his paper aims to investigate whether there is any discrimination between women and men at their first contact with the ”business supporting system” (företagsfrämjande systemet) in Sweden. Discrimination between women and men in the business community is a frequently discussed topic, but often in terms of board positions, employment or salary. This paper takes a new perspective on this question and will investigate if there are differences when a man and a woman contact the Swedish business supporting system. The question for this paper is as follows. Do women and men get treated differently in the first contact with the Swedish business supporting system? A field experiment was conducted in which fictitious application were sent out asking for help to different players in the business supporting system. The answers were collected and analysed by variables (e.g answering time, or numbers of positive words per response email, etc.), but also through a subjective interpretation. The conclusion of this paper shows that there are most likely no discrimination against women in this first contact. This is thought to be due mainly to the absence of a selective process at first contact.

Inom EU finns en sammanhållningspolitik som går ut på att minska klyftorna mellan regioner i unionen. I Sverige finns en regional utvecklingspolitik där man vill jämna ut olikheterna mellan stad och landsbygd och bland annat besöksnäringen har pekats ut som en viktig motor för tillväxt. Även evenemang nämns allt oftare i strategier för regional utveckling och det är något som har blivit en allt vanligare reseanledning. Den här studien syftar till att undersöka vilken roll evenemang har i de regionala utvecklingsstrategierna i Jämtland Härjedalen och om det även speglas i hur evenemang finansieras med offentliga medel från regionen och EU. För att undersöka detta utgår studien från teorier om hållbar utveckling, lokaliseringsfaktorer och path dependency.  Innehållsanalyser av både kvalitativ och kvantitativ karaktär har genomförts av dels de strategiska dokumenten och dels de evenemangsprojekt som registrerats i Tillväxtverkets Projektbank mellan åren 2011 och 2020. Studien visar att efter år 2014 har evenemang fått en väldigt stor plats i strategierna. Resultaten tyder också på att de evenemangsprojekt som fått offentliga medel har en tydlig koppling till utvecklingsmålen i regionen och att majoriteten av pengarna gått till stora idrottsevenemang i kommunerna Östersund och Åre. / <p>2022-06-01</p>

The purpose of this report was to investigate how the innovation process impact commercialization of innovations with funding. This was accomplished by conducting qualitative interviews, an extensive literature review and a review of corporate documents. The empirical data was that was used to address the purpose was gathered from the program VINN-verifiering at Vinnova, Sweden’s innovation agency. The program was expected to help business concepts to become commercialized, or come closer to commercialization. The intention of the report was to highlight the importance of funding for business concepts by analyzing the program VINN-verifiering. It was also intended to provide insight into how the funding impacts innovations. The most important findings were that the public funding during the innovation process overall had a positive impact on the commercialization. The funding was not enough to reach commercialization in any case. However, this was expected as the funding was limited. The public funding during the innovation process did, however, shorten the time to commercialization. It made it also possible for them to reach as far as they did, without funding more projects would still be in a scientific research phase. / Syftet med denna rapport var att undersöka hur innovationsprocessen påverkar kommersialisering av innovationer med finansiering. Detta uppnåddes genom att genomföra kvalitativa intervjuer, en omfattande litteraturöversikt och en granskning av företagsdokument. Det empiriska materialet som användes för att besvara med syftet var insamlat från programmet VINN-verifiering hos Vinnova, Sveriges innovationsbyrå. Programmet förväntades hjälpa företagskoncept att bli eller komma närmare kommersialisering. Avsikten med rapporten var att lyfta fram vikten av att finansiering för företagskoncept genom att analysera programmet VINN-verifiering. Det var också avsett att ge insikt om hur finansieringen påverkar innovationer. De viktigaste resultaten var att den offentliga finansieringen under innovationsprocessen generellt hade en positiv inverkan på kommersialiseringen. Finansieringen var inte tillräckligt för att nå kommersialisering i något fall. Detta var dock förväntat eftersom finansieringen var begränsad. Den offentliga finansieringen under innovationsprocessen förkortade dock tiden för kommersialisering. Det gjorde det också möjligt för dem att nå så långt som de gjorde, utan finansiering skulle fler projekt fastna som vetenskaplig forskning.

For the past decades, sustainability enhancement has become a necessity for ensuring a brighter future for the coming generations. Promoting technologybased innovation is seen as the main path for reaching the ambitious sustainable development goals. However, the academic literature about innovation highlights the need for an open innovation approach because sustainable innovations require consideration of complex issues throughout the entire product life cycle. Building on previous research on external collaboration and radical sustainability-oriented innovation, this qualitative single case study aims at extending the knowledge by particularly focusing on collaborative capabilities in the early development stages of publicly funded networks. The empirical findings were obtained through nine semi-structured interviews, and they were supported by available documentation, from the selected European research and development consortium within smart paper-based electronics. The outcome of the thesis is a framework summarizing success factors and challenges for the identified themes; capability, expectation, disposition, communication, management, commitment, and experience. Furthermore, the findings suggest that decision-making, preconditions, resourcing, and commitment, are the four main differences when comparing to collaborative capabilities in small and medium-sized enterprises, and large companies. Concerning managerial implications, top-level managers should carefully consider the strategic objectives of participating in networks, to guarantee organizational and personal commitment. / Under de senaste decennierna har hållbarhetstänket blivit en nödvändighet för att säkerställa en ljusare framtid för kommande generationer. Att främja teknikbaserad innovation ses som en huvudväg för att nå de ambitiösa målen för hållbar utveckling. Akademisk litteratur om innovation framhäver emellertid behovet av en öppen innovationsstrategi, eftersom hållbara innovationer kräver överväganden av komplexa problem under produktens hela livscykel. Med utgångspunkt i tidigare forskning kring externt samarbete och radikal hållbarhetsinriktad innovation, syftar denna kvalitativa fallstudie till att utöka kunskapen genom att särskilt fokusera på samverkansförmågor i de tidiga utvecklingsstadierna av offentligt finansierade nätverk. De empiriska resultaten erhölls genom nio semistrukturerade intervjuer och stöttades av tillgänglig dokumentation, från den utvalda europeiskt forsknings- och utvecklingskonsortium inom smart pappersbaserad elektronik. Resultatet av avhandlingen är ett ramverk som sammanfattar framgångsfaktorer och utmaningar för de identifierade teman; förmåga, förväntning, disposition, kommunikation, ledning, engagemang och erfarenhet. Dessutom tyder resultaten på att beslutsfattande, förutsättningar, resurser och engagemang är de fyra största skillnaderna när det gäller samarbetsförmågor i små och medelstora företag samt stora företag. Vad gäller ledarskap, bör chefer på toppnivå noga överväga de strategiska målen för deltagande i nätverk, för att garantera organisatoriskt och personligt engagemang

<p>The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall’s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics.</p>

The purpose of this essay was to overview the conflicts regarding the exhibition space (Kunsthalle) Tensta Konsthall during 2003 and 2004, in order to gain an understanding of the following: why the conflict started, if anyone exceeded their authority, how the case has been reviewed in the press, what kind of value judgements lay behind the actions and why this case has received so much attention. By studying mainly press material and political documents it has been made clear that Tensta Konsthall’s location in an ill reputed suburb of Stockholm has been the cause for its exposure to different demands and expectations compared to other similar exhibition spaces. Further the essay deals with questions raised by the conflict in the intersection of culture and politics.

EU:s sammanhållningspolitik har sedan 1980-talet varit ett verktyg för att investera och utveckla regioner. Utvecklingen sker genom olika strukturfonder och har de senaste decennierna finansierat stora delar av turismens utveckling, särskilt i turismintensiva regioner. Jämtland Härjedalen är ett tydligt exempel på en turismintensiv region där EU-medel används till utvecklingsprojekt. EU:s finansieringssystem upplevs av stödsökande komplext och resurskrävande i både ansöknings- och genomförandeprocesserna. De regelverk som finns är vidare mycket invecklade, vilket gör processerna än mer omfattande. Den här studien syftar till att undersöka och skapa en förståelse för vilka utmaningarna är samt vilka förbättringsmöjligheter som finns. Detta har skett genom en flermetodsstudie, där datainsamlingen genomförts med både enkät och intervjuer. Enkäten och de första intervjuerna gjordes med projektägare som är verksamma i Jämtland Härjedalen, och kompletterande intervjuer gjordes med representanter från finansiärerna Tillväxtverket och Region Jämtland Härjedalen. De främsta utmaningarna och förbättringsområdena från studien kan sammanfattas enligt följande: Upplevda utmaningar: Komplex och tidspressad ansökningsprocess Finansiärernas bristande förståelse om besöksnäringen Att vara låst till målen som skrivits i ansökan Rädsla att inte få kostnader för genomförda aktiviteter godkända Komplicerad redovisning och rapportering Projekt som arbetsform Önskade förbättringar: Förenklat regelverk Förbättrad kommunikation Mindre byråkratisk ansökningsprocess Mer dialog och samverkan Tydligare ansvar och roller Vi avslutar denna studie med en sammanfattande diskussion där vi lyfter egna tankar och funderingar kring utmaningarna och förbättringsmöjligheterna som framkommit av vårt resultat. Vi ser flera stora förbättringsområden, inte minst kopplat till förenklad byråkrati, ökad samverkan och mer dialog. Projektfinansiering är ett relativt outforskat område och vi hoppas att framtida forskning kommer beröra ämnen kopplade till den EU-finansierade projektvärlden. / Since the 1980s, the EU's cohesion policy has been a tool for investing and developing regions. The development takes place through various structural funds and in recent decades has financed large parts of the development of tourism, especially in tourism-intensive regions. Jämtland Härjedalen is a clear example of a tourism-intensive region where EU funds are used for development projects. However, the EU's funding system has proven to be a complex system where applicants experience the application and implementation process as very complex and resource-intensive with complicated regulations to deal with. This study aims to investigate and create an understanding of what the challenges are and what opportunities for improvement exist. This has taken place through a mixed-method study, where the collection of data was carried out with both a questionnaire and interviews. The survey and the first interviews were done with project owners who are active in Jämtland Härjedalen, and supplementary interviews were done with representatives from the financiers Tillväxtverket and Region Jämtland Härjedalen. The main challenges and areas for improvement from the study can be summarized as following: Perceived challenges: Complex and time consuming application process The financiers lack of understanding about the hospitality industry To be locked to the goals written in the application Fear of not getting costs for completed activities approved Complicated accounting and reporting Projects as a form of working method Desired improvements: Simplified regulations Improved communication Less bureaucratic application process More dialogue and cooperation Clearer responsibilities and roles We conclude this study with a summary in which we raise our own thoughts and reflections regarding the challenges and opportunities for improvement that emerged from our results. We see several major areas of improvement, not least linked to simplified bureaucracy, increased cooperation and more dialogue. Project financing is a relatively unexplored area and we hope that future research will touch on topics connected to the EU-funded project world. / <p>2023-06-16</p>

Within the contemporary migration field, from a theoretic point of view, the communication aspect of it has been identified as an emerging priority, as its impact can affect both the public opinion and policymaking itself. In order to identify trends portraying migration narratives, as ways of representing the migration phenomena in a set historiographical context, a dataset comprehending migration-related campaigns has been developed during the timeframe 2009 - 2018. Throughout the EU Member States, as well as the European Southern Neighbourhood Partner Countries (SPCs), 135 campaigns were retrieved online, shedding light on which were the aspect of migration emphasised (such as integration and smuggling and trafficking prevention), as well as the main stakeholders involved in the production of such communication initiatives. Through the usage of a web-based research for the years 2019-2021, the aforementioned dataset has been updated, by collecting secondary data of qualitative and quantitate nature of publicly funded migration-related campaigns in the Southern European Region. Based on the data, an illustrative mapping of current trends have been developed. The work was done in partnership with ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Migration Dialogue and Cooperation Directorate), within the EU-funded EMM5 (EUROMED V) programme. This project is aimed at establishing a comprehensive framework on migration, as well as being responsible for the creation of the previous database, through the preceding phase of the EUROMED programme itself (EMM4 - EUROMED IV). Because of the nature of the project, as well as the publicness of the dataset, campaigns aimed at negatively affect migrants/refugees’ lives have not been included in the research, in order to avoid at providing a platform to such messages. The 95 newly-gathered campaigns have been cross-referenced in order to highlight differences and similarities with the previous ones in terms of the overall narrative; stakeholder involvement; and the geo-political context in which the campaigns were made. Moreover, a particular focus was on the effects of the COVID-19 pandemic and its influence on the stakeholders involved in the migration-related activities themselves. The analysis of the migration-related campaigns reveals that the implementation of such initiatives has grown exponentially, with a surge during the year 2021, with 61 campaigns produced. Moreover, key trends in the communication narratives have been identified within the integration thematic area (49%), followed by the hate speech and xenophobia prevention (13%) and the asylum system (13%). The support and format used were aligned with the EMM4 dataset, as webpages and social media represent the main methods used throughout the Southern European Region. Regarding the stakeholders involved in the funding of the migration-related initiatives, the private sector has become a key player in the field, either financing or co-financing campaigns throughout the three years analysed, increasing from 4 campaigns between 2009-2018, to 32 in the timeframe 2019-2021. / Inom det samtida migrationsfältet har kommunikationsaspekten identifierats som en framväxande prioritet, eftersom att nyhetsskildringar om migration kan influera både den allmänna opinionen samt politisk beslutsfattande. För att identifiera trender som skildrar migrationsberättelser, i syfte att kunna representera migrationsfenomenen i ett fastställt historiografiskt sammanhang, har en datauppsättning som analyserar migrationsrelaterade kampanjer utvecklats under åren 2009-2018. I EU:s medlemsstater, såväl som den europeiska Southern Neighborhood Partner Countries (SPCs), har 135 kampanjer identifierats online. Dessa kampanjer belyser vilka aspekter av migration som betonades (såsom integration, smuggling och förebyggande arbete mot människohandel), såväl som de primära intressenterna som är involverade i produktionen av sådana kommunikationsinitiativ. Genom användningen av en webbaserad forskning för åren 2019-2021 har ovannämnda datauppsättning uppdaterats genom att samla in sekundärdata av kvalitativ och kvantitativ karaktär från offentligt finansierade migrationsrelaterade kampanjer i den sydeuropeiska regionen. Utifrån underlaget har en illustrativ kartläggning av aktuella trender tagits fram. Arbetet gjordes i partnerskap med ICMPD – International Centre for Migration Policy Development (Directorate Migration Dialogue and Cooperation), inom det EU-finansierade programmet EMM5 (EUROMED V). Detta projekt syftar till att upprätta ett heltäckande ramverk för migration, samt att ansvara för skapandet av den tidigare databasen, genom den föregående fasen av själva EUROMED-programmet (EMM4 - EUROMED IV). På grund av projektets karaktär och datamängdens offentlighet har kampanjer som syftar till att negativt påverka migranters och flyktingars liv inte inkluderats i forskningen, för att undvika att ge sådana budskap en plattform. De 95 nyinsamlade kampanjerna har korsrefererats för att belysa skillnader och likheter med de tidigare när det gäller den övergripande berättelsen: involvering av intressenter och det geopolitiska sammanhanget i vilket kampanjerna gjordes. Dessutom låg ett särskilt fokus på effekterna av covid-19-pandemin och dess inflytande på de intressenter som är involverade i migrationsrelaterade aktiviteter. Analysen av de migrationsrelaterade kampanjerna visar att genomförandet av sådana initiativ har ökat exponentiellt, med en ökning under år 2021, med 61 kampanjer producerade. Dessutom har nyckeltrender i kommunikationsberättelserna identifierats inom det tematiska området integration (49%), följt av förebyggande av hatretorik och främlingsfientlighet (13%) och asylsystemet (13%). Stödet och formatet som användes anpassades till EMM4-datauppsättningen, eftersom webbsidor och sociala medier representerar de huvudsakliga metoderna som används i hela Sydeuropa. När det gäller de intressenter som är involverade i finansieringen av de migrationsrelaterade initiativen, har den privata sektorn blivit en nyckelaktör på området, antingen finansierings- eller samfinansieringskampanjer under de tre analyserade åren, ökade från 4 kampanjer mellan 2009-2018 till 32 kampanjer mellan åren 2019-2021.