<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.  </p><p><strong>Metod: </strong>Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process. </p><p><strong>Resultat & slutsats:</strong> Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet. Underhållsfonder utjämnar stora utgifter och gör att intäkterna kan matcha kostnaderna när de kommer. Underhållsplanen synliggör kostnader, vilket underlättar i förhandlingarna, skapar en ekonomisk förberedelse och minskar akuta åtgärder med lägre kostnader på sikt. Planen skapar även en uppfattning om det framtida underhållsbehovet. Ombyggnader förlänger fastighetens brukstid, återställer standarden, höjer fastighetsvärdet och driftnettot. För att finansiera underhållet krävs ett högre hyresuttag men marknaden och betalningsviljan kan försvåra detta inom vissa orter i landet.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Frågor som inte besvaras i denna undersökning är; huruvida avskrivningarna bör höjas eller inte, hur uppföljning av underhållsplaner sker, portföljteori i upphandlingar och försäljning samt företags arbete med underhållsplaneringssystem.</p><p><strong>Uppsatsens bidrag:</strong> Med denna undersökning vill jag delge tillförlitlig information och upplysningar som kan vara till hjälp för vidare utredningar av underhållsfonder samt till hjälp för underhållsarbetet. Jag anser att ett långsiktigt tänk måste tillämpas i företagen för att möta framtida underhåll så att historien inte upprepar sig. Bostadsföretagen bör använda långsiktiga underhållsplaner även om underhållsfonder införs eller inte.</p> / <p><strong>Aim:</strong> This essay aims partly to provide an understanding to the problems regarding maintenance. Partly to give information and produce proposals that can contribute with a solution to the use of maintenance funds in practice, promote and structure finance of maintenance in municipal housing corporations.  </p><p><strong>Method:</strong> For this investigation I have used a major gathering of information. I have been using a qualitative research method with eight interviews, which is the primary data of the investigation. The secondary data of this investigation refers to literature together with a large number of documents. The working method has been a creative process. </p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>I have come up with a conclusion that maintenance<strong> </strong>funds, maintenance plans and rebuilding can reduce the<strong> </strong>neglected maintenance. Maintenance funds equalize large costs and make it easier to match income with costs when they arrive. Maintenance plans make costs visible which makes it easier in negotiations, creates an economic preparation and decreases immediate measures that results in further decreased costs. They also provide an understanding for the future need of maintenance. Rebuilding extend the useful life span of properties, restore standard, raise property value and operating net value. A higher rent requires to being able to finance the maintenance, but the market and the will to pay may complicate this achievement in different places in the country. </p><p><strong>Suggestions for future research: </strong>Questions that has not being answered through this investigation is; whether depreciation should be increased or not,<strong> </strong>how the maintenance plans are being followed up, portfolio theory in purchase and selling and corporations work with maintenance systems. </p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>With this investigation I want to illustrate reliable information that can help future investigations of maintenance funds and the corporations work with maintenance. I think that a long-term thinking must be incorporated in the housing corporations to handle future maintenance so that the history not repeats itself. The housing corporations should use long-term maintenance plans even if the funds will be introduced or not.</p><p><strong>Key words: </strong>"Miljonprogrammet"[1], neglected maintenance, maintenance fund, financing, municipal housing corporations.   </p><p>[1] A large scale planning project, which set out to build one million new residences in ten years.</p>

<p>Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"</p><p>Sammanfattning</p><p>Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.</p>

När ditt företag söker ett lån undersöker banktjänstemannen företagets framtida förmåga att betala räntor och amorteringar på ditt lån, dvs. återbetalningsförmågan. För att avgöra företagets återbetalningsförmåga görs en kreditbedömning vilken grundar sig på hård och mjuk information. Uppsatsens syfte är att undersöka om våra tre erfarenhetsvariabler: antal år som kreditbedömare, tidigare erfarenhet av företagande och formell utbildning påverkar informationshanteringen under bedömningsprocessen vid kreditgivning till svenska företag. Vi har valt en kvantitativ ansats för att bättre kunna förklara skillnaderna och försöka generalisera. Undersökningen grundar sig på enkätliknande formulär vilka besvaras genom telefonintervjuer. Respondenterna består av företagsrådgivare (kreditbedömare) från de fyra storbankerna: Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Urvalet består av respondenter från bankkontor i Västra Götaland, Halland och Skåne. Vår insamlade data består av erfarenhetsvariabler och bedömningskategorier vilka är kodade och analyserad med hjälp av datorprogrammet SPSS. Våra tester resulterade i två signifikanta skillnader mellan erfarenhetsvariabler och bedömningskategorier. Genom detta kunde vi konstatera att stor oenighet råder mellan kreditbedömarna avseende informationshanteringen. Vår uppsats har identifierat två nya erfarenhetsvariabler vilka delvis kan förklara de skillnader som föreligger i informationsbedömningen mellan kreditbedömare vid kreditgivning till svenska företag. / When your company is applying for a loan a bank clerk investigate your company's future ability to meet interest and capital repayments on your loan, ie. repayment ability. In order to determine the company's ability to repay a credit which is based on hard and soft information. The purpose of this essay is to examine if our three experience variables: number of years as a bank clerk, former entrepreneurial experience and formal education affects information management during the assessment process when giving loans to Swedish companies. We have chosen a quantitative approach to better explain the differences and try to generalize. The study is based on survey forms, which is answered by telephone interviews. The respondents consist of business advisers (credit analysts) from the four big Swedish banks: Handelsbanken, Nordea, SEB and Swedbank. The sample consists of respondents from banks in Västra Göraland, Halland and Skåne. Our collected data consists of the experience variables and assessment categories, which are coded and analyzed using the SPSS computer program. Our tests resulted in two significant differences between the experience variables and assessment categories. Through this we found that a large disagreement exist between the bank clerks when it comes to information management. Our essay has identified two new experience variables, which may partly explain the differences that exist in the information management between bank clerks when giving loans to Swedish companies.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Denna studie syftar till att beskriva problematiken kring finansiering av nystartade tjänsteföretag som saknar säkerheter i form av materiella tillgångar. Våra slutsatser är att samtliga respondenter anser att finansieringsproblematiken existerar och att detta yttrar sig genom att kreditbedömningar blir svåra att genomföra när företag saknar materiella tillgångar att ställa som säkerhet. Två av de företag vi intervjuat har upplevt problem med finansieringsprocessen. De externa finansiärerna anser att problematiken främst yttrar sig för forsknings- och utvecklingsföretag. / This study aims to describe issues surrounding the financing of start-up Service businesses with no collateral in the form of tangible assets.  Our conclusions are that all respondents believe that the financial problem exists and that this manifests itself through the credit ratings will be difficult to implement when the company has no tangible assets to offer as security. Two of the companies we interviewed have experienced problems with the funding process. The external financiers believe that the problem mainly manifests itself in research and development companies.

Syfte: Syftet med uppsatsen är dels att ge förståelse till problematiken med underhåll. Dels att ge upplysningar och förslag som kan bidra till lösningar kring användningen av avdragsgilla underhållsfonder i praktiken, för att främja och strukturera underhållsfinansieringen i kommunala bostadsföretag.   Metod: Till denna undersökning har jag använt mig av en genomgripande datainsamling. Jag har använt mig av en kvalitativ metod i form av åtta intervjuer, och detta har även varit undersökningens primärdata. Undersökningens sekundärdata avser litteratur och ett stort antal dokument. Arbetsmetoden har varit en kreativ process.  Resultat &amp; slutsats: Jag har kommit fram till att underhållsfonder, underhållsplaner och ombyggnationer minskar det eftersatta underhållet. Underhållsfonder utjämnar stora utgifter och gör att intäkterna kan matcha kostnaderna när de kommer. Underhållsplanen synliggör kostnader, vilket underlättar i förhandlingarna, skapar en ekonomisk förberedelse och minskar akuta åtgärder med lägre kostnader på sikt. Planen skapar även en uppfattning om det framtida underhållsbehovet. Ombyggnader förlänger fastighetens brukstid, återställer standarden, höjer fastighetsvärdet och driftnettot. För att finansiera underhållet krävs ett högre hyresuttag men marknaden och betalningsviljan kan försvåra detta inom vissa orter i landet. Förslag till fortsatt forskning: Frågor som inte besvaras i denna undersökning är; huruvida avskrivningarna bör höjas eller inte, hur uppföljning av underhållsplaner sker, portföljteori i upphandlingar och försäljning samt företags arbete med underhållsplaneringssystem. Uppsatsens bidrag: Med denna undersökning vill jag delge tillförlitlig information och upplysningar som kan vara till hjälp för vidare utredningar av underhållsfonder samt till hjälp för underhållsarbetet. Jag anser att ett långsiktigt tänk måste tillämpas i företagen för att möta framtida underhåll så att historien inte upprepar sig. Bostadsföretagen bör använda långsiktiga underhållsplaner även om underhållsfonder införs eller inte. / Aim: This essay aims partly to provide an understanding to the problems regarding maintenance. Partly to give information and produce proposals that can contribute with a solution to the use of maintenance funds in practice, promote and structure finance of maintenance in municipal housing corporations.   Method: For this investigation I have used a major gathering of information. I have been using a qualitative research method with eight interviews, which is the primary data of the investigation. The secondary data of this investigation refers to literature together with a large number of documents. The working method has been a creative process.  Result &amp; Conclusions: I have come up with a conclusion that maintenance funds, maintenance plans and rebuilding can reduce the neglected maintenance. Maintenance funds equalize large costs and make it easier to match income with costs when they arrive. Maintenance plans make costs visible which makes it easier in negotiations, creates an economic preparation and decreases immediate measures that results in further decreased costs. They also provide an understanding for the future need of maintenance. Rebuilding extend the useful life span of properties, restore standard, raise property value and operating net value. A higher rent requires to being able to finance the maintenance, but the market and the will to pay may complicate this achievement in different places in the country.  Suggestions for future research: Questions that has not being answered through this investigation is; whether depreciation should be increased or not, how the maintenance plans are being followed up, portfolio theory in purchase and selling and corporations work with maintenance systems.  Contribution of the thesis: With this investigation I want to illustrate reliable information that can help future investigations of maintenance funds and the corporations work with maintenance. I think that a long-term thinking must be incorporated in the housing corporations to handle future maintenance so that the history not repeats itself. The housing corporations should use long-term maintenance plans even if the funds will be introduced or not. Key words: "Miljonprogrammet"[1], neglected maintenance, maintenance fund, financing, municipal housing corporations.    [1] A large scale planning project, which set out to build one million new residences in ten years.

Purpose: The purpose with this thesis is to describe and analyze how the new interna-tionally harmonized accounting standards IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38 affect the financial statements of companies listed on the Stockholm Stock Exchange and if the new rules have an impact on these firms acquisition practice. Method: The sample frame of this thesis constitutes of the A-list and the O-list’s Attract 40 of the Stockholm Stock Exchange. From these lists a random sample of 30 compa-nies has been used in order to conduct the research. To fulfill the purpose the authors have used the methodological triangulation approach, i.e. the use of more than one re-search approach. First, a quantitative method has been used in order to understand how the new accounting standards have effected the companies’ financial statements. This research has been conducted by analyzing the companies’ annual reports from 2004 and 2005. To be able to examine how IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38 affect the firms’ acquisition practices, the authors used a qualitative, survey-based, method. Conclusion: The quantitative research found that the new accounting standards have had a significant effect on the companies’ financial statements. The operating profits for the 30 companies examined rose with 9.54 per cent or 12.9 billion SEK due to the ac-counting change. This increase was also evident in the companies’ balance sheet where the assets and owners’ equity rose with over 7 billion SEK. In the qualitative research the authors found that companies handle the accounting change in many different ways. The authors have found that the companies that have been most frequently engaged in acquisitions are also the ones that have been putting more effort in the adjustment of their acquisition process and more time to the trans-formation to IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38. A factor that most companies have in common is that they have needed to adjust their standardized acquisition model for the non-amortization of goodwill, dismissals for re-structuring costs and the fact that assets need to be valued to its fair value. Furthermore, the fact that the companies now, according to IFRS 3, must identify and separate the in-tangible assets from the goodwill entry has made the due diligence process more rigor-ous. The acquisition process will therefore be more time-consuming and require more resources than before. / Syfte: Syftet med den här uppsatsen är att illustrera och analysera hur de nya, interna-tionellt harmoniserade, redovisningsreglerna IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38 har påverkat de finansiella rapporterna hos företag noterade på Stockholmsbörsen och om de nya reg-lerna har haft en påverkan på dessa företags förvärvsprocess. Metod: Populationen från vilken författarna har tagit sitt urval i denna uppsats består av Stockholmsbörsens A-lista, samt O-listans Attract 40. Från dessa listor har ett slump-mässigt urval av 30 företag valts. För att uppfylla uppsatsens syfte har författarna använt den metodologiska triangulering, det vill säga använt flera forskningsmetoder. Först har en kvantitativ undersökning gjorts för att förstå hur de nya redovisningsreglerna påver-kat företagens finansiella rapporter. Detta har genomförts genom att undersöka årsre-dovisningar för åren 2004 och 2005. För att förstå hur dessa regler påverkat företagens förvärvsprocess har även en kvalitativ, enkätundersökning utförts. Slutsats: Den kvantitativa undersökningen visade att de nya redovisningsreglerna har haft en stor påverkan på företagens finansiella rapporter. Rörelseresultatet för de 30 fö-retagen i undersökning ökade med 9.54 procent eller 12.9 miljarder SEK på grund av redovisningsreglerna. Denna tendens visade sig också i företagens balansräkning där till-gångarna och det egna kapitalet ökade med över 7 miljarder SEK. I den kvalitativa undersökningen visade det sig att företagens sätt att hantera de nya reg-lerna varierade stort. De företag som oftast var inblandad i förvärv är också de som har visat upp störst ansträngning för att anpassa sin förvärvsprocess efter de nya redovis-ningsreglerna IFRS 3, IAS 36 &amp; IAS 38. En faktor som en majoritet av företagen har gemensamt är att de har varit tvungna att anpassat sina standardiserade förvärvsmodeller på grund av de nya reglerna. Vidare så har det faktum att företagen enligt IFRS 3 måste identifiera och särskilja immateriella tillgångar från goodwill, bidragit till att göra företagens due diligence process mer omfat-tande och tidskrävande än innan de nya reglerna.

Bakgrund Människor måste alltid fundera över risk och avkastning. Att omkring 80% av svenskarna äger någon form av fond skapar ett stort beroende av hur en extern aktör, portföljförvaltare, ser på begreppet och hur de hanterar portföljrisken mer precist. Det är därför intressant för alla investerare att förstå om och hur portföljrisk används och ses på utifrån förvaltarna som styr över vårt sparande. Är deras synsätt speglat i de befintliga teorierna och används den ofta kritiserade riskvariabeln beta i praktiken. Syfte: Syftet med magisteruppsatsen är att förklara och analysera hur institutionella investerare använder risk i portföljförvaltning, illustrera hur de i praktiken använder riskvariabler och om risk är nära relaterat till avkastning. Metod: Den här uppsatsen har sin utgångspunkt i den kvalitativa forskningsmetodiken för att kunna analysera hur portföljförvaltare ser på portföljrisk. Ett slumpmässigt urval av nio portföljförvaltare, oberoende av storlek och strategi, valde att ställa upp på intervjuer. De intervjuade fick fritt besvara frågorna för att skapa en så heltäckande bild som möjligt av de olika uppfattningarna inom portföljrisk. Slutsats: Analysen av det empiriska materialet visar att det är svårt att frambringa en enhetlig syn på portföljrisk och definition av densamma. De intervjuade skiljer sig åt i de flesta frågor förutom i kritiken mot betas värde som riskvariabel. Ingen använder beta som främsta riskmått, istället används riskvariabler som Value at Risk, tracking error och/eller variansen av avkastning. De statligt ägda fonderna använder sig av strategier där riskhantering kommer i främsta rummet och de ser även en stark koppling mellan risk och avkastning. Värdet av riskhantering skiljer sig åt bland de privata portföljförvaltarna eftersom några aktivt justerar och övervakar risknivån medan andra inte använder sig av risktänkande alls. Korrelationen mellan risk och avkastning är inte heller uppenbar då några anser att sambandet inte alltid är positivt eller linjärt. / Background: Humans have to constantly consider risk- and return tradeoffs. The fact that about 80% of the Swedish population owns some kind of mutual fund creates a great dependency on how an external part, a portfolio manager, views this tradeoff and especially how the concept of portfolio risk is looked upon. It becomes interesting for all investors to understand if and how portfolio risk is utilized and looked upon through the eyes of the mangers in charge over our savings. Do their view of risk and return translate to available theories and is the theoretically popular and much criticized beta measure used at all in practice. Purpose: The purpose of this master thesis is to describe and analyze how institutional investors apply the concepts of risk in portfolio management, to illustrate how they work with risk variables in practice and if risk is closely linked to return. Methodology: To be able to thoroughly analyze a few selected portfolio managers’ view on portfolio risk, this thesis has its foundation in the qualitative research approach. A random sample of nine mutual funds’ portfolio managers, independent of size and investment strategies, agreed to participate in face-to-face inter-views. The interviewees were allowed to answer freely in order to get the full picture of the different views of portfolio risk. Conclusion: The analysis of the empirical findings makes it clear that it is hard to find a unified view nor a unified definition of portfolio risk. The respondents differ a lot in their opinions in most issues except that they doubt beta being a good risk measure. No one is using beta as its main risk variable, instead risk variables such as Value at Risk, tracking error and variance of returns are used. The government operated funds have strategies putting risk management on the frontline and sees a strong connection between risk and return. The importance of risk management show a large divergence amongst the private portfolio managers since some respondents actively adjust and monitor the level of risk while other employ strategies that do not incorporate risk thinking at all. The correlation between risk and return is not apparent since some respondents do not believe the relation to be linear or positive at all times.

Bakgrund: Under de senaste två åren så har svenska Private Equity-bolag ökat sina investeringar signifikant. Enkelheten i att anskaffa kapital, såväl som billig skuldsättningsgrad har lett till en ökad aktivitet från PE-bolagen genom uppköp av marknadsledande bolag med starkt kassaflöde. Konkurrensen för attraktiva företag som är till salu har ökat nämnvärt, vilket i sin tur har lett till prisökningar på de utsatta bolagen. De högre värderingarna från PE-bolagen påverkar också antalet börsintroduktioner på Stockholmsbörsen. Ett skäl för de allt färre börsintroduktioner kommer av att bolagen har blivit högre värderade av PE-bolagen jämförelsevis med en värdet av en börsintroduktion. Syfte: Avsikten med denna uppsats är att, från aktieägarens synvinkel, analysera och beskriva de olika skäl som finns för att gör en börsintroduktion istället för att sälja till ett PE-bolag. Metod: Undersökningen är baserad på att samla och förstå information gällande specifika personers val och motiv med ett kvalitativt synsätt. Urvalet från undersökningen innehåller alla företag som har genomfört en börsintroduktion på Stockholmsbörsen mellan 1 januari 2005 och 1 april 2006. Intervjuerna har genomförts med varje styrelseordförande, i och med att författarna tror att dessa företrädare är de bästa representanterna för aktieägarna. De personer som lät sig intervjuas fick tala fritt, även om de större frågorna var tvungna att följas i kronologisk ordning. Slutsats: Alla motiv för att genomföra en börsintroduktion kunde ha uppfyllts genom att sälja till ett PE-bolag, förutom motivet om att uppnå likviditet i aktierna. Ett av de attraktiva motiven för likviditet i aktier är att aktieägarna kan välja mellan att minska ägandet, öka ägandet eller bibehålla de nuvarande aktierna. Ett annat attraktivt skäl är att finansiella institutioner normalt ansluter sig som aktieägare, vilket i sin tur ökar trovärdigheten av företaget. Åtta av det tio företagen hade parallella planer längs med arbetet med börsintroduktionen. De flesta av bolagen hade i åtanke att sälja till ett PE-bolag vid eventuellt gynnsamt bud. Dock fanns det inga PE-bolag som bjöd ett tillräckligt bra pris för de individuella bolagen. Antingen så erhöll de dåvarande ägarna ett bättre pris från börsintroduktionen, eller så trodde de återstående ägarna på att börsen i framtiden skulle prestera bättre än PE-bolagens bud. Enligt teorierna har buy-outs fler fördelar jämförelsevis med börsintroduktioner, men de empiriska undersökningarna visar att de två alternativen var likvärdiga. Den enda fördelen med en eventuell buy-out var att det skulle begära mindre eller samma arbetsbelastning i termer av förberedelser. Dock så ansågs en börsintroduktion vara dyr såväl som att den tar energi och fokus från ledningen. / Background: During the last two years, Swedish Private Equity (PE) companies have increased their investments significantly. Easy access to capital, as well as inexpensive leverage, has led to an increase in activity of PE buy-outs of market leaders with strong cash flow. The competition for objects that are for sale has amplified, which has resulted in price increases of the objects. The higher prices offered by the PE companies also affects the number of initial public offerings (IPO) on the Stockholm Stock Exchange. One reason for the small number of current IPOs is that the objects simply have been valued higher by PE companies than they would do in an IPO. Purpose: The purpose with this thesis is, from a shareholder’s point of view, to analyze and describe the reasons of making an IPO instead of selling to a PE company. Methodology: Since the research is based on gathering and understanding information regarding specific persons’ choices and motives, a qualitative approach has been conducted. The research sample contains of all companies that made an IPO on the Stockholm Stock Exchange between 1 January 2005 and 1 April 2006. Interviews have been made with each company’s Chairman of the Board of Directors, since the authors believe that these individuals are the ultimate shareholder rep-resentatives. The interviewees were allowed to speak freely, even though the major questions had to be followed in a chronological order. Conclusion: All the main motives of the IPO could have been achieved by selling to PE company, except the motive of attaining share liquidity. One of the attractive reasons for share liquidity is that shareholders easily can choose between reducing ownership, increasing ownership or remain with existing shares. Another attractive reason is that financial institutions normally become share-holders, which in turn increases the credibility of the company. Eight out of the ten companies had parallel plans to the IPO; most of them including a possible PE buy-out scenario. However, no PE company offered a price high enough for the individual companies. Either the existing owners received a better IPO price, or the remaining owners believed that the stock exchange would out-perform the PE price offers in the long-run. Theory means that buy-out has got its advantages compared to IPO, but the empirical findings show that the alternatives were on the contrary quite similar. The single advantage with a possible buy-out was that it would demand less, or at most equal, work load in terms of preparation before the sale. However, the negative part with the IPO was that it was considered expensive as well as it took energy and distraction of focus it took from the management team.

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering" Sammanfattning Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.