Vid en bedömning av ett kreditärende ser banken till projektets företagsekonomiska förutsättningar. För företag som har immateriella tillgångar som de viktigaste tillgångarna i sin redovisning kan det uppstå problem när de ansöker om kredit hos banker. Detta beror på att immateriella tillgångar inte fungerar på samma sätt som materiella och därigenom tillbringar vag säkerhet för en beviljad kredit. Syftet med denna uppsats är att söka finna vad det är som krävs för att ett tjänsteföretag ska få ett lån beviljat. Vi har hämtat relevanta böcker och artiklar genom litteratursökning i högskolebiblioteket i Eskilstuna och Västerås. Den hämtade teorin låg sedan till grund för den intervjumall som användes i vår empiriska undersökning. De vi intervjuade var en bank och fem tjänsteföretag. För att en bank ska välja att finansiera ett företags investeringar måste affären ge avkastning på den givna krediten. Företagets ledning bör därmed bedömas vara erfaren och kompetent för att lyckas generera vinster åt företaget och därmed säkra amorteringarna. Företaget måste dessutom kunna påvisa en god historisk årsredovisning. Ett kreditsökande företag måste kunna lämna säkerheter ifall återbetalningen skulle utebli. Eftersom immateriella tillgångar inte ger något säkerhetsvärde, kan istället aktier, kundfodringar, obligationer och spärrmedel lämnas som panthand till kreditgivaren. Om detta inte räcker som säkerhet för en eventuell kredit kan frågan om personlig borg för företaget tas upp. / On an appraisal of an errand of credit the bank looks to the business condition of the project. When applying for credit at banks there could be problems for companies with intangible assets as the most important assets in their account. This is because intangible assets do not work the way tangible assets does. Therefore it brings vague safety for a granted credit. The purpose of this thesis is to find what is required of a company for having a loan granted. We have found relevant books and articles by searching literature in the university library in Eskilstuna and Västerås. 'Based on this literature we created a theoretical framework and an interview protocol to guide us in our interviews. The ones we interviewed were one bank and five service companies. For a bank to choose to finance an investment of a company the deal must give profit on the given credit. The management of the company must thereby be considered as experienced and competent to succeed generating profits for the company so the amortization can be certain. The company also has to prove a god historical record. Company searching credits have to be able to hand over securities in case of an unsuccessful repayment. Since intangible assets do not have any value of security, stocks, claims, bonds and blocked funds can be given as pledge instead. If this should not be enough as security for a possible credit personal surety might become the only remaining option.

Små och medelstora företag, fortsatt benämnda SME:s, spelar en viktig roll för den ekonomiska tillväxten, framförallt i de industriella ekonomierna där de utgör 99 procent av alla företag samtidigt som de i särklass bidrar med flest arbetstillfällen. När det kommer till SME:s finansieringsmöjligheter är de väldigt beroende av externt kapital, dels för att kunna driva sin verksamhet, men även för att kunna utvecklas och växa. Problemet är att banker ofta förknippar SME:s med högre risk, lägre lönsamhet och avsaknad av de säkerheter som krävs för att kunna bevilja lån. För de lån som beviljas, sätts ofta en hög ränta för att kompensera för den ökade risken vilket kan förklara den negativa lönsamheten för SME:s.Studien behandlar 197 SME:s i fastighetsbranschen mellan åren 2008–2015. Fokus ligger på hur variablerna ålder, soliditet, storlek, lönsamhet samt ekonomisk kris förklarar skuldräntan för SME:s i fastighetsbranschen. För att kunna undersöka detta, genererades en linjär regressionsmodell utifrån de tidigare nämnda variablerna. Samtliga variabler behandlades också i en korrelationsanalys samt en deskriptiv analys för att undersöka sambanden mellan variablerna samt för att se hur data såg ut under kris och i återhämtningstid. Studien kan bekräfta att ålder, soliditet och ekonomisk kris har en negativ, signifikant relation till ett företags skuldränta. Resultatet pekar även på att SME:s i större utsträckning lider av moral hazard, informationsasymmetri och adverse selection. / Small and medium sized enterprises, further known as SME: s, plays an important role when it comes to economic growth. Especially in the industrial economies where they make up 99 percent out all the companies while they also contribute the most work opportunities. When it comes to financing the SME: s, they are very reliant on external capital. This is to enable further business but also to evolve and grow as a company. The problem is the SME:s tend to be associated with higher risk, lower profitability and a lack of collateral, which banks require in order to grant loans to a reasonable interest rate, or even being granted a loan at all.The study process 197 SME: s in the real estate business, between the years 2008-2015. The focus of the study is on how the variables age, solidity, size, profitability and economic crisis explain the interest rate that SME: s in the real estate business get when granted loans. To examine this empirical, a linear regression model was generated based on the previously mentioned variables. All variables were also processed in a correlation analysis and a descriptive analysis to examine the connections between the variables to see how the data looked during the economic crisis and in the years of financial recovery. The study can confirm that age, solidity and economic crisis has a negative and significant impact on the interest rate. The result also points to that SME: s often, suffer from moral hazard, information asymmetry and adverse selection.

Dagens samhälle är digitaliserat och vi lever i ett paradigmskifte. Det sker en stor förändring inom finansmarknaden. Innovativa FinTech-startups tar över då traditionella finansinstitut inte klarar av att tillgodose kundernas ökade behov. Dessa FinTech-startups är viktiga och driver innovationen framåt i samhället och uppfyller kundernas allt högre krav. Dock har dessa företag svårigheter i att skala upp sin verksamhet vilket gör att de får svårigheter att överleva. Utmaningar de möter är främst inom finansiering och reglering. Syftet med studien är att undersöka hur FinTech-startups arbetar för att skala upp sin verksamhet samt hur de påverkas av och hanterar utmaningar i form av finansiering och reglering. Teorier som används är: FinTechs ekosystem, startups livscykel och teknologisk innovation. Studien är en kvalitativ undersökning med ett abduktivt angreppssätt och datainsamlingen har gjorts genom semistrukturerade intervjuer med personer från sex stycken Stockholmsbaserade FinTech-startups. Studiens resultatet visar att FinTech-startups möjligheter för att skala upp verksamheten till störst del är beroende av den finansiering som de får in. Dock upplever företagen svårigheter i att hitta investerare och hamnar i en ond cirkel. Tillstånd som krävs har en stor påverkan på företagens möjlighet att skala upp. / Digitizaliation charactarizes todays society and a new paragdim is a fact. There are considerable changes within the financial market where innovative FinTech-startups more and more take over the industry. This, due to that the traditional institutions cannot meet the costumers demands. The FinTech-startups are essential for the society and drives the innovation forward in order to fulfill the costumers requirements. However, these start-ups face difficulties with scaling-up which makes it hard for them to survive on the market. Financial funds and regulations are the main challanges they need to overcome. The purpose with this thesis is to examine how FinTech-startups work in order to scale-up their business and how they face challenges as financing and regulation. Theories used in this thesis are: FinTechs ecosystem, Startups life cycle and Technological innovation. A qualitative method is used with semistructured interviews with people from six different FinTech-startups based in Stockholm. The result of the studie shows that the FinTech-startups possibility to scale up mostly depends on financial funds. The companies experience challenges in finding investors and are placed in a vicious circle. In addition, conditions required have a major impact on the abilities to scale-up their business.

Aktiemarknaden har en mängd olika teorier som förklarar hur människor agerar och hur de grundar sina beslut, de valda teorierna i studien är portföljteorin, den effektiva marknadshypotesen (EMH), beteendeekonomi, beteendeportföljteori och den adaptiva marknadshypotesen (AMH). De valda teorierna förklarar samma områden men på olika sätt, portföljteorin och EMH som säger att marknaden är effektiv och att människor är rationella. Beteendeekonomi, beteendeportföljteorin (BPT) och AMH säger istället att människor inte är rationella utan att de är normala; investerare har olika bias och agerar utifrån sina egna bedömningar. AMH skiljer sig något från beteendeekonomi och beteendeportföljteorin, men det de har gemensamt är att de förklarar investerares agerande med bland annat psykologi och beteendemönster. Syftet med studien är att undersöka hur investerare agerar, hur mycket de diversifierar och hur riskbenägna de är, sedan jämföra resultatet med vad de olika teorierna inom aktiemarknaden säger, för att kunna dra slutsatser om investerarnas agerande. Studien använder sig av tvärsnittsdesign i form av en enkät för att samla in kvantitativ data. Herfindahl-Hirscher index (HHI) kommer att användas för att mäta koncentrationen (diversifieringen) i respektive respondents portfölj. För att kunna göra regressionsanalyser och leta efter samband behövs information om vem respondenten är och hur hans/hennes bakgrund ser ut. Det är 287 respondenter som har lämnat fullständiga svar på enkäten och är underlaget för studiens empiriska resultat. Studiens resultat jämförs med vad teorierna säger om diversifiering, riskbenägenhet och självsäkerhet (overconfidence). Slutsatserna som studien kommer fram till är att de investerare som är mest självsäkra är de som är aktieägare, har studerat ekonomi, arbetar på bank och de som hellre köper aktier själv, samt att män tenderar att vara mer självsäkra än kvinnor. Ju självsäkrare investeraren är desto mer riskbenägen är han/hon, de som arbetar på bank och/eller är aktieägare är de som är mest riskbenägna. De som diversifierar mest är yngre investerare och de som studerat ekonomi, är aktieägare och/eller föredrar att handla aktier själva, vilket betyder att ju mer relevant kunskap och erfarenhet investerare har om aktier desto mer diversifierar de. Det har inte gjorts någon slutsats om vilken teori som förklarar investerarnas agerande på bästa sätt, då resultatet har kopplats och förklarats av de flesta teorierna som omfattas av studien. / The stock market has a variety of theories that explains how people act and how they base their decisions. The chosen theories in the study are portfolio theory, the efficient market hypothesis (EMH), behavioral finance, behavioral portfolio theory and the adaptive market hypothesis (AMH). The study uses cross-sectional design in the form of a survey to collect quantitative data. The purpose of the paper is to examine how investors act, how much they diversify and how risk averse they are, and then the results are compared with the theories of this thesis. The conclusions drawn by the study are that investors who own stocks are the ones that are the most confident, have studied economics, work at banks and those who prefer to buy stocks themselves, and that men tend to be more confident than women. Those who diversify most are younger investors, those who study economics, are shareholders and/or prefer to trade shares themselves, which means that the more relevant knowledge and experience investors have about stocks, the more they diversify. It has not been decided which theory best explains how investors act; most theories are rather used to clarify the results.

Denna uppsats observerar och analyserar hur medlemmar på sociala medier påverkas av aktiegrupper. Uppsatsens syfte är att ge läsaren en djupare förståelse till hur kunskapen bland medlemmar i aktiegrupper generellt ser ut och om det går att se likheter mellan faktorer som kunskap och investeringsbeteende och hur det återspeglas i deras totala avkastning. Med begreppet kunskapsfaktorer avses de variabler som påverkar medlemmarnas avkastning på deras aktier. Sådana variabler kan vara investeringsbeteende, mängden aktier som ägs eller finansiell kunskap. Med begreppet finansiell kunskap avser denna studie kunskap och förståelse inom finansiering, investering och aktiekunskap som behandlas i finansiell litteratur. Tillvägagångssätt som valdes för studien var en kvantitativ enkät som skrevs i Google Forms och delades i flera svenska aktiegrupper på Facebook där enkäten totalt fick 402 svar. Enkätfrågorna undersökte forskningsfrågorna med hjälp av olika variabler där frågor om ålder, utbildning, grad av engagemang i forum och finansiell kunskap ställdes. Enkäten utfördes anonymt och inga personuppgifter lagrades. Vidare upprättades enkätresultaten med hjälp av deskriptiv statistik. Därefter analyserades resterande variabler med hjälp av en regressionsanalys. Resultatet av regressionsanalysen visade att det enbart var två variabler som var statistisk signifikanta och korrelerade till positiv avkastning för medlemmarna i aktiegrupperna. De andra variablerna var inte statistisk signifikanta. Resultatet av analysen visade att det fanns flera likheter bland medlemmarna i dessa aktiegrupper. Likheterna som observerades var bland annat hur ofta medlemmarna i dessa grupper besökte aktieforum, utbildning och åldern. Ålder som observerades var relativt jämnt fördelat bland respondenterna där cirka hälften av respondenterna var mellan 18–35 år. Frågorna kring utbildning visade att cirka 66 % av respondenterna hade en högskole- eller universitetsutbildning. De flesta respondenterna svarade att de var studenter. Det går därmed att konstatera att medlemmarna i dessa aktiegrupper tenderar att vara unga och har genomsnittligt en högskole- eller universitetsutbildning. Resultatet av regressionsanalysen visade på att två av variablerna påverkade avkastningen positivt. Dessa två variabler var ”Äger du fler än tio olika aktier?” och ”Har du läst böcker eller annan litteratur som behandlar aktier?”. / This study analyses how social media impact members of forums regarding shares investments, return on equity on these investments and how social media affects these members in their investment behaviour. The study sets out to observe the level of financial literacy among these members and if there are factors that affect their investment returns. The study was conducted via a survey with a regression analysis along with descriptive statistics. The survey questions were designed to measure the research questions with several variables such as age, education, frequency of visiting stock forums etc. The survey was shared on stock forums on Facebook and gathered a total of 402 responses. These responses were then analysed. The results of the survey conclude that there are only two statistically significant factors that affect the investment returns for members of these forums, while also observing the similarities between members: The majority are young (between 18–35) and 66 % of participants have college/university education.

Within the South African banking environment, mainstream bank clients earn interest on their investments and receive a tax exemption. However, Islamic banking clients, in keeping with the principles of Shari‘a law, do not receive interest. They are paid a profit share on their investments, and hence do not enjoy the tax exemption. The new section 24JA of the Income Tax Act has introduced tax treatment for the following Islamic financing transactions effectively removing 'interest' from the equation: <ul> <li> Mudarabah – Investment account</li> <li> Murabahah – Cost plus financing</li> <li> Diminishing Musharakah – Joint ownership</li> </ul> This study attempts to compare the tax treatment of Islamic financing products between the United Kingdom and South Africa. Moreover, this study also investigates the issues of the new section 24JA of the Income Tax Act as well as the United Kingdom‘s tax legislation, regarding Islamic financing, as to how far they ensure tax parity between Islamic financing products and conventional financing products. The case of tax regimes in Islamic finance operating in a conventional system was demonstrated in the two countries. The study is supported by a literature review related to Islamic finance tax background and Islamic finance products between the two countries. The major revelation of the study shows that the degree of parity of the Islamic income tax legislation leaves a lot to be desired in order to ensure a sense of confidence in the conventional financing environment. Its biggest challenge lies in its degree of simplicity and flexibility in order to address issues in tax that may be complex and fall between its requirements and the conventional and already popular systems. AFRIKAANS : Binne die Suid-Afrikaanse bankwese, verdien kliënte van die hoofstroom banke rente op hulle beleggings. Hierdie rente-inkomste is belasting vry. In teenstelling hiermee verdien kliënte van Islamitiese banke ʼn winsdeling in plek van rente, op hulle beleggings. Hierdie winsdeling beginsel word verplig deur die Shari‘a wetgewing. Bogenoemde winsdeling is nie belasting vry nie en word dus ten volle belas. Artikel 24JA van die Inkomstebelasting wetgewing behandel die hantering van Islamitiese Finansiering transaksies in fyner besonderhede: <ul> <li> Mudarabah – Beleggings rekening</li> <li> Murabaha – Koste plus finansieringskoste</li> <li> Diminishing Musharaka – Gesamentlike eienaarskap</li> </ul> Hierdie artikel verwyder effektiewelik die 'rente' komponent. Hierdie studie be‘oog om die belasting hantering van Islamitiese Finansierings produkte in Suid-Afrika en die Verenigde Koninkryk te vergelyk. In hierdie studie word die moontlike probleme ten opsigte van die nuwe artikel 24JA oorweeg. Spesifieke aandag word ook geskenk aan die belasting hantering tussen Islamitiese Finansierings produkte en die konvensionele finansierings produkte. Die studie word ondersteun deur literatuur wat handel oor Islamitiese belasting agtergrond en finansierings produkte tussen twee verskillende lande Die belangrikste uitkoms van hierdie studie, het bewys dat die Islamitiese Inkomstebelasting spesifiek met betrekking tot finansierings opsies steeds baie ontwikkel moet word. Bo en behalwe die uitkoms geïdentifiseer, is die grootste uitdaging daarin dat die Islamitiese belasting wet moontlik nie komplekse situasies sal kan aanspreek nie. Dit word toegeskryf aan die feit dat die wetgewing baie simplisties is. / Dissertation (MCom)--University of Pretoria, 2012. / Taxation / unrestricted

This thesis has been conducted through a qualitative research method in order to explain the concept of helicopter money and how to implement it in Sweden in line with present law. Milton Frideman was the first to coin the concept of helicopter money. His theory was that a permanent increase of the monetary base via money transferring to households would increase the aggregate demand and consequently result in an increase of the inflation level. Further Ben Bernanke has developed this theory to not only include transferring money to households but to the government in order to enable an increase in public spending and increase of inflation. Helicopter money is a form of direct monetary financing, which is illegal in Sweden today. There are ways to implement it though by doing an implicit transfer to the government through purchases of treasury bonds that are held in infinity. Helicopter money therefore requires cooperation between the government and the Riksbank. In order for helicopter money to be a sufficient tool the money that are being transferred needs to be consumed. Helicopter money has the unique quality that it’s irredeemable. Which result in an asymmetric treatment of the money, which mean that households never have to repay these money and therefore the consumption propensity rises. Helicopter money also weakens the currency, which results in an increase of inflation. Transferring money to the households would probably increase the inflation level but it also entails risks. If we on the other hand transfer the money to the government we can be absolutely certain that inflation will rise. The best way to implement helicopter money in order to achieve a higher inflation and at the same time taking present law into account is therefore to make an implicit transfer to the government. A good communication and explanation of the intentions are of great importance in order to retain the trust of the government and institutions. / Denna uppsats har genom en kvalitativ undersökning redogjort för begreppet helikopterpengar samt vilka förutsättningar som krävs för att implementera det i Sverige med hänsyn till rådande lagstiftning. Helikopterpengar bygger på en teori av Milton Friedman och innebär en permanent ökning av penningmängden via en transferering till hushållen vilket resulterar i en ökad aggregerad efterfråga och stigande inflation. Begreppet har utvecklats av bland annat Ben Bernanke som menar på att en transferering av helikopterpengarna likväl kan ske till staten för att öka offentliga utgifter och på det sättet driva upp inflationen. Helikopterpengar är en typ av direkt monetär finansiering som är förbjuden i Sverige med dagens lagstiftning. Det går dock att praktiskt tillämpa helikopterpengar genom att göra en indirekt transferering till staten genom köp av statsobligationer som hålls för evigt. Helikopterpengar kräver alltså ett samarbete mellan staten och Riksbanken. För att helikopterpengar ska få önskad effekt bygger det på att pengarna konsumeras. Helikopterpengar innebär en asymmetrisk behandling av pengarna vilket gör att hushållen inte behöver betala tillbaka pengarna i framtiden och konsumtionsbenägenheten ökar. Helikopterpengar urholkar kronans värde vilket leder till en svagare valuta som i sin tur också bidrar till en ökad inflation. En transferering till hushållen skulle med stor sannolikhet ge effekt på inflationsnivån men medför även risker. Genomförs däremot en transferering till staten kommer inflationen med säkerhet att öka då staten kan se till att varje krona spenderas. Bästa sättet att implementera helikopterpengar för att få störst effekt med hänsyn till rådande lagstiftning är alltså att göra en indirekt transferering till staten. Det är även viktigt att kommunicera intentionerna på ett pedagogiskt sätt för att marknaden ska behålla förtroendet för pengar och institutionerna.

The goal of this paper is to examine the possibility to use crowdfunding as an alternative to the traditional real estate financing solutions. We have decided to focus on the project owners’ perspective contrary to the investors’ side. During the 80’s and 90’s there was a great influx of venture capital to the start-up market, however, financial crisis of 2000 resulted in a faded interest regarding investing in start-ups. The financial crisis and the new rules regarding banks outgoing loan balance, introduced after the crisis of 2008, Basel III, which created a real estate market that is very hard to penetrate for new developers and small businesses. When the real estate market was at its peak in Sweden it was common to find projects were banks represented 90 percent of the total capital, but the equivalent number today is commonly not representing more than 60 percent. The current state of the market creates a rough climate and difficulties for developers, who are continuously searching for new capital. This is where the notion of crowdfunding becomes important and where support from companies such as Tessin gives a developer the opportunity to bring forth the capital needed to create a project that will create value for its investors. Whether crowdfunding is a complement to traditional funding is what this paper aim to answer. The focus company of this research is Tessin, through conducted interviews, and secondary research about the company and the real estate market, this paper aspire to find out what is a reasonable goal for real estate crowdfunding in Sweden and for Tessin as a platform. / Denna uppsats syftar till att undersöka möjligheten att använda crowdfunding som en alternativ finansieringslösning i enskilda fastighetsprojekt. Vi har valt att endast fokusera på projektägarens perspektiv och tar därför mindre hänsyn till investerarens. Under 80- och 90-talet kom en stor tillförsel av riskkapital till start-ups, men efter finanskrisen år 2000 försvann i stort sätt all denna vilja att satsa pengar på start-ups. Detta, i samspel med de restriktiva reglerna för bankutlåning som trädde i kraft i och med Basel III skapade en fastighetsmarknad som är svår penetrerad för nya aktörer och mindre företag. Tidigare hörde en belåningsgrad på fastigheter om 90 procent till vardagen, men idag får många företag vara glada om de blir beviljade 60 procent, detta medför en ständig jakt på kapital för projektutvecklare. Det är här crowdfunding kommer in i bilden. Med hjälp av aktörer som Tessin kan projekten komma över det kapital som krävs för att förverkligas. Huruvida detta kan vara ett komplement till traditionell finansiering har vi försökt att besvara genom att samla information från dels Tessin, dels personer med god insyn i både Tessin och fastighetsmarknaden i allmänhet och dels genom att intervjua projektägare som har använt sig av Tessins tjänst. Detta har vi gjort för att bilda oss en uppfattning om hur läget ser ut idag, men även för att undersöka vad som är ett rimligt mål för Tessin och crowdfunding av fastigheter i allmänhet.

Den första januari 2019 trädde en ny redovisningsstandard IFRS 16 i kraft gällande leasing som ersatte den tidigare standarden IAS 17. Implementeringen innebar att leasingavtal skall endast redovisas som finansiell leasing och inte som operationell med visst undantag som analogt med tidigare forskning resulterar till förändringen i företagets finansiella rapporter. Standarden förväntas därmed bidra till en mer transparent bild av finansiell ställning. Syftet med studien är att undersöka vilken påverkan IFRS 16 har på de finansiella nyckeltalen som baseras på de faktiskt siffror för nordiska börsnoterade bolag under två tidsperioder: 2018 och 2019, samt 2018 och 2020. Urvalet omfattar 340 nordiska börsnoterade företag som är listade på Nasdaq inom fyra branscher: finans, detaljhandel, logistik och telekom. Nyckeltalen som undersöktes var soliditet, skuldsättningsgraden, EBIT, EBITDA, ROE och ROA. Valet av nyckeltal grundades på de tidigare forskning, där Morales-Díaz och Zamora-Ramírez (2018) är den huvudsakliga källan. För att undersöka sambandet mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i nyckeltal genomfördes ett beroende t-test med jämförelse mellan fyra branscher och fem länder inom Norden. Studien finner statistik samband mellan införandet av IFRS 16 och förändringen i samtliga nyckeltal för tre av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2019. En vidare påverkan på tre av sex nyckeltal kunde beaktas för två av fyra branscher under tidsperioden 2018 och 2020. Undersökningen resulterade till ett statiskt stöd mellan IFRS 16 och förändringen i fyra av sex nyckeltal för fyra av fem länder under första tidsperioden. Under andra tidsperioden har tre av fem länder bekräftat statistiskt stöd för tre av sex nyckeltal. / On the first of January 2019, a new accounting standards IFRS 16 was introduced to replace the former standard IAS 17 which prescribes the accounting policies that are applied to leasing. The new standard is expected to conduce a more transparent image of the company's financial status. The purpose of this study is to identify what effect the new standard IFRS 16 has on the financial ratio which is based on the actual numbers of the Nordic publicly listed companies over the course of three years. The selection of the study includes 340 Nordic publicly listed companies in Nasdaq in four different industries: finance, retail business, logistics and telecom. The ratios that were examined during this study are solidity, debt-to-equity ratio, EBIT, EBITDA, ROE and ROA. To study the correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio, t-test was carried out with comparisons between four industries and five Nordic countries. The study finds static correlation between the insertion of IFRS 16 and the alteration in the ratio in three out of four industries over the course of 2018 to 2019. An additional effect on three out of six ratios was found in two out of four industries during the period from 2018 and 2020. As a result of this study a static correlation between the IFRS 16 and the alteration of ratio in four out of six countries in four out of five countries over the first period of time. Over the second period of time three out of five countries has confirmed a static correlation for three out of six ratios.

BAKGRUND: Ökade växthusgasutsläpp och större klimatpåverkan speglar dagens samhälle allt mer. Bygg-och anläggningssektorn står idag för en femtedel av Sveriges totala klimatpåverkan och är en bransch som behöver ta steg framåt för att minimera den. Ett instrument som har använts för att motivera och skapa finansiella samt klimatmässiga fördelar för projekt som kan visa på en lägre klimatpåverkan är grön finansiering. Grön finansiering bygger på att projekt kan påvisa en mindre klimatpåverkan för att kunna ta del av de finansiella fördelar det skulle innebära. Dock har tidigare forskning runt ämnet visat att detta bortses av investerare och beslutsfattare av olika orsaker trots att klimatdebatten blir allt mer tydlig. Avsaknad av tydliga regelverk, standarder eller policyer lyfts av tidigare forskning samtidigt som hot kan anas i form av för hårda åtstramningar. En analys av bygg-och anläggningssektorns syn på grön finansiering och gröna projekt och vad marknaden behöver för att i framtiden kunna vara finansiellt hållbar är någonting som behövs för att marknaden ska kunna ta steg framåt. SYFTE: Syftet med studien är att analysera de finansiella fördelarna och riskerna som grön finansiering medför. Utifrån en analys av grön finansiering inom ramen för bygg-och anläggningssektorn kommer sedan förslag till sätt marknaden kan utvecklas på att föreslås utifrån ett finansiellt perspektiv. GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts genom kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer med respondenter kopplade till bygg-och anläggningsbranschen samt grön finansiering. Som tillägg har en kartläggning av erbjudande inom grön finansiering sammanställts från två respondenter. Utifrån tidigare forskning samt rapporter ställdes frågor runt grön finansiering och dess finansiella påverkan på marknaden. Utifrån svaren från aktörerna kunde en analys göras av var de aktiva aktörerna såg marknaden idag samt dess viktigaste aspekter för framtiden. SLUTSATS: Studiens slutsats är att den gröna finansieringsmarknaden behöver införa ett graderingssystem för att på så sätt skilja projekt åt. Ett sådant system skulle fungera som ett incitament för projekt att gå mot att bli gröna då det inkluderar en prissättning av sådant som inte lever upp till kraven för att bli gröna och fördelar för de som tar allra störst klimatansvar. Det skulle också möjliggöra för investerare som vill ta högre risk att investera i projekt som i dagsläget inte är gröna men som har som ambition att bli det. Utöver graderingssystemet behöver det också kompletteras av mer obligatoriska regelverk för att öka utbudet av grön finansiering på marknaden. / BACKGROUND: Increased greenhouse gas emissions and greater climatic impact reflect today's society more and more. Today, the construction and civil engineering industry accounts for one fifth of Sweden's total climate impact and is an industry that needs to take steps to minimize it. An instrument that has been used to motivate and create financial and climatic benefits for projects that can show a lower climate impact is green financing. Green financing is based on the fact that projects can show a minor impact on the climate in order to be able to take advantage of the financial benefits it would entail. However, previous research on the subject has shown that this is ignored by investors and decision-makers for various reasons, although the climate debate is becoming increasingly clear. The lack of clear regulations, standards or policies is highlighted by previous research, while at the same time one can perceive a threat in the form of too tight austerities. An analysis of the construction industry’s view today of green financing and green projects and what the market needs in order to be financially sustainable in the future is something that is necessary for the market to be able to take steps forward. AIM: The purpose of the study is to analyze the financial benefits and risks that green financing entails. On the basis of an analysis of green financing within the framework of the construction and civil engineering sector, then proposals for ways in which the market can be developed are proposed from a financial perspective. COMPLETION: The study was conducted through qualitative, semi-structured interviews with respondents linked to the construction and civil engineering sectors and green financing. In addition, a survey of green financing offers has been compiled from two respondents. Based on previous research and reports, questions were asked about green financing and its financial impact on the market. Based on the responses from the players, an analysis could be made of where the active players saw the market today and its most important aspects for the future. CONCLUSION: The study concludes that the green financing market needs to introduce a grading system in order to separate projects. Such a system would serve as an incentive for projects to go green as it includes pricing of things that do not meet the requirements to become green and benefits those who take the greatest climate responsibility. It would also make it possible for investors who want to take a higher risk of investing in projects that are not green at the moment, but which have the ambition to become so. In addition to the grading system, it also needs to be supplemented by more mandatory regulations to increase the supply of green financing in the market.