Marknaden för så kallade ”High Yield Bonds” – högavkastande obligationer – har under det senaste årtiondet genomgått en remarkabel utveckling, särskilt i Europa. Ett ökat antal ”non-investment grade”-företag söker strategiskt att emittera dessa obligationer för att finansiera sina verksamheter, vare sig detrör sig om upprätthållandet av betalningsströmmar till leverantörer, anställda eller andra intressenter; kapitalanskaffning; företagsförvärv; refinansiering av lån; eller andra företagsrelaterade aktiviteter. Trots denna utveckling är marknaden för högavkastande obligationer i Sverige jämförelsevis liten. Följaktligen söker denna studie svara på varför så få högavkastande obligationer idag emitteras på den svenska marknaden. Våra resultat visar att den svenska finansmarknaden karaktäriseras av starka och långsiktiga relationer mellan företag och banker vilket effektivt reducerar företagens behov av alternativa finansieringskällor. För det andra, om vi betraktar den förhållandevis lilla volym svenska företag söker emittera, är inte många företag i den position att kunna emittera obligationer i de summor som för närvarande efterfrågas av investerarbasen. För det tredje tycks det också existera en kulturell faktor bland marknadsaktörerna; en tendens att undvika att verka på företagsobligationsmarknaden. Till sist har också en djupgående kunskapsbrist som alla marknadsaktörer tycks uppvisa ytterligare försvagat spridningen av högavkastande obligationer. Givet de snabba förändringarna finansbranschen genomgår idag, främst en konsekvens av de senaste årens kris och de efterföljande regleringarna som kommit till stånd, kommer banker, företag och investerare vara tvungna att förändra sitt beteende. Dessa förändringar kommer förmodligen innebära att obligationer – och särskilt högavkastande obligationer – blir en mer attraktiv lösning och kommer förmodligen att innebära att företagsobligationsmarknaden på sikt till sist etablerar sig i Sverige så som är fallet i resten av Europa och USA.

Datum 2021-05-31 Nivå: Magisteruppsats Företagsekonomi, 15 hp Akademi: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Högskola Författare:                          Jendar Mala                           Mohammed Saad                                              97/08/16                                  96/01/12 Titel: Effekter som små revisionsbolag erfar med molnbaserade tjänster – Hur påverkas små revisionsbolag avseende tid, kunskap och finansiering Handledare:  Esbjörn Segelod Nyckelord: Molnbaserade tjänster, revisionsbolag, effekter, tid, kunskap, finansiering Forskningsfråga:                 1: Vilken påverkan har användningen av molnbaserade tjänster på små revisionsbolag avseende tid, finansiering och kunskap? 2: Vilka effekter erfar små revisionsbolag med användandet av molntjänster? Syfte:  Syftet med denna studie är att undersöka de effekter som små revisionsbolag erfar med användandet av molnbaserade tjänster, speciellt med avseende på tid, finansiering och kunskap. Metod: Studien har arbetats utifrån en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer med sju små revisionsbyråer. Slutsats:  Användandet av molnbaserade tjänster har besparat revisionsbolagens tid och      detta har resulterat i att de ägnar tid åt andra arbetsuppgifter. Vidare påverkas                  företagen även på kunskapsaspekter eftersom företagens nya digitaliserade                        arbetssätt ställer högre krav på personalens datakunskaper. Finansieringen                       påverkades även av att implementeringen och förändringen av en arbetsprocess                 kostar mycket pengar som spenderas på utbildning och inköp av kompletterande                 arbetsutrustning. Det empiriska materialet tillåter oss dra slutsatsen att risken med molnbaserade                 tjänster är säkerheten och att utmaningen är tillit till den externa leverantören.                   Slutsatsen dras att fördelarna med användning av molnbaserade tjänster är                       tillgängligheten, informationslagringen samt effektivisering i arbetet, och att                       nackdelarna med användningen molnbaserade tjänster är begränsade kunskaper om molnbaserade tjänster.

EU har som mål att bli klimatneutralt år 2050 och för att uppnå detta mål har ett flertal krav för företag som verkar inom EU tagits fram. Den 21a april 2021 meddelade Europeiska kommissionen att de beslutat om ett kommande åtgärdspaket vilket ämnar att styra kapital mot hållbara investeringar och som ska underlätta för investerare. Denna studie undersöker genom en eventstudie hur den svenska aktiemarknaden emottog pressmeddelandet. Studien finner en positiv avvikelseavkastning vilket går emot den uppställda hypotesen och tidigare studier vilka observerat en negativ reaktion. Resultatet är dock inte statistiskt signifikant, vilket tros bero på oenighet av konsekvenserna av åtgärdspaketet, eller att information om åtgärdspaketet redan nått marknaden. Vidare finner studien delvis stöd för samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning genom t-test mellan företag som har höga/låga ESG-poäng, detta samband bekräftas inte i efterföljande regression. Vid jämförelse mellan branscher syns det att avvikelseavkastningen skiljer sig åt mellan dessa. Resultatet från studien tyder på att ESG-betyget har betydelse för företag.

This paper aims to examine if M&A affects the buying company’s stock liquidity days around the announcement. The study’s population consists of M&A transactions made on the Swedish markets OMXSPI and NASDAQ First North between 2010 and 2021. Furthermore, variables included in the regressions are the buying company’s market-to-book value, market cap, rank value, financing method and horizontal/vertical integration – where the illiquidity measures are quoted spread and relative effective spread. The findings suggests that there is a significant negative relation between horizontal M&A and the change in quoted spread and relative effective spread the day after the announcement. Additionally, there is a significant negative relation between cash- and stock financed M&A and the change in relative effective spread the days after the announcement. Nevertheless, the findings suggests that there is no significant effect of the buying company’s market-to-book, market cap or rank value on the change of stock liquidity the days around the M&A announcement. The results also indicates that there is no significance in the change of stock liquidity’s mean values the days before and after the M&A announcement. Hence, the economical interpretation is that M&A announcement does not significantly affect the stock liquidity in our population.

I syfte att säkerställa att investerare har tillräcklig tillgång till information för att kunna bedöma investeringsrisker och -möjligheter relaterade till hållbarhetsfrågor har EU antagit ett nytt direktiv, Corporate Sustainability Reporting Directive (2022/2464) (CSRD). Direktivet introducerar skärpta krav på företags hållbarhetsrapportering och antogs i sin slutliga form den 28 november 2022 genom att Europeiska rådet gav sitt godkännande. Tidigare forskning tyder på att införandet av obligatorisk hållbarhetsrapportering kan resultera i avvikelseavkastningar på aktiemarknaden och att företags ESG-poäng kan förklara hur avvikelseavkastningen blir. Det är intressant att veta hur marknaden reagerar på beslutet att inför CSRD eftersom marknadsreaktionen säger oss något om den upplevda effektiviteten av reglerna. Med hjälp av en eventstudie undersöks den svenska aktiemarknadens reaktion på beslutet att anta CSRD den 28 november 2022. Eventstudien kompletteras av en regressionsanalys i syfte att undersöka om företagens ESG-poäng förklarar variation i avvikelsevkastning. Vi observerar en positiv avvikelseavkastning för hela urvalet som dock inte är signifikant, vilket gör att vi inte kan dra några slutsatser om aktiemarknadens reaktion. Däremot finner vi en signifikant skillnad på 10 % signifikansnivå i avvikelseavkastning mellan företag med höga ESG-poäng jämfört med företag med låga ESG-poäng. I brist på signifikanta resultat i den efterföljande regressionsanalysen kan emellertid ingen slutsats statistiskt säkerställas angående ett samband mellan ESG-poäng och avvikelseavkastning heller.

De senaste årens oro i världsekonomin har medfört en åtstramning hos kreditinstituten. Innan finanskrisen beviljades kredit till generösa villkor men med skärpningar av regelverk, som Basel III, ställs nu högre krav på bankernas kapitaltäckning. Fastighetsbolagen märker av den förändrade situationen och vittnar om att den tidigare nästan obegränsade kapitaltillgången nu inte längre existerar. Det har blivit dyrare att låna pengar från bankerna och därför börjar allt fler söka efter alternativ. I Sverige är banksektorn stark gällande finansiering och marknaden är dominerad av ett fåtal storbanker. Innan krisen 2008 var ett flertal utländska banker aktiva på den svenska marknaden och konkurrensen tvingade ner priserna. Idag har de utländska bankerna försvunnit och några intervjupersoner menar att de svenska bankerna tar tillfället att öka sina marginaler. Ett viktigt påpekande är dock att investeringar inte enbart begränsas av bankerna, utan att även investerarna är mer avvaktande än tidigare på grund av den rådande oron. De åtstramningar som märks av idag anses inte vara förknippade med någon förändrad riskbild även om världssituationen självklart är ett orosmoment. Fastigheter ses fortfarande som en säker investering i relation till andra tillgångsslag och riskanalyser genomförs som tidigare. Förändringarna förklaras med de nya kapitaltäckningskraven och att det kostar mer för varje utlånad krona. Alternativ som används av fastighetsbolagen för att diversifiera sin finansieringsportfölj och minska beroendet av bankerna är bland annat preferensaktier, certifikatprogram och icke-säkerställda obligationer. Dessa lösningar kan däremot inte ersätta bankkredit men en finansieringsform som skulle kunna komma att utvecklas och konkurrera med traditionella banklån är säkerställda obligationer. Än så länge är det endast bolaget SFFAB som genomfört en emission av denna finansieringsform för börsnoterade fastighetsbolag. Däremot är säkerställda obligationer mer vanligt utomlands, bland annat i Danmark, Norge och Tyskland. Bland potentiella investerare nämns institutioner som försäkringsbolag och pensionsbolag men för att dessa ska ha möjlighet att investera krävs att ratingsystem upprättas. Säkerställda obligationer skulle inte heller ses som en fastighetstillgång för institutionerna utan skulle jämföras med andra räntebärande papper. Institutioner tros även i framtiden kunna fylla bankernas roll som långivare i större utsträckning genom billaterala låneförbindelser men de institutioner som intervjuats säger dock att de föredrar direkt investering i fastigheter för att erhålla de diversifieringsfördelar som efterfrågas. Säkerställda obligationer har potential att ersätta bankkredit för långa upplåningstider men det återstår en del frågetecken innan finansieringsformen kan bli riktigt attraktiv, som exempelvis vad som händer då en fastighet som pantsatts ska säljas. Utvecklingen styrs av hur stark efterfrågan på alternativ är och ifall konkurrensen ökar på den svenska bankmarknaden och mer attraktiva priser erbjuds, kommer behovet att minska och utvecklingen att stanna av.

Kvinnors företagande har ökat under 2000-talet. I Sverige utgör kvinnoledda företag en betydande del av alla företag. Trots det får kvinnoledda företag bara 1% av det svenska riskkapitalet. Insikterna är begränsade gällande faktorer som har inverkan på tillväxt hos kvinnoägda företag. Det kan ifrågasättas huruvida entreprenörkvinnor väljer finansieringsform på andra grunder än män. Syftet med studien är att beskriva och förstå bakomliggande faktorers inverkan på entreprenörkvinnors val av finansieringskällor. Studien har en abduktiv metod med en kvalitativ ansats, således förenligt med studiens syfte. Empiriska fynd analyserades med teoretiska fynd varpå personliga faktorer, faktorer i närmiljö, organisatoriska- och samhälleliga faktorer ses påverka entreprenörkvinnor i deras beslutsfattande gällande valet av finansieringskällor. Inom ovannämnda kategorier framgår det av studien att entreprenörkvinnors val av finansieringskällor får anses påverkas av faktorerna självförtroende, riskbenägenhet, erfarenhet av ekonomisk ledning, nätverk, familjeförhållande, medhjälpare, könsstereotyper och jämställdhet på arbetsmarknaden.

AbstraktAlla tillgångar på en balansräkning finansieras endera med eget kapital, skulder eller en mix.Beslutet hur företag finansiera sig är sällan uppenbart och påverkas, som analyserats i dennastudie, av flera olika faktorer. Mycket av tidigare forskning är inriktad på icke-finansiellaföretag och vilka faktorer som påverkar deras kapitalstruktur. Denna studie fokuserar i ställetpå europeiska banker och syftar till att förstå vilka faktorer som påverkar bankernaskapitalstruktur. De uppkomna resultaten jämförs även med icke-finansiella företag. Studien tarstöd av Modigliani och Millers proposition I och II, men även teorierna Trade off, PeckingOrder och Agentteorin som vidareutvecklats från proposition I och II. Studien tillämpar enkvantitativ metod med paneldata som samlats in för åren 2018–2022. Datamaterialet harhämtats in som sekundärdata från databasen Refinitiv Eikon. I urvalet ingår 81 börsnoteradeeuropeiska banker som har totala tillgångar som överstiger 30 miljarder euro. För att genomföraden statistiska analysen har en OLS-regression genomförts. För att förklara bankernas kapitalstruktur används faktorerna storlek, lönsamhet, risk ochlikviditet. Resultaten visar att storlek och lönsamhet kan förklarar kapitalstrukturen hoseuropeiska banker. Resultaten för storlek och lönsamhet är i linje med tidigare forskning somockså funnit att större banker har en större andel skulder och att högre lönsamhet är associeratmed lägre andel skulder. Denna studie särskiljer sig från tidigare forskning eftersom den intefinner signifikanta samband mellan risk, likviditet och kapitalstruktur. Det ska beaktas att dematematiska beräkningarna för de två sistnämnda determinanterna har annan utformningjämfört med andra studier. Studien valde också att dela upp Europa i två regioner, nord ochsyd. Där upptäcktes att modellen förklarar kapitalstrukturen för nordeuropeiska banker på ettmer tillförlitligt sätt än för sydeuropeiska. Våra fynd ger en viss bekräftelse på giltigheten avbåde Trade Off-, Pecking Order och Agentteorin. Även om dessa teorier traditionellt sett hartillämpats för att förstå kapitalstrukturen hos icke-finansiella företag, indikerar våra resultat attde även är relevanta och användbara för att beskriva finansieringsbeteendet hos större europeiska banker.

The purpose of this report was to investigate how the innovation process impact commercialization of innovations with funding. This was accomplished by conducting qualitative interviews, an extensive literature review and a review of corporate documents. The empirical data was that was used to address the purpose was gathered from the program VINN-verifiering at Vinnova, Sweden’s innovation agency. The program was expected to help business concepts to become commercialized, or come closer to commercialization. The intention of the report was to highlight the importance of funding for business concepts by analyzing the program VINN-verifiering. It was also intended to provide insight into how the funding impacts innovations. The most important findings were that the public funding during the innovation process overall had a positive impact on the commercialization. The funding was not enough to reach commercialization in any case. However, this was expected as the funding was limited. The public funding during the innovation process did, however, shorten the time to commercialization. It made it also possible for them to reach as far as they did, without funding more projects would still be in a scientific research phase. / Syftet med denna rapport var att undersöka hur innovationsprocessen påverkar kommersialisering av innovationer med finansiering. Detta uppnåddes genom att genomföra kvalitativa intervjuer, en omfattande litteraturöversikt och en granskning av företagsdokument. Det empiriska materialet som användes för att besvara med syftet var insamlat från programmet VINN-verifiering hos Vinnova, Sveriges innovationsbyrå. Programmet förväntades hjälpa företagskoncept att bli eller komma närmare kommersialisering. Avsikten med rapporten var att lyfta fram vikten av att finansiering för företagskoncept genom att analysera programmet VINN-verifiering. Det var också avsett att ge insikt om hur finansieringen påverkar innovationer. De viktigaste resultaten var att den offentliga finansieringen under innovationsprocessen generellt hade en positiv inverkan på kommersialiseringen. Finansieringen var inte tillräckligt för att nå kommersialisering i något fall. Detta var dock förväntat eftersom finansieringen var begränsad. Den offentliga finansieringen under innovationsprocessen förkortade dock tiden för kommersialisering. Det gjorde det också möjligt för dem att nå så långt som de gjorde, utan finansiering skulle fler projekt fastna som vetenskaplig forskning.

SMEs can play a significant role in the economy as drivers of economic growth and job creation. Many SMEs are, however constrained by their limited access to finance. This study examines the source of finance of firms in South Africa and estimates the importance of finance as a predictor of output per worker. Using the 2007 World Bank Enterprise Survey, the study focuses on the firm’s access to finance, or sources of finance, as a predictor of the productivity of South African firms. Other factors that are taken into account include sources of finance such as the overdraft of the firm, collateral available and the type of financial institution used to acquire financing. These covariates all play an integral role in whether or not the firm will receive the financing, the amount granted and the repayment terms. Empirical analysis is done with a Cobb–Douglas production function regression to determine how output per worker is influenced by various factors. The results show that output per worker improves as additional finance variables are added to the regression model. Using an access to finance dummy as the dependent variable, a logistic regression model is used to calculate the probability of access to finance as a constraint based on the independent variables. The results of the logistic regression show that the probability of firms’ experiencing access to finance as a constraint is decreased by variables such as fixed assets and increase with negative factors such existing debt and collateral. These results are expected based on previous research on the topic and confirms that access and finance sources are determinants for firm growth. Recommendations include more extensive research on the topic, with panel data over a longer period and specific to a country. Policy recommendations include amended evaluation techniques, adapted to the individual firm’s requirements and strengths. / Thesis (M.Com. (Economics))--North-West University, Potchefstroom Campus, 2012.