostnaden. En aspekt som är viktig i detta sammanhang är därför hur lastbilens amortering och avskrivning matchas då detta minskar kapitalkostnaden. Konjunktur och förändrade förutsättningar för lån och konkurrens gör att bedömningen av en lastbilsinvesterings lönsamhet är komplex till sin natur. Vi har i den här studien inriktat oss på problemet hur åkerier bedömer risk och lönsamhet vid lastbilsinvesteringar, samt hur bank och finansieringsbolag bedömer risk och lönsamhet vid lån till åkerier. Syftet är att genom två fallstudier analysera hur två åkerier går tillväga vid lastbilsinvesteringar, vilka risker som bedöms, hur finansieringen sker, samt vilka bedömningskriterier bank och finansieringsbolag utgår ifrån vid lån till åkerier. Vi har utfört studien genom en fallstudie av två åkerier i Umeå, Mångbergs Åkeri AB samt NSA Logistics AB. Vi har även intervjuat två banker, Swedbank och SEB i Umeå, samt gjort en enkätstudie av ett finansieringsbolag, Volvofinans bank. Studien skedde genom intervjuer med VD på åkerierna Mångbergs Åkeri AB och NSA Logistics AB i Umeå, samt med handläggare på bankerna Swedbank och SEB:s kontor i Umeå, men även genom en enkät till Volvofinans bank. Analysen visar att åkerierna hanterar lönsamhet och risk genom att skriva avtal med kund, bank och finansieringsbolag och leverantörer i förväg. I och med det har dem kontroll på en stor del av kostnader och efterfrågan och har därigenom en välplanerad ekonomistyrning. Största riskerna finns i räntornas fluktuation, konkurrens från utlandet och att inte få körningar. Lönsamheten uppstår genom att åkerierna följer sina affärsidéer och har goda relationer med kunder och därmed ger dem värde. Bank och finansieringsbolag utgår ifrån och analyserar åkeriernas redovisningsdata och en stor del av bedömningen uppstår genom bra relationer mellan åkeri och bank. Vi föreslår slutligen att åkerierna bör använda sig av en DuPont-analys för att få större kontroll över risk och lönsamhet genom att analysera vinstmarginal och kapitalbindning. Nyckelord: lönsamhet, risk, investering, avskrivning, finansiering, kapitalstruktur, relationer, åkerier, finansieringsbolag, bank.

Bakgrund och problem: Idag redovisas leasing antingen enligt den internationella IAS17, eller den svenska motsvarigheten RR 6:99. Kärnan av dessa standarder är att leasingantingen skall klassificeras som operationell, och då bara belasta resultaträkningen,alternativt som finansiellt och då aktiveras över balansräkning. Dessa rekommendationer hardock under en längre tid kritiserats då de bryter mot IASBs föreställningsram, och nu harsåledes ett samarbete mellan IASB och FASB inletts för att överblicka dagen standarder.Vilka förändringar detta leder fram till kan man bara spekulera i, men en trolig förändringvore något i linje med G4+1 gruppens förslag om en totalaktivering av leasing. Analys och Slutsats: Våra resultat visar att det idag definitivt existerar en inneboendeproblematik i förfarandet av leasingredovisning, i vilken omfattning detta påverkarmarknaden beror till stor del ur vilket perspektiv man ser det. Bristande transparens ochjämförbarhet är ett par av de konsekvenser vi ser, dessutom är det evident attrekommendationerna inte är neutrala, utan faktiskt påverkar dagens ekonomiska val. G4+1förslag om en totalaktivering skulle sannolikt till viss dela korrigera dessa problem. Vem somgynnas och hur olika aktörer på marknaden påverkas är mer oklart, vissa tendenser har dockkunnat utläsas. Vi tror att leasingmarknaden som helhet kommer att minska, detta då leasingförmodligen blir mindre attraktiv samt dyrare. Vi tror dessutom att marknaden letar nyafinansieringsformer och lösningar. Slutsatsen är i vart fall att syftet med revideringen, medandra ord att erhålla en redovisning som ger en mer rättvisandebild, skulle uppfyllas.

Today a major part of the energy produced steams from fossil fuels, finite resources, and a change towards an energy sector based on renewable energy is necessary. Sweden is one of the leading countries with regards to investments in renewable energy but most other countries have a long way to go. This makes it interesting in developing renewable energy projects in new markets in countries like Poland where still a lot of fossil fuel is used. Large infrastructure development projects are very costly and therefore external investors needs to be involved. The investors play an important role in changing the usage of fossil fuels towards renewable energy sources. This thesis includes a study of three investment companies, the European Investment Bank, the Nordic Investment Bank and Swedish Export Credit and their motives to finance district heating based on renewable energy. How do the investors value environmental and sustainability aspects in a project and how do the values differ? We made qualitative interviews and then we analyzed our material out of theoretical framework based on institutional theory. The material was also analyzed through an ecological economics perspective, which is the author's academic background. The result of the study shows that the investors interest in a project depend on political, economical and environmental aspects. Sustainability aspects proved to be of major importance for the potential investors since the usage of renewable energy fast is becoming a global priority.

Att investera rätt är en fråga som bekymrat de flesta någon gång i livet. När, var och hur ska det investeraras för att skapa god avkastningen på det satsade kapitalet? Sedan 80-talet har svenskens placeringar och aktivitet på aktiemarknaden vuxit explosionsartat. 1980 hade svenskarna 27,3 miljarder kronor sparande i aktier vilket har ökat till 686 miljarder 2008, ett gott tecken på den ökade aktiviteten på aktiemarknaden. Utöver den privata finansiella rådgivning bankerna erbjuder kan den privata investeraren ta del av aktieanalyser och rekommendationer. Många av dessa når allmänheten genom bland annat tidningar och internet som köp- och säljrekommendationer av aktier. Syftet med denna studie är att få en uppfattning om aktierekommendationer publicerade i en svensk finanstidning har något värde för investerare och effekt på aktiemarknaden. Vi har genom nedanstående problemformulering genomfört en kvantitativ studie: Är det möjligt att skapa högre avkastning genom att följa aktierekommendationer, köp och sälj, jämfört med en passiv investeringsstrategi? Är köp- och säljrekommendationer kursdrivande? Vi har använt aktier på OMXS30 och rekommendationer publicerade i Dagens Industri. Med hjälp av teorier om effektiva marknader, random walk samt behavioural finance har vi utifrån studiens syfte analyserat dessa rekommendationer. Vi kom fram till att en aktiv och passiv investeringsstrategi inte skiljer sig signifikant. De genererar lika årlig avkastning men till olika risk. Vi fann att den aktiva investeraren exponeras för lägre risk och är därmed en bättre investering för den rationella investeraren. Att avkastningen inte skiljer sig mellan de båda strategierna anser vi härledas till att aktiemarknaden är effektiv och att aktiepriset speglas av all tillgänglig information. Huruvida kursdrivande köp- och säljrekommendationerna är påträffades inget signifikant samband. Den främsta anledningen härleds till att rekommendationerna inte når ut till de aktörer på marknaden som vid publicering har kapital nog att påverka en aktiekurs. I och med att rekommendationerna som publiceras i affärstidningar tidigare eventuellt exponerats för exklusivt betalande klienter kan aktiekursen anpassats vid detta skede. En övrig förklaring till studiens resultat kan härledas till det faktum att aktierna på OMXS30 är "överanalyserade" och därmed effektivt prissatta. Rekommendationer av denna karaktär med allmänt känd information påverkar därför inte aktiekursen vid publicering.

Background: The debate about environment, labor conditions and aid to developing countries has the last years been a much discussed subject The pressure on the companies to live up to their responsibility is beginning to be noticed in the market. Purpose: To find out if a retail company investing in Corporate Social Responsibility thereby direct can effect it’s stock value. Using interviews to investigate if and how stock analysts and corporate finance professionals valuate a company’s CSR initiatives. Theoretical perspective: The description of CSR is leading to the main theory, The Brand Value Change, and the Market Hypothesis. Additionally a theory of the Consumer Buying Process and CAPM-model about financial risks is presented. Method: An event study of 30 companies to investigate if there is any change in their stock values and interviews with three professionals from the financial sector to find out about their attitude to CSR. A examine of the companies’ β-value was made to get an idea of the risk level in their shares. Results: The result of the event study indicates that there is now clear change in the share value when positive news about the company’s CSR- work are published. Empirical: In the financial sector CSR was discussed a few years ago but today the interest is very limited. CSR- work can however have an indirect effect on stock prices due to consumer reactions. Conclusions: The investors do not have any direct interest in the company’s commitment to CSR, but CSR may have an indirect effect on stock prices if the consumers make an active choice as a result of their opinion of the company’s brand. A company’s brands and products are strengthened in the market place by CSR- engagement, mainly if the CSR- engagement is related to the core business.

I denna uppsats har jag haft intentionen att försöka förklara vikten av att ha en uppfattning av volatilitet när man handlar med Optioner. Syftet har varit att analysera ifall man kan lära sig från volatilitetens historia, och ifall historisk volatilitet är bättre på att indikera framtida volatilitet än marknadens volatilitet, även kallad den implicita volatiliteten. Syftet har även varit att undersöka ifall det går att göra vinst på Optioner om man har en annan uppfatt-ning om den framtida volailiteten. I uppsatsen har jag använt mig av Black, Scholes and Mertons epokavgörande teori om hur man prissätter Optioner, den så kallade Black-Scholes ekvationen. Från den ekvationen har jag erhålligt volailiteten i OMX index Optioner, den implicita volatiliteten. Black-Scholes ekvationen har likaså använts för att härleda denna faktiska och historiska volaliteten. För att kunna utnyttja en annan uppfattning om den framtida volaliteten än marknadens så har jag presenterat ett antal olika Options strategier. De slutsatser som jag har kunnat dra från år 2001 OMX index Optioner är att den implicita volaliteten verkar vara bättre på att förutspå den faktiska volaliteten än den historiska vola-tiliteten. Ingen av dem är en perfekt indikator på den faktiska volatiliteten men i genomsnitt så skiljer sig den implicita mindre från den faktiska än den historiska. För att sammanfatta volalitetens historia så kan man påstå att volatiliteten som reflekteras i Optionspriset sällan stämmer överens med den faktiska volatiliteten. Ingen sitter på Op-tionsmarknaden med en kristallkula och kan förutspå volatiliteten perfekt hela tiden. Sam-tidigt är det just skillnader i volatilitetstro mellan de olika aktörerna i en Optionsaffär som skapar handel och som gör Optioner till ett så användbart och intressant instrument.