Det råder vitt skilda meningar om tekniken för beräkning av den förväntade aktieavkastningen. Å ena sidan finns de som påstår att marknaden är effektiv, d v s att ny information återspeglas i aktiepriser på ett snabbt och effek- tivt sätt. Det lönar sig helt enkelt inte att försöka ”slå” marknaden genom att tillämpa några analysmetoder som helst. Andra avfärdar den effektiva marknadshypotesen och hävdar att det finns beprövade metoder med vars hjälp felprissättningar kan upptäckas och därmed ovanligt stora vinster tjänas. Syftet med denna studie är att, med en multifaktormodell, testa huruvida aktieavkastningen kan förutses med hjälp av företagsspecifika nyckeltal. Studien grundar sig på tvärsnittsdata, d v s månadsdata för företagsspecifika nyckeltal för de 68 företag noterade på Stockholmsbörsen. Tidsperioden, för vilken modellen testas, sträcker sig från februari 1996 – oktober 2004. Modellen söker förklara variationen i avkastningen samt förutse den förväntade avkastningen med hjälp av multipelregressionsanalys där förklaringsvariabler består av företagsspecifika nyckeltal. Det som konstateras är att modellens förmåga att förutse den förväntade avkastningen ökar avsevärt mot slutet av den undersökta perioden. En tänkbar implikation för modellen som undersöks i denna studie är ett förenklat urval av aktier som skulle bilda en optimal portfölj, förutsatt dess precision. Modellen ger eventuellt indikation på olika prissättningsanomalier, vars förekomster är svåra att upptäcka då de varierar över tiden och uppvisar olika mönster och samband med den faktiska och förväntade avkastningen. Att olika variabler över tiden uppvisar starkare och svagare samband med den faktiska avkastningen kan tyda på att anomalier är ostabila, vilket talar för en effektiv marknad.

Idag finansieras svensk filmproduktion till största delen av stöd från Svenska Filminstitutet, SFI. Det förhandsstöd som utdelas härifrån utgör oftast en förutsättning för att kunna implementera en idé men behöver för den sakens skull inte innebära att projektets fortskridning tryggats. En medeldyr filmproduktion är följaktligen beroende av ytterligare kapital som kan komma från en mängd olika instanser och aktörer både inom samt utanför branschen. Fler inblandade finansiärer kan dock innebära att fler aktörer och intressenter blandar sig i filmens innehåll och budskap, vilket kan komma att ifrågasätta filmskaparens konstnärliga frihet. Undersökningen belyser hur finansieringsprocessen kan se ut under en filmproduktion och ger en beskrivning av både vanliga och mindre vanliga finansieringskanaler som kan komma i fråga. Den visar även vad några av svensk films olika aktörer, såsom producenter och regissörer, anser om balansen mellan kommersialitet och konstnärligt skapande samt om det är två faktorer som går att förena.

Uppsatsen kan kort sägas behandla den del av musikbranschen som innefattar oberoende skivbolag och minorbolag i Stockholm. Vi ser på de ekonomiska förutsättningarna som innefattar marknaden, bidrag och finansieringsformer och hur både musiker och publiken kan ses som innovatörer inom fältet. Fältet som vi valt att studera beskrivs som att aktörerna har det gemensamt att de alla sätter musiken i fokus och de kommersiella aspekterna kommer i andra hand. En annan central punkt är att drivkraften är att göra något som känns meningsfullt. Teorier som vi använt som referensram presenteras och jämförs med de intervjuer vi har genomfört. Utgångspunkten är pilotstudier och intervjuer med personer på skivbolag som får representera fältet genom att de även är musiker och producenter. Urvalet av intervjuobjekten är också gjort med hänsyn till att de ska presentera olika genrer inom ett fält som avgränsas utifrån ett ekonomiskt perspektiv. / This paper is in short about the part of the music industry that touches some of the independent and minor record companies located in Stockholm. These companies, and also their musicians, can be seen as innovators in our field. We concentrate our work on the ecnomic circumstances, especially the market, subsidies and ways of financing their activities. What these record companies have in common are the positioning of the music in the first place, the financial aspects are second rate. They all share an urge for doing something that they see as meaningful. In our survey we did four interviews with four different record companies. We see these people as representative for the field because they are also active as producers and musicians.

Studier har visat att sju av tio nya arbetstillfällen skapas av små företag. I takt med att studier visar att små företag är viktiga för Sveriges ekonomiska tillväxt ökar intresset kring små företags problem att erhålla externt kapital. En betydande del av de små företagen behöver extern finansiering, men har svårt att få finansiering på ett traditionellt sätt. Det föreligger därmed ett finansiellt gap som kan förklaras med att det existerar informationsasymmetri mellan finansiärer och företagare, där en förklaring kan vara att företagarna har en negativ attityd till externt kapital. Denna negativa attityd har många gånger förklarats med att företagares val av finansieringskällor sker i en hierarkisk preferensordning. Små företag försöker undvika extern finansiering och istället fokusera på att öka de internt genererade medlen. När små företag har denna tveksamma attityd till extern finansiering och har en ovilja att lämna ifrån sig kontrollen av företaget, benämns detta som kontrollaversion. Den kontrollaverta attityden påverkar därmed valet av finansiering. Då det har visat sig att små teknikbaserade företag har blivit den viktigaste källan till att skapa arbete och ekonomisk tillväxt utgör de en betydelsefull roll i utvecklandet och spridningen av innovationer. Utifrån detta har vårt problem fokuserats på vilka omständigheter som ligger till grund för att små teknikbaserade företag väljer att överge eller behålla sin kontrollaversion vid valet av finansiering. Ett syfte har varit att undersöka och analysera de faktorer som påverkar små teknikbaserade företags kontrollaverta attityd vid valet av finansiering. För att uppnå vårt syfte använde vi oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt genom att vi utförde fyra personliga intervjuer med respondenter som var både grundare och delägare i sina respektive små teknikbaserade företag inom IT-branschen. En av studiens slutsatser är att små teknikbaserade företag kan tänka sig att överge sin kontrollaverta attityd för att erhålla det mervärde som externt kapital kan tillföra, främst i form av kontaktnät och kompetens. En ytterligare slutsats är att små teknikbaserade företag tenderar att behålla sin kontrollaverta attityd till externt kapital på grund av dess benägenhet att vilja styra och påverka sitt eget arbete, utan extern påverkan. Små teknikbaserade företags behov styr huruvida de överger eller behåller den kontrollaverta attityden vid valet av finansiering.

Avsikten med denna studie är att undersöka vilka motiv, påverkande faktorer och synsätt små IT-företag har när de väljer att ta in riskkapital som finansiering. Vi har utgått från tidigare forskning inom området för att identifiera vilka motiv och påverkande faktorer som kan förekomma och utifrån dessa byggt upp grunden för vår studie. Kapitaltillskott är det som naturligt känns som det mest primära motivet, vilket även vår studie har visat men det finns ändå en önskan om annan värdetillförsel i form av affärskompetens, nätverk och kontakter. Dessa önskemål har dock inte varit några huvudsakliga motiv för att inleda samarbete med riskkapitalisterna utan de kan mer ses som positiva sekundära motiv. Motiven kapitaltillskott och tillförsel av affärskompetens samt nätverk och kontakter blir i sin tur påverkade av ett antal faktorer såsom företagets och produktens livscykelfas, ägande och kontroll, produkt och marknad samt ledningens erfarenhet och kompetens. Alla dessa både inre och yttre faktorer är mer eller mindre sammankopplade med varandra och påverkar beslutsfattarnas val om de ska ta in riskkapital eller välja någon annan form av externt kapital. Studien omfattar fyra små IT-företag och trots att företagen utifrån sett är lika genom att de alla har en eller flera unika IT-produkter, så har de ändå delvis olika synsätt på nyttan och effekten av finansiering med riskkapital. Två av företagen är totalt sett mer negativa medan två av dem är mer positiva. Av de två som är positiva är det bara det ena som idag har riskkapital och detta beror då på att alla ägarna inte har haft samma synsätt.

There are many different forms of financing for small businesses and two common financing options mentioned in the study, bank loans and Venture Capital.Venture Capital is a form of risk capital financing, investing in unlisted stock market. The feature of the arrangement is that those people are trying to find companies that can offer unique, attractive and in demand products on a strong growing market. Since VC-firms are taking a big risk in cooperation with the investment, the VC-company strong demands while assessments are made on the company will generate a return in the future. Bank loans are the most common form of financing for companies in the market. Requirements and assessment under the law is hard especially for small businesses because financing entails high risks. Banks require that the liquidity management in the enterprise should be stable because the bank's main objective is to repayment of debt and the interest payable on the capital. The purpose of this study is to examine the requirements and assessments VC-firms and banks make use of the financing of small businesses.

Världen har drabbats av en finanskris. Ingen har sluppit undan och i svenska mått jämförs denmed depressionen under 30-talet och den kris som därefter drabbade världen och Sverige. Uppkomsten till krisen kan spåras till USA och deras bostadsmarknad som under 2000-talet satts i rejäl gungning. När marknaden till slut brakade ihop totalt efter Lehman Brothers fall i september 2008 var krisen ett faktum, även om det redan tidigare kunnat skönjas stora problem. Sveriges banksystem står för den absolut viktigaste finansieringskällan hos de små och medelstora företagen, vilka utgör ungefär 95 % av Sveriges alla företag. De stora bankerna har gjort förluster i diverse utländska banker och även här i Sverige. De svenska storföretagen har samtidigt varit tvungna att flytta sin ekonomiska verksamhet tillbaks till Sverige. I svensk media skrivs dagligen spaltmeter om bankernas kreditproblem och hur företagen lider av finansieringsproblem. Vårt syfte med studien är att belysa hur kreditproblemen förändrat kriterierna förkreditgivning och hur detta kommer att ge utslag på en region som inte är den slagkraftigaste iett större geografiskt perspektiv. Detta hoppas vi uppnå genom frågeställningen; Hur harstorbankernas utlåning till företag i Västerbotten förändrats i samband med att finanskrisenhar blivit en realitet? Utifrån en hermeneutisk kunskapssyn och en abduktiv ansats har vigenomfört en kvalitativ undersökning med de fyra stora bankerna i området. Våra respondenter var alla kreditchefer inom den norra regionen av Norrland och detta har gett oss en bra empirisk grund. Tillvägagångssätten vid kreditgivning på de olika bankerna var snarlika när det handlar om beräkningsmodeller och insamlande av budgetar, års- och delårsredovisningar. Alla banker ansåg att företagarens personlighet och inställning var av yttersta vikt vid mindre företagsverksamhet. Det visade sig också att bankernas utlåning har ökat signifikativt under det senaste året och att det varit tvunget att bromsa utlåningen för att kunna behålla en viss marginal i förhållande till sitt eget kapital. Finanskrisen har av förklarliga skäl lett till mindre utlåning till de mindre företagen då vaksamheten ökat något hos båda parter. I våra slutsatser har vi kommit fram till att kriterierna för utlåningen inte ändrats nämnvärt. Utlåningen till de lokala företagen har däremot minskat, mycket beroende på företagarnas eftertänksamhet. I och med krisen har branschspecifika problem upptäckts. Tillverkningsindustrin och branscher tätt kopplade till denna har stött på enorma problem när det gäller efterfrågan. Då Västerbotten i sig inte är någon större verkstadsregion förutom specifika undantag som Volvo i Umeå, så ligger problemen snarare inåt landet och i Skellefteå.

Abstract Datum 2009-06-05 Författare Jan Boman                          1986-05-26 – 8518                    Aleksei Trosjtjij                     1987-05-31 – 9633 Nivå Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp Handledare Håkan Boter Titel Avgiftsbelagd musikkonsumtion – En studie om IPRED och framtida  finansiering av skivbolag. Problem Kan skivbolagens verksamhet finansieras genom tillägg av en fast extra avgift för slutanvändarnas bredbandsuppkoppling i utbyte mot obegränsad nedladdning av musik? Skulle ett system av den här typen kunna vara en hållbar lösning på dagens problem med olaglig nedladdning av musik? Syfte Denna uppsats huvudsakliga syfte är att genom en explorativ studie undersöka underlaget för alternativ finansiering av skivbolags verksamhet efter införandet av IPRED-lagen. Vidare ämnar vi undersöka hur om ett alternativt system för konsumtion av musik är genomförbart. Metod Vi har valt att använda en kvantitativ metod i denna undersökning. Den huvudsakliga delen av undersökningen gjordes genom en enkätundersökning som besvarades av studenter på campusområdet samt ett frågeformulär som besvarades av ett antal skivbolag. De besvarade enkäterna och frågeformulären har sedan sammanställts och analyserats med hjälp av relevanta teorier inom bland annat marknadsföring samt finansiering. Slutsats Utifrån vår undersökning kan vi dra slutsatsen att det finns en efterfrågan på ett   system av den typ vi föreslår. Vi ser dock även att många i dagsläget kommer att fortsätta med olaglig nedladdning och fildelning av musik. Utifrån detta drar vi slutsatsen att IPRED-lagens framtida effekter kommer att spela en avgörande     roll för skivbolagens framtida intäkter. Undersöknings många parametrar i kombination med det faktum att IPRED-lagen i nuläget endast varit i bruk en kortare tid omöjliggör dock några definitiva slutsatser kring finansieringen av skivbolagens verksamhet med hjälp av ett system som vi föreslår. Däremot ser vi att betalningsviljan hos våra respondenter sammanfaller relativt väl med det pris skivbolagen efterfrågar. Utifrån vår undersökning ser vi tydliga tecken på att betalningsviljan kan komma att öka i framtiden förutsatt att en bra och smidig tjänst finns tillgänglig. Sökord Bredband, bredbandsabonnemang, extra avgift, Internet, IPRED-lagen, finansiering, musikkonsumtion, skivbolag, upphovsrätt.

Dagens finanskris är något som berör alla parter i ett företag på något sätt oavsett vilken näringsgren företaget är verksamt i. Den rådande ekonomiska situationen väckte ett intresse hos oss och vi ställde oss frågande till om företagen är så drabbade som media framställer dem. Vi valde att undersöka kreditmarknaden med följande problemformulering: Hur har finanskrisen påverkat möjligheten för större svenska bolag att anskaffa externt kapital samt hur arbetar de för att begränsa riskerna? Studiens syfte är att förklara hur finanskrisen inverkat på ett företags finansieringsstrategi. Det kommer att göras med hjälp av personliga intervjuer som ska visa på hur företagen upplever att kreditmarknaden utvecklats under finanskrisen. Vi vill med intervjuerna även undersöka hur riskerna med ett företags externa kapital har förändrats samt hur de arbetar mot olika aktörer för att begränsa dessa. Teorierna som har behandlats i denna uppsats är två välkända teorier i form av Stakeholderteorin och Agentteorin. Dessa teorier ska hjälpa till att skildra och ge förklaringar till företagens finansieringsmöjligheter på marknaden. De ska även visa på hur företagen arbetar för att begränsa de risker som uppkommer i samband med finansieringen. Uppsatsen är byggd på en kvalitativstudie med ett induktivt angreppssätt och hermeneutisk kunskapssyn. Datainsamlingen består av fem djupgående intervjuer med olika börsnoterade bolag. En sammanställning av intervjuerna presenteras i uppsatsens empiriska kapitel. Det som framkommer av uppsatsen är att finanskrisen inte haft någon större inverkan på de undersökta bolagens finansiering, dock har de inofficiellt vidtagit vissa åtgärder. De undersökta företagen använder i dagsläget främst obligationer vid finansieringen av deras verksamhet. Här har vi kunnat urskilja en förändring mot för ett år sedan då några företag föredrog en kortare upplåning. Investerarna har blivit försiktigare i sin utlåning till företagen samtidigt som företagen i dagsläget föredrar en längre upplåning av sitt externa kapital för att begränsa refinansieringsrisken. Detta har vi kunnat urskilja trots att det är dyrare för företagen med längre upplåning. Företagen har accepterat denna extra kostnad i och med dagens turbulenta kreditmarknad. Ingen av företagen har sökt sig till någon alternativ finansieringsform eller tvingats skjuta upp någon investering p.g.a. likviditetsbrist i företaget.

Problemformulering En del studier visar att det finns ett signifikant statistiskt samband mellan hur ett företag hanterar miljömässiga och sociala risker och dess avkastning. Därför ifrågasätter vissa forskare och finansiella aktörer de traditionella aktievärderingar som inte bedömer de miljömässiga och sociala faktorerna. En av de vanligaste värderingsmetoderna är den Fundamentala, vilken främst utgår från att värdera den ekonomiska information som ett företag publicerar. Det finns en värderingsmodell som gör det möjligt att bedöma de sociala och miljömässiga på samma sätt som de finansiella i en Fundamental analys. Den brukar benämnas Socially Responsible Investing (SRI). Frågeställning och syfte Om den Fundamentala analysen inte värderar de sociala och miljömässiga kriterierna innebär det att värderingen av aktien inte är helt komplett. Det kan även innebära att vissa branscher missgynnas. Huvudfrågan är därför om en SRI-värdering ger ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. Och om SRI-analysen ger ett aktievärde som stämmer bättre överens med börsvärdet? Eller är det den Fundamentala analysen som bättre stämmer överens med börsvärdet? För att kunna besvara detta genomfördes en jämförande studie av en Fundamental analys och en SRI-analys av fyra börsföretag. Metod och teori För att undersökningen skulle bli möjlig togs en SRI-modell fram. Resultatet tolkades utifrån Teorin om den effektiva marknaden samt perspektiven Fundamental analys och SRI-analys. De mest intressanta slutsatserna · SRI-värderingarna gav ett annat värde på aktien än den Fundamentala analysen. · Den Fundamentala analysens aktievärde stämde bättre överens med börsvärdet. Det som är värt att notera är att resultatet visar att den Fundamentala analysen gav ett högre aktievärde åt de företag som är bra på att integrera de sociala och miljömässiga faktorerna i affärsverksamheten i jämförelse med börspriset. · Marknaden värderar inte all tillgänglig information. Marknaden bedömer inte de miljömässiga och sociala värdena av ett företag. · Missgynnas särskilda branscher som t.ex. miljötekniksektorn? Utifrån det presenterade resultatet kan jag inte uttala mig om att företag i vissa branscher missgynnas. Företag som verkar i miljöteknikbranschen behöver ju inte vara socialt och miljömässigt effektiva. Det som går att säga är att företag som har minimerat risker och utmaningar som de identifierade trenderna innebär värderas inte efter dessa faktorer. · Resultatet skapar förståelse för investerares låga tilltro till SRI. Ett flertal finansiella aktörer anser att ett företags SRI-arbete påverkar avkastningen negativt. Denna åsikt är förståelig eftersom börsvärdet på de företag som har lyckats med SRI är lägre i jämförelse med det Fundamentala värdet på aktien och börsvärdet för samma aktie.