SMEs can play a significant role in the economy as drivers of economic growth and job creation. Many SMEs are, however constrained by their limited access to finance. This study examines the source of finance of firms in South Africa and estimates the importance of finance as a predictor of output per worker. Using the 2007 World Bank Enterprise Survey, the study focuses on the firm’s access to finance, or sources of finance, as a predictor of the productivity of South African firms. Other factors that are taken into account include sources of finance such as the overdraft of the firm, collateral available and the type of financial institution used to acquire financing. These covariates all play an integral role in whether or not the firm will receive the financing, the amount granted and the repayment terms. Empirical analysis is done with a Cobb–Douglas production function regression to determine how output per worker is influenced by various factors. The results show that output per worker improves as additional finance variables are added to the regression model. Using an access to finance dummy as the dependent variable, a logistic regression model is used to calculate the probability of access to finance as a constraint based on the independent variables. The results of the logistic regression show that the probability of firms’ experiencing access to finance as a constraint is decreased by variables such as fixed assets and increase with negative factors such existing debt and collateral. These results are expected based on previous research on the topic and confirms that access and finance sources are determinants for firm growth. Recommendations include more extensive research on the topic, with panel data over a longer period and specific to a country. Policy recommendations include amended evaluation techniques, adapted to the individual firm’s requirements and strengths. / Thesis (M.Com. (Economics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.

Ju fler skakiga rapporter som levereras angående den svenska marknaden, desto fler blickar riktasmot öst. Den finska fastighetsmarknaden är idag hetare än någonsin och många svenska aktörerväljer att resa över Östersjön för att ta del av tillväxten. Den här uppsatsen syftar dock till attundersöka de mindre fastighetsutvecklarna som sedan tidigare befinner sig på finsk mark. Fokuskommer att ligga på hur små och medelstora privata utvecklare finansierar sina projekt och vilkeninställning de har till de eventuella alternativa finansieringsalternativ som finns tillgängliga idagsläget.Information har hämtats från fem stycken intervjuer, varav fyra har genomförts med representanterfrån olika små och medelstora bolag vars huvudverksamhet är fastighetsutveckling. Den femteintervjun genomfördes med en marknadsanalytiker för att få en helhetsbild av marknaden.Undersökningen har givit ett varierat resultat där den gemensamma nämnaren för samtliga bolag ärbankfinansiering. Bankens generositet som finansiär gentemot de olika bolagen varierar och detfinansiella gap som uppstår tvingar bolagen att hitta egna kreativa lösningar när det egna kapitaletinte räcker till för att täcka gapet. De egna modellerna innefattar ofta externa investerare med dyravillkor. Utöver de finansieringslösningar som nu nyttjas finns det i dagsläget inga tillgängligaattraktiva alternativ. Inställningen till nya lösningar är dock mycket positiv och majoriteten tror attbankens roll kommer att minska i framtiden. / As the Swedish real estate market is getting shakier, investors tend to look east to find betteralternatives. Many investors travel across the Baltic sea to get into the blooming Finnish real estatemarket. The purpose of this thesis is to investigate how the local Finnish small and medium sized realestate developers raise funds for development projects and their perception of alternatives totraditional sources of funds.The information has been gathered from five interviews, four of them with representatives fromsmall to medium-sized companies with real estate development as their core business and the fifthinterview with a market analyst to get a comprehensive picture of the Finnish real estate market. Theresults are varied but one common denominator for the companies which participated in theinterview is that they receive most of their funding from the bank sector. The size of funding thecompanies receive from banks differs and is not always sufficient to cover the funding requirementsfor a project. The companies are expected to use equity to cover the financial gap but in somesituations this is not possible. This fosters companies to invent creative solutions to cover thefinancial gap that often involve external investors and expensive terms. There are sparse alternativesapart from the methods used today and this is probably why the common perception amongst thecompanies is to welcome new forms of funding as they all expect that the banks will play a smallerrole when raising funds in the future.

Bakgrund och problem: Beträffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier gällande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. För bolag med hög skuldsättningsgrad som vill utnyttja hävstångseffekten blir lånat kapital viktigt, men om nu möjligheten till att finansiera sig är begränsad, vilka alternativa finansieringsformer finns då mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara bättre för bolagen att enbart använda sig av eget kapital för att slippa räntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pågående eurokrisen tvingats strama åt sin kreditgivning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur förändrats över en angiven period samt beskriva tänkta bakomliggande orsaker. Avgränsningar: Studien har avgränsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgränsats till bolag som varit börsnoterade på Stockholmsbörsen från 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad på fastighetsförvaltning och uthyrning. I de bakomliggande orsakerna till de alternativa finansieringsformerna har studien avgränsats till risk, finanskrisen, eurokrisen och val av strategi. Finansieringsformer inom ”off-balance sheet” har inte behandlats eftersom dessa inte har någon påverkan på kapitalstrukturen. Metod: För att kunna besvara studiens problemformulering har studien valt att använda en kvantitativ undersökning på Sveriges 11 största fastighetsbolag. Med hjälp av respektive bolags årsredovisningar har studien funnit nödvändig information. Innan den empiriska undersökningen i årsredovisningarna genomfördes gjordes en litterär förstudie. Resultat och slutsatser: Studien har kommit fram till att allt fler bolag tenderar att söka sig till alternativa finansieringsformer mot den traditionella bankkrediten. Slutsatsen av detta är att bankernas kreditåtstramning och nya direktiv är en bidragande faktor. Förslag till fortsatta studier Att utföra en liknande forskning fast på bolag i en annan bransch. Hur skulle utvecklingen av kapitalstrukturen se ut för bolag med större andel immateriella tillgångar. Exempelvis ett It-bolag och undersöka hur utvecklingen kring deras egna- och räntebärande kapital sett ut och varför. Nyckelord: finansiering, kapitalstruktur, trade-off teorin, pecking order teorin, soliditet, bankkredit, obligationer och främmande kapital

Bakgrund: Små företag skapar fyra av fem nya jobb till samhället och bidrar till Sveriges fortsatta tillväxt och utveckling. Flera organisationer och representanter för små företag argumenterar för subventioner och ett bättre företagarklimat. Företagsfinansiering är ett ämne som diskuteras av många, eftersom alla företag är i behov av finansiering för att driva en verksamhet. Det finns två olika sätt att finansiera sin verksamhet, främmande och eget kapital. Syfte: Syftet med vårt ämnesfördjupande arbete är att kartlägga kapitalstrukturen för små företag. Vidare syftar uppsatsen till att förklara de bakomliggande faktorer som ligger till grund för valet av finansiering. Studien avser att understödja forskningen med ett analytiskt bidrag av de faktorer småföretagare avväger vid valet av kapitalstruktur. Metod: Studien består av både en kvantitativ och en kvalitativ studie. Den kvantitativa studien ämnar kartlägga företags kapitalstruktur samtidigt som den kvalitativa studien syftar att förklara de bakomliggande faktorerna till företagens val av kapitalstruktur. Resultat, slutsatser: Slutsatsen är att en majoritet av små företag väljer att finansiera sin verksamhet enligt Pecking Order Theory på grund av faktorerna asymmetrisk information, kontrollbehov, målsättning och ägarstruktur. Vi fastställer att små företag bortser från effekterna som följer av tillämpning av Pecking Order Theory eller Trade-off Theory och istället grundar sina val av kapitalstruktur enligt ovanstående faktorer. / Bachelor thesis, Controller, Program of Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linneaus University in Växjö, Sweden, Course Code: 2FE24E, Spring 2016 Authors: Andy Jerez, Fredrik Olsson, Viktor Olsson Supervisor: Anders Jerreling Title: A survey of small firms capital structure – A study of factors influence capital structure. Background: Small Businesses create four out of five new jobs to the society and contribute to Sweden's continued growth and development. Several organizations and representatives of these companies argue for subsidies and a better business climate. Corporate finance is a topic discussed due to that all companies are affected and need funding to operate their business. There are two different ways to finance their operations, debt and equity. Purpose: The purpose of our essay is to identify capital structure for small businesses. Furthermore, the study aims to explain the underlying factors that form the basis for selection of financing. The study intends to support research with an analytical contribution of the factors small business considers in the choice of capital structure. Method: The study consists of both a quantitative and a qualitative study . The quantitative study intends to map out the company's capital structure while the qualitative study seeks to explain the underlying factors to the firm's choice of capital structure. Conclusion: The conclusion is that the majority of companies choose to finance their operations using Pecking Order Theory is due to the factors asymmetric information, control issues, objectives and ownership. We establish that small businesses disregard the effects resulting from the application of the Pecking Order Theory or Trade-off Theory and instead base their choice of capital structure of the above factors. Keywords: SME-firms, Financing, Capital Structure, Debt ratio, Capital.

Bakgrund och problem: År 1999 blev det tillåtet för idrottsföreningar med elitverksamhet att bilda aktiebolag. I dag har endast 23 stycken idrottsföreningar av ungefär 20 000 valt att bilda aktiebolag som man upplåtit sin serieplats till. Inför Riksidrottsmötet 1997 lämnade AIK, Svenska ishockeyförbundet samt några enstaka mindre föreningar in en motion om att idrottsföreningar skulle få möjlighet att driva föreningen i en alternativ assoicationsform. Argumentet för denna motion var att detta skulle ge en möjlighet för svensk idrott att kunna konkurrera sig med internationella föreningar. En bättre ekonomi skulle ge bättre sportsliga resultat. För att kunna närma sig den internationella nivån behövs stora finansiärer, vilket man inte hade möjlighet till genom den associationsform föreningar var tvungna att bedrivas som. Problemformulering: Ger bolagiseringen bättre ekonomiska och sportsliga resultat? Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur föreningens finansiella resultat och sportsliga resultat påverkas av den nya bolagiseringen. Metod: Studien har genomförts som en kvantitativ fallstudie på fyra stycken fotbollsföreningar som bildat aktiebolag. Ekonomiska värden och tabellposition har sedan analyserat för idrottsAB från 1999 till 2011 samt över alla lagen i allsvenskan 2011 och superettan 2011. Studien innehåller även kvalitativa inslag. Slutsats: Slutsatsen är att bolagiseringen av elitverksamheten för föreningar varken ger ekonomiska eller sportsliga lyft. / Background and problem: In 1999 it became allowed for sport clubs to run their clubs as a company. In Sweden today, there is only 23 of approximately 20000 sport clubs that runs their club as a company. in 1997, before the swedish national sport meeting, a few clubs, such as AIK, and the Swedish Icehockey Association submitted a motion that included a request that the clubs could be runned in an another legal form. The main reason for this motion was that it would give the clubs other opportunities for financing, and that would make the clubs competitive in Sweden such as international. To approach the international clubs, the clubs in Sweden needed major external financiers, which was not allowed before.A better economy at the clubs whold lead to better results on the pitch. Problem formulation: Does the corporatisation of the Swedish football clubs give better economic-and sport results? Purpose: The purpose of this study is to find out how the economic and sport results depend on the corporatisation. Method: This case studie has been performed with a quantitative method on four football companies in the two major leagues. Economical values and the positions in the leagues between 1999-2011. There is also a comparision between the companies and the other clubs in the league for 2011. The studie also includes qualitative elements. Conclusion: The conclusion is that the corporatisation of the Swedish football clubs does not affect the economic results and sport results.

I denna uppsats undersöks om den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information över internränta på samma sätt som De Bondt och Thaler (1985) undersöker den amerikanska aktiemarknaden år 1985, vi replikerar även studien för att undersöka om liknande samband uppvisas för effektiv avkastning. Företag på den svenska aktiemarknaden undersöks och rangordnas efter deras internränta samt deras effektiva avkastning. Baserat på detta delas företagen in i två portföljer, portfölj “låg” och portfölj “hög”. Dessa två portföljer jämförs utifrån Buy and Hold Abnormal Return (BHAR) under tre olika tvåårsperioden. Resultaten visar att den svenska aktiemarknaden överreagerar på historisk information beträffande internränta, vilket skapar ett negativt samband mellan historisk internränta och framtida avkastning som en följd av över- och undervärdering av aktier. Dessa resultat är i linje med de presenterade för den amerikanska aktiemarknaden av De Bondt och Thaler och innebär en möjlighet för investerare på den svenska aktiemarknaden till avvikelseavkastning. För historisk effektiv avkastning hittas dock inget liknande samband med framtida avvikelseavkastning.

<p> </p><h1>Abstract</h1><p><strong>Datum</strong> 2009-06-05</p><p><strong> Författare</strong> Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633</p><p><strong> Nivå</strong> Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp</p><p><strong> Handledare </strong>Håkan Boter</p><p><strong> Titel </strong>Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag.</p><p><strong>Problem </strong>Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik?</p><p><strong> Syfte </strong>Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart.</p><p><strong> Metod </strong>Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering.</p><p><strong> Slutsats </strong>Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig.<strong> </strong></p><p><strong> Sökord </strong>Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.</p>

<p>Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem.</p><p>Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige. De svenska storföretagen har samtidigt varit tvungna att flytta sin ekonomiska verksamhet tillbaks till Sverige. I svensk media skrivs dagligen spaltmeter om bankernas kreditproblem och hur företagen lider av finansieringsproblem.</p><p>Vårt syfte med studien är att belysa hur kreditproblemen förändrat kriterierna förkreditgivning och hur detta kommer att ge utslag på en region som inte är den slagkraftigaste iett större geografiskt perspektiv. Detta hoppas vi uppnå genom frågeställningen; <em>Hur harstorbankernas utlåning till företag i Västerbotten förändrats i samband med att finanskrisenhar blivit en realitet?</em> Utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och en abduktiv ansats har vigenomfört en kvalitativ undersökning med de fyra stora bankerna i området.</p><p>Våra respondenter var alla kreditchefer inom den norra regionen av Norrland och detta har gett oss en bra empirisk grund. Tillvägagångssätten vid kreditgivning på de olika bankerna var snarlika när det handlar om beräkningsmodeller och insamlande av budgetar, års- och delårsredovisningar. Alla banker ansåg att företagarens personlighet och inställning var av yttersta vikt vid mindre företagsverksamhet. Det visade sig också att bankernas utlåning har ökat signifikativt under det senaste året och att det varit tvunget att bromsa utlåningen för att kunna behålla en viss marginal i förhållande till sitt eget kapital. Finanskrisen har av förklarliga skäl lett till mindre utlåning till de mindre företagen då vaksamheten ökat något hos båda parter.</p><p>I våra slutsatser har vi kommit fram till att kriterierna för utlåningen inte ändrats nämnvärt. Utlåningen till de lokala företagen har däremot minskat, mycket beroende på företagarnas eftertänksamhet. I och med krisen har branschspecifika problem upptäckts. Tillverkningsindustrin och branscher tätt kopplade till denna har stött på enorma problem när det gäller efterfrågan. Då Västerbotten i sig inte är någon större verkstadsregion förutom specifika undantag som Volvo i Umeå, så ligger problemen snarare inåt landet och i Skellefteå.</p>

<p>Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.</p>

<p>Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.</p>