En av de mest värdefulla immateriella tillgångarna i ett företag är varumärket. Det är kunders uppfattade bild av ett företags produkter och branding är strategin för att skapa och upprätthålla denna bild. Branding är en värdefull strategi och bidrar bland annat till tillväxt, lönsamhet, kundlojalitet och underlättar för företag att stå emot konkurrens på ett effektivt sätt. Branding kan även bidra till att öka värdet av varumärket, det så kallade varumärkesvärdet. Varumärkes -identitet, -image, -kännedom och -positionering är beståndsdelar vilka tillsammans utgör varumärkesvärdet. Inom dessa beståndsdelar finns utmärkande strategier som syftar till öka detta värde.  Forskning kring branding har främst fokuserat på större företag och små och medelstora företag (SMF), men forskning som berör branding i startups är begränsat. Startups kännetecknas som innovativa, yngre än fem år och med ambition att växa. Eftersom startups anses vara nystartade står de inför flera utmaningar såsom att etablera legitimitet inför finansiärer, kunder med flera. En benämning för detta är liability of newness vilket kan medföra finansieringssvårigheter.  Syftet med denna kandidatuppsats är att få förståelse för hur startups arbetar med branding, deras finansieringsmöjligheter och hur arbetet med branding påverkar dessa. Kandidatuppsatsen bygger på en kvalitativ metod där sju personliga intervjuer genomfördes med startups grundare eller VD.  Resultatet visar att startups i uppstartsfasen främst använder privata medel men säger sig inte uppleva svårigheter att få extern finansiering, Samtliga startups anser att arbetet med branding kan vara en förklaring till att de inte upplevt problem med detta, vilket kan indikera att branding är en bidragande faktor till ökade finansieringsmöjligheter. Resultatet visar även att startups har kännedom om varumärkesidentitetens betydelse, de lägger vikt vid skapandet av visuella element som utvecklas av personer med kunskap inom området De vanligaste marknadsföringsstrategier som nyttjas är sociala medier, rykte, nätverkande, mässor och samarbete.

Penningtvätt är ett ständigt växande problem som kräver effektiva gränsöverskridande åtgärder för att upprätthålla en god finansiell stabilitet. Ett av de mest handfasta och effektiva redskap för banker att tillgå för att förhindra penningtvätt är kundkännedomsprocessen. Under våren 2015 antog EU ett fjärde penningtvättsdirektiv, vilket innehåller förenklade men skärpta krav på när kundkännedomsåtgärder ska vidtas. Direktivet har en ökad betoning på det riskbaserade förhållningssättet, vilket innebär att bankerna ska genomföra riskbedömningar och anpassa kundkännedomsåtgärderna därefter. Under våren 2016 antog EU även en ny dataskyddsförordning, vilken ska ge ett ökat skydd för personlig integritet. Samtidigt som kraven på kundkännedom skärps ska således enskilda personer ges större kontroll över sina personuppgifter. I framställningen behandlas kundkännedomsreglerna och huruvida bankerna kan tillämpa dessa för att arbetet mot penningtvätt ska kunna företas på ett effektivt sätt. Kärnan i kundkännedomsprocessen kan vidare sägas vara insamling och hantering av, ofta känsliga, personuppgifter. Det krävs därmed att bankerna kan utföra kundkännedomsprocessen på ett sätt som inte bryter mot reglerna om personuppgifter. Till följd av detta har systemkonflikten som finns mellan kundkännedomsreglerna och reglerna om personuppgifter analyserats och diskuterats. Av resultatet framgår att kundkännedomsreglerna, särskilt med beaktade av de nya kraven i fjärde penningtvättsdirektivet, innebär ett långtgående krav på bankerna att genomföra korrekta riskbedömningar. En misslyckad övergripande riskbedömning leder till genomgående brister i verksamhetens arbete mot penningtvätt, inte minst vad avser kundkännedomsåtgärderna. Detta innebär en negativ påverkan på regelverkets effektivitet. Vidare förutsätter kundkännedomsreglerna korrekta och kvalitativa riskbedömningar för att säkerställa väl förankrade riskklassificeringar av kunderna, vilka styrker rätten att inhämta personuppgifter i viss omfattning. Systemkonflikten mellan regelverkens motstående intressen försätter bankerna i en svår bedömningssituation där intresset av att bekämpa penningtvätt måste vägas mot intresset av att värna om den personliga integriteten.

Tidigare forskning har tydligt etablerat hur mycket företag växer. Det här examensarbetet har tagit sig an uppgiften att beskriva och förklara hur företag växer. Vi har särskilt försökt hitta nyanser av tillväxt genom ett investmentbolags perspektiv. Till det har vi haft ett teoretiskt perspektiv med två huvudsakliga strategier för tillväxt. Litteraturen pekar ut organisk tillväxtstrategi och extern tillväxtstrategi. Organisk tillväxt är stabilt och mindre riskfyllt, medan extern tillväxt gör att företag kan växa snabbt men det innebär mer och en annan typ av risk. Genom en extern tillväxtstrategi kan företag snabbt få en nödvändig konkurrensfördel genom till exempel unik kunskap på en lokal marknad. Syftet med detta examensarbete är att bidra till en djupare kunskap för hur investmentbolag ser på organisk eller extern tillväxt hos företag. Totalt gjordes tio intervjuer med svenska investmentbolag. För att besvara forskningsfrågan har vi varit analytiskt deduktiva. Teorin i examensarbetet användes som verktyg för att förklara med olika aspekter hur investmentbolag ser på organisk och extern tillväxt hos företag. Resultatet visar att den organiska tillväxtformen är mindre riskfylld samt att eventuella risker lättare kan hanteras genom en högre grad av kontroll internt. Skillnader uppstår när varje aktör har olika strategier för hur deras verksamhet ska bedrivas. Examensarbetet bidrar till att med det teoretiska förhållningssättet utöka kunskapen om organisk och extern tillväxtstrategi. Det är även ett bidrag till forskningen om hur företag växer. Vidare stimuleras debatten om tillväxtteorier.

Syfte Syftet med denna uppsats är att undersöka de olika finansieringsformerna som används bland filmskapare och hur strategin ser ut kring finansieringsmedel. Teoretisk referensram Tidigare studier kring finansiering inom Filmbranschen, rationell beslutsteori, strategi samt Arts Management. Metod Trianguleringsmetod med abduktivt förhållningssätt. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer samt enkäter. Slutsats Studien resulterade i att en kartläggning gjorts för att identifiera hur filmbolag finansierar sig. Olika finansiärer har olika mål, tillvägagångssätt och principer. Dessa påverkar filmbolagens val av finansieringsmedel. Bidrag från statliga organisationer är det vanligaste sättet att införskaffa kapital, bolagen får behålla sin kreativa frihet vilket passar de flesta väldigt bra. Filminstitutets medel räcker dock sällan för att finansiera hela projekt vilket gör att filmbolag och skapare måste söka sig till andra investerare med främst vinstdrivande mål, detta leder då ofta till en kompromiss för filmskaparna. Studien har även visat att större företag är mer vinstdrivna och delar därför tankesätt och målsättning med de flesta finansiärerna.

his paper aims to investigate whether there is any discrimination between women and men at their first contact with the ”business supporting system” (företagsfrämjande systemet) in Sweden. Discrimination between women and men in the business community is a frequently discussed topic, but often in terms of board positions, employment or salary. This paper takes a new perspective on this question and will investigate if there are differences when a man and a woman contact the Swedish business supporting system. The question for this paper is as follows. Do women and men get treated differently in the first contact with the Swedish business supporting system? A field experiment was conducted in which fictitious application were sent out asking for help to different players in the business supporting system. The answers were collected and analysed by variables (e.g answering time, or numbers of positive words per response email, etc.), but also through a subjective interpretation. The conclusion of this paper shows that there are most likely no discrimination against women in this first contact. This is thought to be due mainly to the absence of a selective process at first contact.

Bankerna har på senare tid blivit allt mer återhållsamma i sin utlåning riktat mot kommersiella fastigheter. Detta är en utveckling som förväntas att öka i takt med alla nya normer men framförallt regleringar inom bankväsendet. Detta har tvingat många fastighetsbolag att erhålla finansiering genom kapitalmarknader vilket inte har funnits för mindre fastighetsbolag med intresset att få ytterligare finansiering vilket skulle innebära en överskridning av maxgränsen på belåningsgraden. Att köpa obligationsposter för mindre än nominellt 1 miljon kronor för privatpersoner har inte funnits tidigare. I år så har handelsplattsformen Aktietorget startat en handelsplattform för obligationshandel vid namn Räntetorget. Här möjliggör man finansiering till ett segment som innehåller mindre bolag som kan tänkas låna ca 10-150 miljoner och som dessutom kan tänka sig att sprida finansieringen hos många. Jag har fått uppdraget ifrån Aktietorget att ta kontakt med relevanta fastighetsbolag och se hur intresset ser ut för denna typ av lösning, och om möjligt, även att någon av dessa dialoger leder till en framtida affär med Aktietorget. Kärnan i denna uppsats kommer därför grunda sig i hur Räntetorget kommer att påverka finansieringen till de svenska fastighetsbolagen samt hur efterfrågan ser ut hos både köpare och emittent. Jag vill även anmärka att Räntetorget även finns tillgängligt för bolag inom andra branscher, men mitt arbete kommer endast att beröra kommersiella fastighetsbolag. / Banks have become more cautious in their lending against commercial property. This is a trend that is expected to increase due to new norms, but above all regulations in banking. This has forced many real estate companies to gain financing through the capital markets, which have not been available for small real estate companies with the interest to obtain additional financing, which would mean exceeding the limit on leverage. Buying bonds items for less than value of SEK 1 million for individuals has not existed before. This year has a new trading platform, Aktietorget, started. It is a trading platform for bond trading, called Räntetorget. It allows financing a segment that contains small companies that could borrow about 10 to 150 million and who also are willing to spread the funding towards many investors. I have been commissioned from Aktietorget to contact relevant properties and see how the interest looks for this type of solution, and if possible, that any of these dialogues lead to future business with Aktietorget. The core of this analysis will therefore be based on how the interest of Räntetorget will affect funding for the Swedish property and how demand looks of both the buyer and the issuer. I would also note that the interest for Räntetorget is also available for companies in other branches, but my work will only affect commercial real estate.

Problem: I takt med högre politiska målsättningar kring klimat- och miljöfrågor samt ökade krav från samhället tvingas allt fler företag att ställa om sin verksamhet till att bli mer miljövänlig. Detta kan förklaras med institutionell teori och legitimitetsteori. För att genomföra den gröna omställningen på ett konkurrenskraftigt sätt krävs innovativa entreprenörer som skapar nya metoder, processer och rutiner. Ett led i detta är att utveckla och förnya kapitalanskaffningsmetoder för finansiering av den gröna omställningen. Det finns sparsamt med studier som beskriver en nyskapande process i en etablerad verk-samhet utifrån ett perspektiv av institutionellt entreprenörskap. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera utfärdandet av gröna obligationer som finansieringsmetod, som en nyskapande process i en etablerad organisation. Metod: Detta görs genom en fallstudie på LKAB som var först i världen i sin bransch att emittera gröna obligationer i syfte att finansiera en grön omställning. Empirin inhämtas genom intervjuer med de centrala aktörerna i processen. Resultat: Resultatet besvarar frågan om huruvida organisationer eller aktörer kan förnya sig och vara innovativa om deras handlingar bestäms och begränsas av den institutionella miljön som de vill förändra, samt om denna process är institutionellt entreprenörskap.  Resultatet beskriver processens olika steg och identifierar viktiga händelser, svårigheter och lärdomar i och av processen att emittera gröna obligationer. Slutsatser: Slutsatserna visar att en process att emittera gröna obligationer kräver resurser i termer av tid och kompetens. Det är avgörande med ett välfungerande tvärfunktionellt samarbete och vikten av att känna sin egen verksamhet samt kommunikativ förmåga betonas. Lärdomar från processen är att ett lyckat resultat underlättas av ett bra case och ett starkt internt stöd. Externt tryck från politik och samhälle skapar legitimitet och trovärdighet i processen. / Problem: In step with higher political goals regarding climate and environmental issues and increased demands from society, more and more companies are forced to change their operations to become more environmentally friendly. This can be explained by institutional theory and legitimacy theory. Implementing the green transition in a competitive way requires innovative entrepreneurs who create new methods, processes and routines. One part of this is to develop and renew capital raising methods for financing the green transition. There are few studies that describe an innovative process in an established business from a perspective of institutional entrepreneurship. Aim: The aim of this study is to describe and analyse the issuance of green bonds as a financing method, as an innovative process in an established organization. Method: This is done through a case study at LKAB, which was the first in the world in its industry to issue green bonds in order to finance a green transition. The empirical data is obtained through interviews with the key actors in the process. Results: The result answers the question of whether organizations or actors can innovate and be innovative if their actions are determined and limited by the institutional environment they want to change, and whether this process is institutional entrepreneurship. The result describes the various steps in the process and identify important events, difficulties and lessons learned in and of the process of issuing green bonds. Conclusions: The conclusions show, among other things, that a process of issuing green bonds requires resources in terms of time and expertise. It is crucial to have a well-functioning cross-functional collaboration and the importance of knowing one's own business and communicative ability is emphasized. Lessons from the process are that a successful result is facilitated by a good case and strong internal support. External pressure from politics and society creates legitimacy and credibility in the process.

Today it is extremely hard to get funding for different projects trough the ordinary channels such as banks, VC or Business angels etc. In recent years this has opened up for other alternatives, one of them is Crowdfunding. A few of the questions this paper attempt to answer is, which companies is Crowdfunding suited for? How do you succeed with your Crowdfunding campaign? What is the money used for? What’s the outlook on the future for Crowdfunding? The purpose of this study is to increase the knowledge of Crowdfunding and how it is used today, plus shine some light on how the future for Crowdfunding looks. Hopefully this will help the reader gain knowledge about why Crowdfunding is chosen as a mean to get investments. The purpose of the interviews is to get an inside look on Crowdfunding from those who work with it and those who have used it. What has the money been used for, what makes a successful campaign etc. The method that has been used to gather information is via internet and interviews, where the main content is rendered. The different kinds of Crowdfunding There are four types of Crowdfunding, Donation, Reward, Equity and Loan-based. Donation means that you give away your money and get nothing in return. In Reward based you get something (the product, a t-shirt etc…) in return for the investment. In Equity you get equity in the company. Loan gives you your money back with interest. Analysis and conclusion The main finding in the study is that most companies think that they will use Crowdfunding to gain capital to produce a product, which actually could be of less importance than the free marketing they get. Therefore the campaign, already from the start, should have the market in mind, together with the actual fund rising. Another conclusion is that Crowdfunding usually benefits the smaller companies, and the success of the campaign is strongly dependent on the many qualities of a skillfull entrepreneur. / Då det i dagens samhälle är mycket svårt att finna finansiering till olika projekt genom de klassiska investeringsalternativen, banker, affärsänglar m.fl. har detta gjort att det på senare tid kommit nya alternativa vägar att få finansiering, ett utav dessa alternativ är Crowdfunding. Några frågor som kommer att försöka besvaras i denna uppsats är: Vilka företag passar Crowdfunding för? Hur lyckas man med sin Crowdfunding kampanj? Vad använder företagen pengarna till? Hur ser framtiden ut? Syftet med denna studie är att öka kunskapen om Crowdfunding och hur det används idag samt hur framtiden för denna förhållandevis nya form av finansiering ser ut. Förhoppningsvis hjälper detta läsaren att skapa en förståelse varför Crowdfunding väljs före de klassiska alternativen. Syftet med intervjuer är att skaffa sig en inblick i Crowdfunding från insidan, dvs. hur har pengarna använts, finns det några gemensamma nämnare som gör att vissa kampanjer lyckas medan andra inte gör det. Metod som använts är informationssök via internet och intervjuer, intervjuerna bandades och transkriberades för att sedan kunna återge huvudinnehållet. De olika typerna av Crowdfunding Det finns fyra olika typer av Crowdfunding, dessa är Donation, Reward, Equity och Loan Based Crowdfunding. Donation innebära att ger en gåva och inte får något i utbyte. Reward funkar genom att man får en gåva eller något symboliskt för att man stöttat kampanjen. I Equity får man en andel i företagen och i Loan så lånar man ut pengar mot ränta. Analys och slutsats De flesta företag går in med inställningen att de ska samla in pengar för att kunna genomföra sitt projekt men det kan faktiskt vara mindre viktigt än den gratis marknadsföring de får. Därför bör kampanjen redan från början ha marknaden i åtanke tillsammans med insamlingen av kapital. En annan slutsats är att det är oftast mindre företag som gynnas av Crowdfunding och för att få en lyckad kampanj krävs många av de egenskaper som man letar efter hos en klassisk entreprenör.

SammanfattningSmå och medelstora företag utgör en stor del av alla företag som är registrerade i Sverige.Småföretagen är viktiga för samhället eftersom företagen är de största skattebetalarna i de flestakommunerna samt att de bidrar mycket till näringslivet. Dock behöver småföretagenfinansiering för att kunna fortsätta att bedriva sin verksamhet samt växa. Svårigheten att fåfinansiering är något som de flesta av företagen konfronteras med. Detta har resulterat i attföretagen fått söka andra alternativa finansieringsmetoder där crowdfunding är en avmetoderna. Eftersom crowdfunding är en relativ ny finansieringsmetod samt inte likauppmärksammad finns det flera forskningsluckor som kan undersökas.Syftet med studien är att förstå hur motiven skiljer sig mellan användningen av de olikavarianterna av crowdfunding. Studien undersöker även varför svenska små och medelstoraföretaget vänder sig mot crowdfunding och ifall crowdfunding har potential att ersätta detraditionella finansieringskällorna. Detta har genomförts genom att bland annat påvisa defördelar och nackdelar som finns med crowdfunding. Tillvägagångssättet för undersökningenhar skett genom en kvalitativ metod där intervjuer med sex företag har gjorts.Resultatet visar på att det finns en stor skillnad på det motiv som företagen har när de väljervilken crowdfunding metod som de ska använda. Anledningarna till varför företagen användecrowdfunding skiljde sig också åt men det fanns en viss gemenskap mellan några av företagen.Majoriteten av företagen vill antingen ha en starkare relation till sina kunder eller att derasprodukt eller projekt skulle få uppmärksamhet. Vidare var det delade meningar huruvidacrowdfunding kan ersätta traditionella finansieringskällor, somliga av företagen ansåg attcrowdfunding kunde ersätta helt, somliga tyckte att det kunde fungera som ett komplement ochnågon tyckte att det inte kunde ersätta alls. Likväl är merparten av företagen positivt inställdatill crowdfunding som finansieringsmetod.

In Sweden, small and medium enterprises (SME:s) represents a majority of the total employement and number of enterprises. Even though this is the case, there is a challange for these companies to get access to the financial resources they need. For several reasons SME:s do not have the same access to the capital markets as large enterprises; therefore, banks are the the main source of SME funding. First of all, banks need a more efficient way for making decisions regarding SME lending. Second of all, it is essential that managers of SME:s knows the critical parts of their financial statements. Purpose: This thesis purpose is to analyze what factors that best determines the credit risk of a SME and further analyze how trade-credit affect these factors. Method: The study is done by the use of two statistical analysis techniques: principal component analysis and oneway-ANOVA. These two analysis techniques are used in a complementary procedure. The data applied is describing 16 financial variables from totally 939 Swedish SME:s.  Results: In the result we introduce the most crucial financial ratios (regarding probability of default) for an SME and their interrelation to trade credit. This data shows, together with the statistical analysis techniques, that there are five financial ratios that have an additional importance compared to the rest. These five financial ratios also shows some interelation to the credit period.  Conclusion: Three out of the five most important financial ratios showed statistical significance. We can conclude that the trade credit has an affect on at least two of the three financial ratios that showed statistical significance.