Under 90-talet fram tills idag har en koncentration mot företagens kärnverksamhet kunnat märkas. Denna koncentration kan exempelvis ske genom att sälja de fastigheter man är verksam i. 1997 sålde Atlas Copco sina fastigheter i Sickla för att sedan hyra tillbaka dem och köpare var Ljungberggruppen, vilket vi valt att undersöka genom en fallstudie. Syftet med uppsatsen är att belysa varför Atlas Copco valde att sälja sina fastigheter samt att påvisa likheter och skillnader med andra fall. Vi avser även att undersöka hur nyttjarna av Atlas Copcos lokaler i Sickla upplevt ägarbytet. Resultatet vi kommit fram till är att Atlas Copco fattade beslut om fastighetsförsäljning efter att de flyttat sin tillverkningsverksamhet från Sickla och det uppstod ett minskat lokalbehov. Samtidigt var företaget i behov av pengar och som börsnoterat företag skulle det inte vara ekonomiskt försvarbart gentemot aktieägare att ge sig in i fastighetsbranschen. Detta i kombination med att man inte var tillräckligt kunnig gällande drift och utveckling av fastigheter på ett så pass tillfredställande sätt som skulle krävas. Försäljningen har både likheter men även skillnader mot andra företags fastighetsförsäljningar. En stor skillnad vi kan konstatera är att börsnoterade företags fastighetsägande styrs av avkastningskrav från aktieägare. Vidare har vi kunnat konstatera att Atlas Copcos anställda upplevt en förändring efter ägarbytet och att den till stor del varit positiv.

Leverage buyout’s is an opportunity for companies, who can strengthen its market position by expanding its operations, and it add’s value to the company. At every LBO, copmanies make different values of the target company to finally come upp to a final bid. The final bid may in many cases be made of a surplus value, which is the differens between the value of the net-assets and the final bid. This we call goodwill and it has been a target in many discussions. Goodwill is valued by a subjective judgment about how much you think the comapny will be able to generate in future synergies by a purchase of the target company. Today, there is no limit on how much goodwill company may disclose, which makes goodwill affect business in a more cunstructive way. Problem: "How much of a company's total assets consist of goodwill, and how will the company be affected if you take away the goodwill as an asset"? Purpose: The study aims to provide insight and understanding of goodwill. From different perspectives goodwill will be studied and described, about how this intangible asset affects companies. Method: A comparative study has been carried out, where only written sources, secondary data have been used. A quantitative method has been chosen. The study aims to study and analyze the accounts from 15 different annual reports from 2007, and five of these more detailed. It’s the information from the annual reports that are the backbone of the study. Conclusions: Risk measure, goodwill/equity, we believe show when a company should, write down the goodwill or increase equity. All the company's solvency affected dramatically when goodwill is eliminated, the majority of buisnesses lands on a negative equity ratio, which among other things makes outside founding diffucult. If campanies want the shareholders well and make accurate downs, even if it affect the outcome, a higher return on equity is a more legitimate measure and preferred.

Det finns många metoder att ta till för att värdera ett företag. Teoretiskt sätt bör många av de etablerade metoderna ge snarlika resultat, men i praktiken kan resultaten skilja sig åt av den anledningen att olika metoder tar olika faktorer i beaktning. Syftet med denna studie är att undersöka möjligheten att värdera ett företag med två olika metoder och använda börsvärdet som bedömningsgrund för resultaten. Undersökningen har genomförts med en kvantitativ ansats genom att studera befintlig litteratur och forskning om ämnet för att sedan appliceras på verkliga företag och därmed utvärdera dessa. Teorin som studerades i litteraturen behandlar fria kassaflöden samt residualvinster vilket används som bas för företagsvärderingarna. Sekundärdatan som krävdes för undersökningen skall kunna genomföras är hämtad från företagens egna årsredovisningar som är publicerade på respektive hemsida.

Titel: Räntesnurror - hur fungerar de, och vilka argument finns för och emot dem?   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Jessica Bjurman, Katarina Brohlin   Handledare: Markku Penttinen   Datum: 2013 - 02 - 20   Syfte: Syftet med denna uppsats är att inom ramen för det företagsekonomiska ämnet forska    kring begreppet räntesnurror. Räntesnurror innebär skatteplanering med ränteavdrag som sänker bolagsskatten och därmed skänker verksamheten en ekonomisk fördel. Forskningen fokuserar på att vidare ta reda på vad räntesnurror är, och vilka argument som finns för och emot dem. Även den nya lagstiftningen kommer att studeras, för att undersöka vilka konsekvenser den kan komma att medföra för svenska företag.   Metod: Denna studie grundar sig på en kvalitativ metod, med utgångspunkt i det hermeneutiska synsättet. Primärdata har ansamlats genom ett flertal intervjuer med bl.a. företag, institutioner och myndigheter, sekundärdata har hämtats från lagförslag, lagrådsremisser, praxis, litteratur m.m. Med hjälp av välkända, vetenskapliga teorier har informationen sedan tolkats och analyserats, och slutligen mynnat i uppsatsens slutsats.   Resultat och slutsats: De företag som kommer att påverkas av den nya lagen är de företag som ingår i en intressegemenskap, vars ränteavdrag inte kan bevisas är affärsmässigt motiverade och som inte undantas p.g.a. den s.k. tioprocentsregeln. Dessa företag kommer att förlora värdet av den skattesköld som räntesnurrorna skapat, varpå företagens finansiering kan påverkas i riktning mot en ökad extern belåning. Detta då ränteavdrag inte längre får göras för interna skuldförhållanden och det vinsttillskott som detta tidigare skapat nu kommer att försvinna, för att kunna behålla sin verksamhetsnivå kan företagen då tvingas ta externa lån vilket leder till ökade obeståndskostnader och lägre företagsvärden. Även investeringsklimatet påverkas negativt, då kalkylerna blir osäkra till följd av den oförutsägbarhet den nya lagen skapar, vilket kan leda till försämrad tillväxt för svenska företag. Från januari 2013 ändrades bolagsskatten från 26,3 till 22 %. Detta bör kunna innebära att bolag som tidigare skatteplanerat på ett icke affärsmässigt sätt nu inte har samma behov av att skatteplanera i samma utsträckning. Svenskt Näringsliv tror även att bortfallet i och med detta kommer att kompenseras av lagstiftandet mot ränteavdragen. För de företag som inte tidigare använt sig av ett skatteplanerande med ränteavdrag innebär den sänka bolagsskatten ett positivt inslag i verksamheten.   Förslag till fortsatt forskning: Den nya lagens faktiska genomslag och vilka effekter den får är i dagsläget svårt att bedöma. Att genomföra en studie om 3-5 år som lägger fokus på statistiska fakta för att utreda de effekter lagförändringen medfört vore därför mycket intressant.   Uppsatsens bidrag: Att påvisa vilka effekter externa faktorer, såsom förändrad skattelagstiftning, kan ha på företagens ekonomiska situation.   Nyckelord: Räntesnurror, kapitalstruktur, finansiering, interna skuldförhållanden, trade-off teorin, pecking-orderhypotesen.

Detta examensarbete behandlar varför Älmhult inte växer. De senast tio åren har det rått bostadsbrist i Älmhult, framför allt på hyreslägenheter. Det finns undersökningar som visar att det finns ett hundratal potentiella inflyttare, men ett problem är att det inte finns någonstans att bo. För att ta reda på vad det är som hindrar företag från att bygga nya bostäder har vi intervjuat aktörer och politiker som är aktiva i Älmhults kommun. Intervjuerna har sammanställts och bearbetats i resultatet. Här framkommer bland annat åsikter om problematiken i att det inte är ekonomiskt lönsamt att nyproducera hyreslägenheter.   Studien syftar till att ge en samlad bild över varför det inte byggs mer bostäder i Älmhult och vad man bör arbeta vidare med för att lösa detta problem. Arbetet har framför allt behandlat Älmhult som tätort och inte som kommun.

No description available.

Bakgrund och problem: Med bakgrund i den rådande lågkonjunkturen behandlardenna uppsats problematiken kring finansiering av bilföretagunder den aktuella finanskrisen.Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bättre insikt i hurRenault, Peugeot och Volvo Personvaganr finansierar sigunder den nuvarande lågkonjunkturen, vilka problem de fårsamt hur de hanterar krisen.Metod: För att uppfylla syftet har en fallstudiemetod använts.Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativmetod i form av semistrukturerade intervjuer ochanalysen gjordes med hjälp av en komparativ metod av detre bilföretagen.Slutsats: Den nuvarande lågkonjunkturen har drabbat bilindustrinhårt och effekterna pa de tre studerade bilföretagen harvarit flera. De viktigaste av dessa var minskning avbilförsäljning och likviditetsbrist. Företagen använde olikastrategier för att minska krisens effekter men en sak hade degemensamt -en ändring av kostnadsstruktur.

No description available.

Att finansiera nystartade företag med externt kapital kan vara problematiskt, två vanliga sätt att erhålla externt kapital är genom banklån och riskkapital. Syftet med denna uppsats har därför varit att undersöka vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, år 2009, hur banker och riskkapitalbolag agerar vid finansiering av nystartade aktiebolag, samt om finanskrisen kan komma att medföra förändringar i finansieringsbeslut. Utgångspunkten i uppsatsen är ett hermeneutiskt synsätt samt en kvalitativ metod. Sju intervjuer har gjorts; med två nystartade aktiebolag, tre banker samt två riskkapitalbolag. Då vi sett till vilka finansieringsmöjligheter nystartade aktiebolag har idag, har vi sett att aktiebolag, utöver banklån och riskkapital även har goda möjligheter att finansieras genom andra externa källor, såsom statlig finansiering. Att beviljas banklån eller finansieras genom riskkapital anser vi inte vara lika problematiskt som referensramen föreskriver. De generaliseringar som gjorts i referensramen av betydande faktorer vid kreditbedömningar hos bank bör tas med en nypa salt och även riskkapitalister är mer tillmötesgående än vad som visas utifrån referensramen. Skillnader mellan bankers och riskkapitalbolags tillvägagångssätt vid finansiering är främst att banker kräver säkerheter och sätter återbetalningsförmåga i fokus, vilket inte är relevant vid finansiering via riskkapitalbolag. En annan skillnad är att riskkapitalister förutom kapital även bidrar med kompetens, vilket inte banker gör i samma utsträckning. Riskkapitalister kan även hjälpa till att finna ytterligare externa finansieringskällor. Ibland krävs dock även att kreditbedömare i bank är kunnig inom branschen för att ett nystartat företag skall beviljas lån. Ytterligare en skillnad mellan banklån och riskkapital är att ett banklån sänker soliditeten och ökar skuldsättingen samt kostnaderna, medan riskkapital stärker den egna kassan och soliditeten. Det finns även likheter mellan finansieringsformerna, de lägger båda stor vikt på affärsidé och entreprenören bakom företaget. Dock kan vi säga att banklån ej är möjligt i företag som är i ett så tidigt stadium att det ej går att säga hur intäkter skall genereras. Finanskrisen, som tog sin start år 2008, har redan visat på effekter då det gäller anskaffning av kapital. Bland annat påstår bankrespondenterna att de blivit försiktigare i sin utlåning. Även företagen som lånar kapital har blivit försiktigare i sina låneansökningar. Respondenterna från riskkapitalbolagen menar dock att de inte påverkats i sina bedömningar i och med krisen, vilket vi anser är av intresse för vidare studier. Slutligen bör nämnas att extern finansiering verkar mer komplicerat än vad det egentligen är, så länge en kompetent person har en bra affärsidé finns, vad vi kommit fram till, inga egentliga svårigheter att erhålla kapital.

<p>I denna uppsats har jag haft intentionen att försöka förklara vikten av att ha en uppfattning av volatilitet när man handlar med Optioner. Syftet har varit att analysera ifall man kan lära sig från volatilitetens historia, och ifall historisk volatilitet är bättre på att indikera framtida volatilitet än marknadens volatilitet, även kallad den implicita volatiliteten. Syftet har även varit att undersöka ifall det går att göra vinst på Optioner om man har en annan uppfatt-ning om den framtida volailiteten.</p><p>I uppsatsen har jag använt mig av Black, Scholes and Mertons epokavgörande teori om hur man prissätter Optioner, den så kallade Black-Scholes ekvationen. Från den ekvationen har jag erhålligt volailiteten i OMX index Optioner, den implicita volatiliteten. Black-Scholes ekvationen har likaså använts för att härleda denna faktiska och historiska volaliteten. För att kunna utnyttja en annan uppfattning om den framtida volaliteten än marknadens så har jag presenterat ett antal olika Options strategier.</p><p>De slutsatser som jag har kunnat dra från år 2001 OMX index Optioner är att den implicita volaliteten verkar vara bättre på att förutspå den faktiska volaliteten än den historiska vola-tiliteten. Ingen av dem är en perfekt indikator på den faktiska volatiliteten men i genomsnitt så skiljer sig den implicita mindre från den faktiska än den historiska.</p><p>För att sammanfatta volalitetens historia så kan man påstå att volatiliteten som reflekteras i Optionspriset sällan stämmer överens med den faktiska volatiliteten. Ingen sitter på Op-tionsmarknaden med en kristallkula och kan förutspå volatiliteten perfekt hela tiden. Sam-tidigt är det just skillnader i volatilitetstro mellan de olika aktörerna i en Optionsaffär som skapar handel och som gör Optioner till ett så användbart och intressant instrument.</p>