Denna studie undersöker indexeffektens påverkan på reviderade aktier i OMXS30 under åren 1995–2023. Shleifer (1986) är en av pionjärerna att finna stöd för denna anomali. Shleifer fann stöd för indexeffektens existens på S&P 500. Detta resultat går emot vad effektiva marknadshypotesen av Fama (1970) som menar på att detta inte ska vara möjligt på en effektiv marknad. Problematiken med denna teori är antaganden om hur samtliga intressenter på en marknad besitter samma kunskap, vilket studiens resultat likt Shleifer (1986) visar på inte stämmer i praktiken. Stockholmsbörsen är inte en effektiv marknad och vilket gör det möjligt för denna typ av anomali att existera. Shlefiers studie visar hur det är indexfonderna som handlar upp stora delar av utbudet av aktier tillgängliga på marknaden, vilket leder till ett minskat utbud. Det nya utbudet kan inte bemöta efterfrågan, vilket resulterar i att priset stiger. Denna studie visar på en positiv avvikelseavkastning för aktier som inkluderas i OMXS30, där den stora förändringen sker mellan dag -3 och -1 från eventdagen, det vill säga från att revideringen sker. Studiens resultat visar att mellan dag -3 och -1 har aktier som inkluderats en positiv kumulativ avvikelseavkastning på 3,118%. Detta i enighet med tidigare studier som på andra index funnit liknande resultat. Som förklaring till denna avvikelseavkastning har studien även funnit stöd för att det sker en förändring i antalet investerande inhemska institutioner. Likt Shleifers (1986) resultat visar även denna studie att indexfonders ökade intresse vid inkluderingar är en bidragande faktor till prisförändringen som uppstår, detta trots att ingen ny information om framtida avkastning tillkommit marknaden. Det som skiljer denna studies resultat från föregående studier är att denna även finner stöd för en negativ avvikelseavkastning för exkluderade aktier ur indexet under hela eventfönstret. De exkluderade aktierna har en signifikant negativ avvikelseavkastning mellan dagarna - 3 till -1 som är -2,125%. Dock ingen signifikant förändring i antal investerande institutioner. / This study examines the impact of the index effect on revised stocks in OMXS30 during the period 1995 to 2023. This study demonstrates a positive abnormal return for stocks included in OMXS30, with the greatest change occurring between day -3 and -1 from the event day, which corresponds to the inclusion. The results show that during this period, included stocks have a positive cumulative abnormal return of 3.118%. This is consistent with previous studies on other indices. The study also finds support for a change in the number of domestic institutional investors as an explanation for this abnormal return. Similar to Shleifer's (1986) findings, this study shows that the increased interest from index funds in the event of an inclusion contributes to the observed price change, despite no new information about future returns being introduced to the market. What sets this study apart from previous ones is that it also finds evidence for a negative abnormal return for excluded stocks throughout the event window. Excluded stocks have a significantly negative abnormal return between day -3 and -1, which is -2.125%. However, no significant change in the number of investing institutions is observed when it comes to excluded stocks.

The climate change is one of the biggest challenges that the world is facing today. Largely the global emissions are caused by economic activities which means that it is necessary that capital is used for investments in sustainable solutions. One “approach” for companies to finance sustainable “solutions” is through green bonds. The market for green bonds has experienced strong growth since the first issue. However, there is a risk that market developments will slow down due to a lack of trust in the financial instrument. This is because of that issuers tend to avoid demonstrating the environmental benefits and how the financing through green bonds is used. The purpose of this study is to explain how Swedish real estate companies that are issuing green bonds use the financing and how this is made public. The study will contribute to increased transparency between Swedish real estate companies and their stakeholders when issuing green bonds. To answer the purpose of the study, a qualitative research method has been applied. The qualitative method has been carried out through semi-structured interviews. In the study, six interviews were conducted with people from listed Swedish real estate companies that have issued green bonds. The theories on which the study is based are the theory of legitimacy and the stakeholder theory.  The empirical data has shown that all real estate companies in the study primarily use the financing to environmentally certify the existing property portfolio. The financing is also used for investments in energy efficiency of properties. Common to the respondents is that their green framework was established with the support of the voluntary guidelines GBP, which then were reviewed externally. The real estate companies' green framework includes the purposes for which the payments from the green bonds may be used. The publication of the use usually takes place in connection with the real estate companies' accounting reports, not least in investor and financial reports. The result of the study shows that there is a divided opinion among the respondents how transparent actors in the Swedish real estate market are when it comes to publication. Those who are skeptical about transparency believe that the demonstration of the ecological climate footprint and the quality of the publication vary in the market. The respondents who are positive about the transparency attribute this to the fact that players in the Swedish real estate market uses green frameworks. / En av de största utmaningarna som världen står inför idag är klimatförändringarna. Till stor del orsakas de globala utsläppen av ekonomiska aktiviteter, vilket medför att det är nödvändigt att kapital förflyttas till hållbara investeringar. Ett tillvägagångsätt för företag att finansiera hållbara investeringar är genom gröna obligationslån. Den gröna obligationsmarknaden har genomgått en kraftig tillväxt sedan start men bristande förtroende riskerar att bromsa utvecklingen. Detta beror på att emittenter tenderar att undvika att påvisa den miljömässiga nyttan samt hur finansieringen genom gröna obligationer nyttjas. Syftet med denna studie är att förklara hur svenska fastighetsbolag som emitterar gröna obligationer nyttjar finansieringen samt hur detta offentliggörs. Studien ska bidra till en ökad transparens mellan svenska fastighetsbolag och dess intressenter vid emittering av gröna obligationer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ forskningsmetod tillämpats. Detta har utförts genom semistrukturerade intervjuer. I studien genomfördes sex intervjuer med personer från börsnoterade svenska fastighetsbolag som har emitterat gröna obligationer. Teorier som används i studien är legitimitetsteorin och stakeholder teorin. Studiens resultat visar att fastighetsbolagen främst nyttjar finansieringen till att miljöcertifiera det befintliga fastighetsbeståndet. Finansieringen nyttjas även till investeringar i energieffektivisering av fastigheter. Gemensamt för respondenterna är att deras gröna ramverk upprättats med stöd av de frivilliga riktlinjerna i GBP, som granskats externt. De gröna ramverken innefattar vilka ändamål som inbetalningarna från de gröna obligationerna får nyttjas till. Offentliggörandet av nyttjandet sker vanligtvis i samband med fastighetsbolagens redovisningsrapporter, inte minst i investerar- samt finansiella rapporter. Det råder en delad mening bland respondenterna hur transparenta aktörer på den svenska fastighetsmarknaden är vid offentliggörandet. De som är skeptiska till transparensen menar att påvisandet av det ekologiska klimatavtrycket samt kvaliteten vid offentliggörandet, varierar på marknaden. Respondenterna som är positiva till transparensen hänför detta till att aktörer på den svenska fastighetsmarknaden använder gröna ramverk.

Denna studie syftar till att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i kommunal verksamhet på högstadiet och gymnasiet upplever arbetsprocessen med att ansöka om tilläggsbelopp. Vi valde detta område för att vi har uppmärksammat och ifrågasatt hur omfattande särskilt stöd beviljas och tillgodoses. Vi har gjort en kvalitativ studie som omfattar åtta intervjuer med specialpedagoger och speciallärare i olika kommuner i Sverige. Studien utgår från John Rawls teori om rättvisa för att undersöka om tilläggsbelopp som finansieringsmodell bidrar till en likvärdig skola och om det är en rättvis och likvärdig process som säkerställer att elever i behov av omfattande särskilt stöd ges den stöttning de behöver. För att bearbeta och analysera insamlad data har tematisk analys använts. Resultatet visar att specialpedagoger och speciallärare som ansöker om tilläggsbelopp upplever processen som svårarbetad, tidskrävande och otydlig. Det råder inte samsyn mellan skolor och kommuner i landet kring vad som anses vara omfattande stödbehov och det finns inga nationella riktlinjer kring ansökningsförfarandet. Gällande formuleringarna i tilläggsbeloppsansökan anger respondenterna att de använder ett särskilt språk och specifika begrepp för att öka chansen att ansökan beviljas. De uppger att de förstärker beskrivningen av elevernas problematik för att handläggarna ska se att det föreligger ett omfattande stödbehov. De beskriver att de hamnar i ett etiskt dilemma när de tvingas skriva fram elevens alla tillkortakommanden och svårigheter för att skolan ska få mer pengar. Handläggningen och bedömningen upplevs som otydlig och godtycklig. Detta är stort problem när vi gemensamt arbetar för att skapa en likvärdig skola. Det är de mest utsatta eleverna som drabbas när specialpedagogen på deras skola inte har bemästrat konsten att söka tilläggsbelopp.

Bakgrund: Övergången från en linjär till cirkulär ekonomi är något som har adresserats på en global nivå. SMF står för 56% av den svenska sysselsättningenoch är därmed en stor faktor i den svenska omställningen till en cirkulär ekonomi. För att kunna ställa om till en cirkulär ekonomi krävs det att de cirkuläraföretagen har tillgång till finansiering. Det finns en stor mängd forskning om olika typer av cirkulära affärsmodeller och hur de påverkar ett företags operativa verksamhet. Det finns även mycket forskning kring de finansiella förutsättningarna för SMF. Något som inte diskuteras lika mycket är hur de finansiella förutsättningarna ser ut för cirkulära affärsmodeller i SMF. Syfte: Syftet med denna uppsats är att kartlägga hur de finansiella förutsättningarna för att implementera och driva cirkulära affärsmodeller ser ut i svenska SMF. Metod: Studien är en kvalitativ tvärsnittsstudie som är utförd med en abduktiv ansats och med realism som vetenskaplig utgångspunkt. Det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer med nio respondenter från olika SMF med cirkulära affärsmodeller och en respondent från ett finansieringsinstitut. Ett målstyrt urval har använts som urvalsmetod för att identifiera företag och respondentpersoner i relevanta positioner som skulle kunna bidra till studiens syfte. Slutsats: Resultatet av studien visar att SMF med cirkulära affärsmodeller skiljer sig i vissa avseenden gentemot linjära SMF när det kommer till finansiella förutsättningar. Cirkulära SMF:s finansiella implikationer kan medföra särskilda utmaningar som begränsar deras tillgång till finansiering, men det finns även implikationer som agerar som möjliggörare. De finansiella förutsättningarna skiljer sig mellan olika typer av cirkulära affärsmodeller i vissa avseenden, men förutsättningarna kan även skilja sig beroende på andra faktorer såsom ålder och storlek. / Background: The transition from a linear to a circular economy is being addressed on a global level. SMEs account for 56% of Swedish employment and are thus a major factor in the Swedish transition to a circular economy. Transitioning from a linear economy to a circular economy requires that thecircular businesses have access to financing. There is a large body of research on different types of circular business models and howthey affect a company's operational activities. There is also plenty of research on the financial preconditions of SMEs. There is however a lack of research on the financial preconditions for circular business models in SMEs. Research aim: The aim of this paper is to identify the financial preconditions for implementing and operating circular business models in Swedish SMEs. Method: The study is a qualitative cross-sectional study conducted with an abductive approach and with realism as a research paradigm. The empirical material was collected via semi-structured interviews with nine respondents from different SMEs with circular business models and one respondent from a financial institution. Targeted sampling was used as a sampling method to identify companies and respondents in relevant positions that could contribute to the aim of the study. Findings: The results of the study show that SMEs with circular business models differ in some respects from linear SMEs in terms of financial preconditions. The financial implications of circular SMEs may pose specific challenges that limit their access to financing, however there are also implications that act as enablers. Financial preconditions differ between different types of circular business models in some respects, but preconditions may also differ depending on other factors such as age and size of the enterprise. / Mistra REES

Inom EU finns en sammanhållningspolitik som går ut på att minska klyftorna mellan regioner i unionen. I Sverige finns en regional utvecklingspolitik där man vill jämna ut olikheterna mellan stad och landsbygd och bland annat besöksnäringen har pekats ut som en viktig motor för tillväxt. Även evenemang nämns allt oftare i strategier för regional utveckling och det är något som har blivit en allt vanligare reseanledning. Den här studien syftar till att undersöka vilken roll evenemang har i de regionala utvecklingsstrategierna i Jämtland Härjedalen och om det även speglas i hur evenemang finansieras med offentliga medel från regionen och EU. För att undersöka detta utgår studien från teorier om hållbar utveckling, lokaliseringsfaktorer och path dependency.  Innehållsanalyser av både kvalitativ och kvantitativ karaktär har genomförts av dels de strategiska dokumenten och dels de evenemangsprojekt som registrerats i Tillväxtverkets Projektbank mellan åren 2011 och 2020. Studien visar att efter år 2014 har evenemang fått en väldigt stor plats i strategierna. Resultaten tyder också på att de evenemangsprojekt som fått offentliga medel har en tydlig koppling till utvecklingsmålen i regionen och att majoriteten av pengarna gått till stora idrottsevenemang i kommunerna Östersund och Åre. / <p>2022-06-01</p>

Title: Green bonds – A beneficial financing form? Purpose: The purpose of this master thesis was to examine housing companies reasoning behind issuing green bonds for financing their projects. What advantages and disadvantages that are currently connected to green bonds and if the green bond market can motivate companies to build more sustainable.  Methodology: This thesis is built upon a literature review and a quantitative study, where the data was collected through a questionnaire sent out to various housing companies on the Swedish real estate market.  Findings: Weather or not green bonds is a beneficial financing for seems to be individual for each company. Companies with more ambitious sustainability goals seems to be more likely to issue green bonds. The positives with issuing green bonds is that the company is able to reach out to new investors and that the gain positive attention from important stakeholders. The current downsides with the financing form is that the issuing costs are currently higher for green bonds than conventional bonds and many companies still believe that they are not getting enough compensations for the higher costs. With this in regard it is not very likely that the green bond market can be a motivation for actors to build more sustainable. Today there are actors that do have both the financial capability and the projects needed to enter the market, that still chooses not to. Therefore, it is hard to believe that the green bond market in its current state will drive green investments that wouldn’t have been financed in any other way. / Titel: Gröna obligationer en fördelaktig finansieringsform? Syfte: Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad som motivera bostadsbolagen att emittera gröna obligationer, vilka för och nackdelar finns med finansieringsformen i dagsläget och om gröna obligationer kan styra företag att bygga mera hållbart.  Metod: Metodvalet var från början tänkt som en kvantitativ analys där data samlats in via en enkätundersökning, På grund av låg svarsfrekvens utökades resultat insamlingen i form av en litteraturstudie, tidigare studier på fördelar och nackdelar med emittering studerades och sammanställdes. Slutsatser: Resultatet tyder på att huruvida gröna obligationer är en fördelaktig finansierings form är väldigt individuellt, fördelarna är främst möjligheten att få nya investerare i företaget och att företaget ses som ett mer miljövänligt företag. Kritiken som riktas mot finansieringsformen är att emitteringskostnaderna blir högre för gröna obligationer än konventionella obligationer i och med tredje parts granskning och en utökad rapporteringsprocess. Detta är inte något som kompenseras för i prissättningen på obligationen.  Det är inte troligt att gröna obligationer kan motivera företag att bygga hållbarare. Fördelarna med finansieringsformen är inte tillräckliga ens för att alla företag med gröna projekt i sin portfölj ska vara beredda att gå in på marknaden.

Efter finanskrisen 2008 blev bankerna mer restriktiva i sin utlåning till företag, vilket har resulterat i att företag söker alternativ finansiering via kapitalmarknaden. Utvecklingen kan härledas till implementeringen av den nya finansiella regleringen (Basel III). I den här uppsatsen analyserar jag den svenska marknaden för företagsobligationer. Jag undersöker vad som ligger bakom den kraftiga tillväxten samt hur marknaden kan komma att utvecklas framöver. Examensarbetet baseras på intervjuer med personer inom finanssektorn och tidigare forskning.På senare år har marknadsplatser såsom First North Bond Market och Räntetorget upprättats med syftet att göra marknaden mer tillgänglig för mindre företag. Till följd av detta har emissionsvolymen av företag med lägre kreditvärdighet eller utan officiellt kreditbetyg ökat. Dessutom har företagsobligationsmarknaden gynnats av historiskt låg realränta och en stark konjunktur. / Since the financial crisis 2008 banks have been more restrictive in their lendings to companies, leading to companies seeking alternatives funding through the capital markets.The development can be derived from the implementation of the new financial regulation (Basel III). In this paper, I analyze the Swedish corporate bond market. I investigate what is behind the strong growth and how the market may develop in the future. The thesis is based on interviews with people in the financial sector as well as previous reserach.In recent year, markets such as First North Bond Market and Räntetorget have been created with the aim of making the market more accessible to smaller companies. As a result, the volume of emissions of companies with lower credit ratings or without official credit ratings has increased. In addition, the corporate bond market has benefited from historically low real interest rates and a strong business cycle.

I takt med att den offentliga välfärden fått snävare ekonomiska ramar har de idéburna organisationerna fått en större roll inom socialt arbete. Utvecklingen har skett på såväl europeisk som nationell nivå och uppmärksammats av både EU och den svenska regeringen. Från EU: s sida har olika åtgärder tagits för att stärka den sociala ekonomin ställning. Den svenska regeringen har också tagit flera steg i samma riktning. Under 2008 har regeringen träffat en överenskommelse med de idéburna föreningarna som är verksamma inom socialt arbete och Sveriges Kommuner och Landsting.Eftersom samverkan kring socialt arbete sker på det lokala planet, har studiens syfte varit att försöka identifiera olika faktorer som bidrar till eller hindrar utvecklingen av den. Ett annat syfte har varit att se hur samverkan påverkas av extern projektfinansiering. För att få en bild av hur samverkan mellan kommunen och den sociala ekonomin har utvecklats harrepresentanter för Malmö Stad och den sociala ekonomin intervjuats. Empirisk data har sedan analyserats utifrån ett interorganisatoriskt perspektiv. Likaså har den analyserats mot koopteringsteorin. Avslutningsvis har ett egenmaktsperspektiv lagts på insamlad data. Det finns tecken på att utbytesrelationerna mellan aktörerna fortfarande är otydliga och attmaktförhållandet mellan dem har jämnats ut över tiden. Några spår av kooptering fanns inte i förhållandet mellan kommunen och den sociala ekonomin. Däremot har samverkan stärkt brukarnas egenmakt. Likaså visar undersökningen att den externa delfinansieringen tvingar aktörerna att anpassa sina samverkansprojekt efter finansiärernas mål.

The paper investigates an anomaly in the capital market commonly referred to as the Weekday Effect. The Weekday Effect means that the average daily stock returns differ between the different days of the week. Previous studies have examined the Weekday Effect in the US capital market in conjunction with the day of quarterly reports' release. Fridays have been documented where the release of quarterly reports has resulted in negative abnormal returns; this is referred to as the Friday Effect. Furthermore, previous literature has documented that quarterly reports released on Fridays contain "bad" news compared to releases on the remaining weekdays. This paper aims to investigate the relationship between the publication of quarterly reports on Fridays and a possible abnormal return in the Swedish capital market. Furthermore, the paper investigates whether quarterly reports published on Fridays tend to present earnings below market expectations. As documented, the study does not find a Friday Effect in conjunction with the publication of quarterly reports in the Swedish capital market, however, it is documented that the publication of quarterly reports on Tuesdays is negatively associated with a deviation return. Furthermore, the study does not document that the publication of quarterly reports on Fridays tends to contain "bad" news, however, it does document that the publication of quarterly reports on Thursdays tends to contain "bad" news. The study's results are not in line with previous documentation on the US capital market, however, it does document a difference in the day-of-the-week effect between the US and Swedish capital markets.

BAKGRUND: Klimathotet påverkar vår vardag i större utsträckning än tidigare och driver på mycket av utvecklingen i dagens samhälle. Fastighetsbranschen står för cirka en femtedel av de totala utsläppen av fossila bränslen och 40 procent av energiförbrukningen i Sverige och har därför ett stort ansvar att driva på den gröna omställningen. Ett stort steg mot en grönare framtid i branschen togs i och med lanseringen av EU:s taxonomiförordning i juni 2020. Den har för avsikt att skapa en mer centraliserad definition av begreppet hållbarhet och att skapa gemensamma riktlinjer kring hur hållbarhetsarbetet ska bedrivas i EU:s medlemsländer. Än så länge handlar mycket om att öka transparensen inom hållbarhetsarbetet vilket ställer krav på företagen att förbättra och förtydliga sin rapportering kring hur de jobbar mot en grönare framtid. Taxonomin är inte komplett än och alla delar är inte obligatoriska så vi har bara sett början på dess effekter på fastighetsbranschen. Den som har gett oss uppdraget att skriva den här uppsatsen är Tomas Nord som är forskare inom samhällsbyggnad på RISE Research Institute of Sweden  SYFTE: Syftet med studien är att analysera relationen mellan fastighets- och banksektorns miljömässiga hållbarhetsarbete. Studien ska studera hur hållbarhetsarbetet bidrar till en grönare framtid, hur det har påverkats av EU:s taxonomiförordning, och hur arbetet påverkas av lågkonjunkturen. Studien är en fortsättning på en uppsats som skrevs för tre år sedan och den här studiens fokus ligger på att följa upp taxonomins påverkan på hållbarhetsarbetet.  GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med tolv respondenter kopplade till fastighetsbranschen och grön finansiering. Utöver intervjuerna har vi även läst mängder av relevant litteratur kring ämnet för att förstå grunderna och teorierna bakom respondenternas svar. Utifrån intervjuerna och litteraturstudierna har vi kunnat göra en analys och sedan dragit en slutsats kring hur branschen jobbar med hållbarhetsfrågor och hur taxonomin har påverkat under de tre åren som den har funnits.  SLUTSATS: Studiens slutsats är att grönt är vägen framåt för fastighetsbranschen trots utmaningar i det ekonomiska klimatet. Taxonomin behöver slutföras och skärpas för att göra verklig skillnad. Renovering av det befintliga fastighetsbeståndet krävs för att nå klimatmålen. Anpassningar av rapporteringskrav efter företagens storlek kan underlätta för alla aktörer. Greenwashing har minskat, men ytterligare åtgärder behövs. Den gröna finansieringsmarknaden är stabil och kan bli ännu mer attraktiv med fortsatta regulatoriska utvecklingar. / BACKGROUND: The threat of climate change is affecting our daily lives to a greater extent than ever before and driving much of the development in today's society. The real estate industry accounts for approximately one-fifth of Sweden's total emissions of fossil fuels and 40 percent of energy consumption, thus bearing significant responsibility for driving the green transition. A major step towards a greener future in the industry was taken with the launch of the EU Taxonomy Regulation in June 2020. Its intention is to create a more centralized definition of sustainability and establish common guidelines on how sustainability work should be conducted in EU member states. Currently, much of the focus is on increasing transparency in sustainability efforts, placing demands on companies to improve and clarify their reporting on their progress towards a greener future. The taxonomy is not yet complete, and not all components are mandatory, so we have only seen the beginning of its effects on the real estate industry. The person who gave the task of writing this essay is Tomas Nord, a researcher in urban development at RISE Research Institute of Sweden.  OBJECTIVE: The aim of this study is to analyze the relationship between the real estate and banking sectors' environmental sustainability efforts. The study will examine how sustainability work contributes to a greener future, how it has been influenced by the EU Taxonomy Regulation, and how the work is impacted by the economic downturn. This study is a continuation of a thesis written three years ago, with a specific focus on following up on the taxonomy's impact on sustainability efforts.  METHOD: The study has been conducted through qualitative semi-structured interviews with twelve respondents connected to the real estate industry and green financing. In addition to the interviews, we have extensively reviewed relevant literature on the subject to understand the foundations and theories behind the respondents' answers. Based on the interviews and literature review, we have conducted an analysis and drawn conclusions regarding how the industry addresses sustainability issues and how the taxonomy has influenced it during its three-year existence.  CONCLUSION: The study's conclusion is that green is the way forward for the real estate industry despite challenges in the economic climate. The taxonomy needs to be completed and strengthened to make a real difference. Renovation of existing real estate stock is required to achieve climate goals. Adjusting reporting requirements based on company size can facilitate engagement for all stakeholders. Greenwashing has decreased, but further measures are necessary. The green financing market is stable and can become even more attractive with continued regulatory developments.