I och med framväxten av samhällsentreprenörer har ett nytt begrepp introducerats påden svenska marknaden. Det handlar om den nya generationen företagare som sermöjligheten i att tjäna pengar samtidigt som de driver verksamheter som skapar ettmervärde för samhället. Samhällsentreprenörerna i Sverige står dock framför ett problem,att på ett hållbart sätt finansiera sin verksamhet.Denna studie syftar till att kartlägga hur finansieringen av svenska samhällsentreprenörerser ut. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie där vi har undersökt tresvenska verksamheter, som faller under definitionen ”samhällsentreprenör”. Ämnet ärfortfarande relativt nytt och okänt och det har därför inte bedrivits mycket forskningkring detta. Vi har därför, som underlag för vår undersökning, använt oss av en studiesom gjordes 2003 i Storbritannien.Då vi endast undersökt tre verksamheter har vi inte kunnat dra några generella slutsatserför hela den svenska marknaden. Dock indikerar resultatet av vår undersökning attden svenska marknaden, för att finansiera denna typ av verksamhet, är bristfällig och ibehov av utveckling. För såväl förutsättningarna som efterfrågan på samhällsentreprenörerfinns redan idag och denna grupp företagare ser ut att öka inom den närmasteframtiden.

Syftet med denna uppsats är att med tre GARCH-modeller skatta volatiliteten för fjorton aktier med t- och normalfördelade slumptermer. Dessa volatiliteter implementeras sedan i Black-Scholes modell samt i Monte-Carlo simuleringar och utfallen av dessa två värderingsmetoder jämförs. Författarna har kommit fram till att GARCH-modeller behövs för att skatta volatiliteten för de aktier som ingår i arbetet då modellerna tar hänsyn till den föreliggande heteroskedasticiteten. De skillnader som uppstår mellan Monte-Carlo simuleringar och Black-Scholes modell beror främst på skillnader mellan normal- och t-fördelningen samt att volatiliteten ger större effekt i Monte-Carlo simuleringarna. Författarna kan inte uttala sig om huruvida Monte-Carlo skattningarna ger bättre resultat än den vedertagna Black-Scholes modell, däremot är Monte-Carlo mer teoretiskt korrekt.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare. Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning. Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare. Medlemmarna på Lending Club som lånar till små och nya företag kännetecknas av högre kreditvärdighet i jämförelse med övriga låntagare samtidigt som de presterar sämre i termer av återbetalningsförmåga. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze P2P lending, its formation and development and evaluate how it has worked for small businesses and start-ups. Problem statement: The study examines how person-to-person lending through the Internet has emerged. Furthermore, the study examines the development of the P2P platform Lending Club since its inception in 2007 until 2011. Finally, the study examines the characteristics of the borrowers at Lending Club who are applying for loans to small businesses and start-ups, as well as how they perform in terms of their ability to repay their loans.        Theoretical framework: The theoretical framework consists mainly of scientific articles regarding the financial gap, information asymmetries and credit rating. Furthermore, studies on social lending and P2P-lending are presented in a background chapter. Conclusions: The study concludes that P2P lending through the Internet has its origins in social lending and made ​​possible by foremost technological development of rating tools. The development of Lending Club has shifted from more of a social network to more of a financial intermediary with creditworthy borrowers and institutional investors. Members on Lending Club that borrow to small businesses and start-ups are characterized by having a higher credit rating compared to other borrowers, while they perform less well in terms of ability to repay.

<p>Research Questions:</p><p>• Will a portfolio based on value stocks, on a risk-adjusted basis, outperform a portfolio based on growth stocks on the Stockholm Stock Exchange?</p><p>• Is the superior strategy able to generate abnormal risk adjusted returns by beating the OMXS in-dex?</p><p>Purpose:</p><p>The purpose is to investigate if an investor by purchasing a portfolio based on value stocks will outperform a portfolio based on growth stocks. Furthermore the authors aim to examine if the superior portfolio can beat the OMXS index and create abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange.</p><p>Method:</p><p>The quantitative research method is used when gathering information. To deter-mine which stocks to include each year between 1993 to 2005 the price-to-book ratio (P/B) is used. Based on this multiple the sample is divided into two extreme groups of low and high P/B companies. These two groups are further divided according to their price-to-earning ratios (P/E). This creates four portfolios, which symbolizes value and growth stocks. Each portfolio’s return is recorded annually during the 12 year period. The returns are risk-adjusted in order to find the superior portfolio. This portfolio is then compared with the OMXS index for the same period to find out whether it has created an abnormal return.</p><p>Conclusion:</p><p>The superior and most extreme value portfolio, consisting of stocks with low P/B and low P/E ratios generated a cumulative risk-adjusted return of 1908% between 1993-2005 and beat the most extreme growth portfolio consisting of high P/Bs and high P/Es which generated a negative cumulative return. The superior portfolio was also able to beat the OMXS index during the years of 1993-2005, generating an abnormal risk-adjusted return of 7.77 times that of the OMXS index.</p> / <p>Frågeställningar:</p><p>• Kommer en portfölj baserad på värdeaktier, på en riskjusterad basis att slå en portfölj baserad på tillväxtaktier på Stockholmsbörsen?</p><p>• Kan den vinnande strategin skapa en riskjusterad överavkastning över OMXS index?</p><p>Syfte:</p><p>Syftet är att undersöka om en investerare, genom att köpa en portfölj baserad på värdeaktier, kan slå en portfölj baserad på tillväxtaktier. Vidare har författarna som mål att undersöka om den vinnande portföljen kan slå OMXS-index och skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden.</p><p>Metod:</p><p>Informationsinsamlingen till uppsatsen har en kvantitativ ansatts som grund. För att avgöra vilka aktier som ska inkluderas i undersökningen mellan åren 1993 till 2005 har författarna använt sig av nyckeltalet aktiekurs över eget kapital (P/B-tal). Med det här nyckeltalet till grund har urvalet delats upp i två extremgrupper, lågt och högt P/B. Dessa två grupper delades upp ytterligare efter dess aktiekurs över vinst (P/E-tal). Detta skapar fyra portföljer som symboliserar värde- och tillväxtaktier. Avkastning på portföljerna mäts årli-gen under 12 år och sedan riskjusteras för att hitta den mest lönsamma portföljen. Denna portfölj jämförs sedan med OMXS-index för samma period för att se om portföljen har skapat överavkastning.</p><p>Slutsats:</p><p>Den bästa och mest extrema värdeaktieportföljen som bestod av lågt P/B och lågt P/E skapade en kumulativ riskjusterad avkastning på 1908% och slog den mest extrema tillväxtportföljen som genererade en negativ kumulativ avkastning. Den bästa portföljen slog också OMXS-index under åren 1993 till 2005 och skapade en riskjusterad överavkast-ning på 7.77 gånger OMXS.</p>

Bakgrund: Impact investment är en ny finansieringsform, som med sitt ursprung och framväxt i både USA och Europa nu spridits till Sverige. Fenomenet beskrivs inom populärvetenskapen som investeringar med avsikten att generera en mätbar samhällsmässig och/eller miljömässig avkastning tillsammans med en finansiell avkastning. I Sverige har impact investment sedan bara några år tillbaka uppmärksammats av svenska aktörer som har börjat arbeta med investeringsformen. Fenomenet kan ses som en idé som överförts till ett nytt sammanhang, därden har uppmärksammats och blivit till verksamhetsaktiviteter. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för fenomenet impact investment i Sverige och att analysera på vilket sätt impact investment har formats av sitt sammanhang. Metod: Studien har en hermeneutisk forskningsansats och har genomförts med en kvalitativ metod. En intervjustudie har utförts med totalt sju nyckelpersoner inom det svenska organisationsfältet för impact investment. Internationella rapporter om fenomenet har även använts för att kartlägga de aktiviteter som genomförts i de länder som ingår i studien. Slutsats: Studien visar att impact investment har flera olika innebörder i Sverige. Impact investment har formats av sitt sammanhang vilket har resulterat i att impact investment har översatts av nya hybridorganisationer i samhället. / Background: Impact investment is a new funding that has its origin and growth in both the USA and Europe. It is now emerging to Sweden. The phenomenon is described in the popular science literature as investments with the intention to generate measurable social and/or environmental impact along with a financial return. In Sweden impact investment has been observed for only a few years. Swedish operators have started to use the funding and the phenomenon can be understood as an idea that has moved to a new context, where it has been noticed and used in operational activities. Aim: The aim of the study is to create an understanding of the phenomenon impact investment in Sweden and to analyse in what way impact investment has been formed by its context. Methodology: The study has a hermeneutic research approach and has been conducted with a qualitative approach. The study has been realized with a total of seven key figures in the Swedish organizational field of impact investment. International reports of the phenomenon have been used to track the activities conducted in the countries included in the study. Conclusion: The study shows that impact investment has many different meanings in Sweden. Impact investment has been formed by its context and has been translated by new hybrid organisations in the society.

Bakgrund: Redovisningsinformation är en informationskälla för främst aktieägare och långivare. Investerare använder informationen för att kunna göra prognoser för framtida kassaflöden och därigenom prissätta aktier i syfte att uppnå lönsamma, långsiktiga placeringar på aktiemarknaden. Kan en investerare få hjälp av företagens redovisning för att öka värdet på sin placering? Syfte: Att undersöka sambandet mellan räntabilitet på eget kapital och aktiers effektiva avkastning Avgränsningar: Studien omfattar tiden 1997 till 2004 och baseras på företag tillhörande branschen Konsumentvaror, enligt tidningen Affärsvärldens branschindelning. Genomförande: Sambandet mellan parametrarna utvärderas med hjälp av regressionsanalys. För varje år utförs regressioner för att fastställa förklaringsgrad, lutningskoefficient samt regressionens signifikans. Eftersom undersökningsperioden sammanfaller med den kraftiga börsnedgången på aktiemarknaden studeras dess påverkan på prognostillförlitligheten. Detta undersöks genom att dela in undersökningsperioden i tre tidsperioder, före under och efter nedgången. Slutsats: Det som kan sägas är att räntabilitetsprognoserna, under vår undersökningsperiod, inte var ett bra mått att se till för att förutsäga aktiers verkliga avkastning. Orsakerna till den negativa kopplingen mellan aktiemarknaden och redovisningen kan endast spekuleras i och kan bero på psykologiska fenomen, investerarnas försummelse av räntabilitetsprognoserna eller att prognoserna redan vid publiceringstillfället var diskonterade i aktiekurserna. / Background: Accounting is a source of information mainly aimed for shareholders and lenders. Investors use the information to create forecasts for future cash flows and in that way to price shares in purpose to achieve profitable, long-term investments on the stock market. Is it possible for an investor to get help from the accounting to increase the value of their investment? Purpose: To examine the relation between return on owners’ equity and stock return. Limitation: The examined period is between 1997 and 2004 and comprises the companies that according to the magazine Affärsvärlden belong to the branch Consumer goods. Realization: The relation between parameters is evaluated by regression analysis. The regressions are performed for each examined year to get explanatory power, regression coefficient and significance. Because the examined period coincident with the stock market decline, we have studied this influence on the forecasts reliability. We have examined this by splitting the examine period into three parts: before, during and after the stock market decline. Results: The forecasts of return on equity were not a good measure to predict the stock return. The causes to the negative connection between the stock market and accounting can just be speculated. It can depend on the psychological phenomenon, the ignorance of the forecasts by the investors or because that forecasts at the moment they are published already were included in the stock prices.

Research Questions: • Will a portfolio based on value stocks, on a risk-adjusted basis, outperform a portfolio based on growth stocks on the Stockholm Stock Exchange? • Is the superior strategy able to generate abnormal risk adjusted returns by beating the OMXS in-dex? Purpose: The purpose is to investigate if an investor by purchasing a portfolio based on value stocks will outperform a portfolio based on growth stocks. Furthermore the authors aim to examine if the superior portfolio can beat the OMXS index and create abnormal returns on the Stockholm Stock Exchange. Method: The quantitative research method is used when gathering information. To deter-mine which stocks to include each year between 1993 to 2005 the price-to-book ratio (P/B) is used. Based on this multiple the sample is divided into two extreme groups of low and high P/B companies. These two groups are further divided according to their price-to-earning ratios (P/E). This creates four portfolios, which symbolizes value and growth stocks. Each portfolio’s return is recorded annually during the 12 year period. The returns are risk-adjusted in order to find the superior portfolio. This portfolio is then compared with the OMXS index for the same period to find out whether it has created an abnormal return. Conclusion: The superior and most extreme value portfolio, consisting of stocks with low P/B and low P/E ratios generated a cumulative risk-adjusted return of 1908% between 1993-2005 and beat the most extreme growth portfolio consisting of high P/Bs and high P/Es which generated a negative cumulative return. The superior portfolio was also able to beat the OMXS index during the years of 1993-2005, generating an abnormal risk-adjusted return of 7.77 times that of the OMXS index. / Frågeställningar: • Kommer en portfölj baserad på värdeaktier, på en riskjusterad basis att slå en portfölj baserad på tillväxtaktier på Stockholmsbörsen? • Kan den vinnande strategin skapa en riskjusterad överavkastning över OMXS index? Syfte: Syftet är att undersöka om en investerare, genom att köpa en portfölj baserad på värdeaktier, kan slå en portfölj baserad på tillväxtaktier. Vidare har författarna som mål att undersöka om den vinnande portföljen kan slå OMXS-index och skapa överavkastning på den svenska aktiemarknaden. Metod: Informationsinsamlingen till uppsatsen har en kvantitativ ansatts som grund. För att avgöra vilka aktier som ska inkluderas i undersökningen mellan åren 1993 till 2005 har författarna använt sig av nyckeltalet aktiekurs över eget kapital (P/B-tal). Med det här nyckeltalet till grund har urvalet delats upp i två extremgrupper, lågt och högt P/B. Dessa två grupper delades upp ytterligare efter dess aktiekurs över vinst (P/E-tal). Detta skapar fyra portföljer som symboliserar värde- och tillväxtaktier. Avkastning på portföljerna mäts årli-gen under 12 år och sedan riskjusteras för att hitta den mest lönsamma portföljen. Denna portfölj jämförs sedan med OMXS-index för samma period för att se om portföljen har skapat överavkastning. Slutsats: Den bästa och mest extrema värdeaktieportföljen som bestod av lågt P/B och lågt P/E skapade en kumulativ riskjusterad avkastning på 1908% och slog den mest extrema tillväxtportföljen som genererade en negativ kumulativ avkastning. Den bästa portföljen slog också OMXS-index under åren 1993 till 2005 och skapade en riskjusterad överavkast-ning på 7.77 gånger OMXS.

Baggrund: D. 1. januar 2007 trådte kommunalreformen i kraft i Danmark. Regionsdannelsen er den største ændring af den offentlige sektor siden kommunalreformen i 1970. Ansvaret for sundheds-væsenet bliver regionernes hovedopgave. Formål: At beskrive, analysere og diskutere de strukturændringer, der finder sted i sundhedsvæsenet, med hovedvægt på sygehusvæsenet i Danmark. Metode: Opgaven tager afsæt i et litteraturstudie, hvor udgangspunktet er officielle kilder og udredninger samt videnskabelig litteratur. Resultater: Strukturreformen, der er en centralisering, er inspireret af New Public Management-filosofien. Finansieringssystemet på sundhedsområdet er blevet væsentligt forandret med kommunalreformen. Det er en tvivlsom antagelse, at kommunale foranstaltninger er billigere end de regionale sundhedsydelser, og at nettobesparelsen er tilstrækkelig til at drive substitutionsprocessen. En nedsættelse af behandlingsgarantien fra to til en måned må forventes at stimulere markedet for private sundhedsydelser, med en underminering af den integrerede model med offentligt ejerskab og drift af sygehusvæsenet til følge. Konklusion: Den nye finansieringsmodel påvirker aktørernes økonomiske incitamenter, idet de enkelte aktører kun belønnes for de ydelser, de selv leverer til patienten, uden sammenhæng med resten af behandlingsforløbet. Den stigende aktivitetsafhængige finansiering udgør en væsentlig styringsmæssig udfordring. Ventetidsgarantien får med nedsættelsen fra to til en måned karakter af at være et servicemål, frem for at være en garanti for behandling af høj faglig kvalitet. / Background: On 1 January 2007 the Local Government Reform came into force. The formation of regions is the biggest change of the public sector since the Local Government Reform in 1970. The regions’ main task will be the responsibility for health service. Purpose: To describe, analyse and discuss the structural changes taking place in the Danish health service, with emphasis on hospitals. Method: The starting point of the essay is official sources and explanations as well as scientific literature. Results: The structural reform is a centralisation is inspired by the New Public Management philosophy. The financial system in the health care area has been changed significantly through the Local Government Reform. It is dubious to assume that local government measures are cheaper than the regional health services, and that the net saving is sufficient to drive the substitution process. A reduction of the treatment guarantee from two to one month must be expected to stimulate the private health service market, thereby causing undermining of the integrated model with public ownership and operation of health service. Conclusion: The new financing model will affect the financial incentives in the system as the individual players are only rewarded for the services they deliver to the patient with no relation to the remaining treatment. The increasing activity depending financing presents a significant management challenge. With the reduction from two months to one the waiting time guarantee will assume the character of being a service goal instead of a guarantee of treatment of high professional quality. / <p>ISBN 978-91-85721-28-3</p>

År 2000 blev det möjligt för svenska börsnoterade bolag att göra återköp av egna aktier. Detta har medfört ytterligare en möjlighet för hur bolagen kan distribuera den vinst de gör vid brist på andra gynnsamma investeringar. Under perioden 2000 till 2013 har 139 olika bolag genomfört återköp av egna aktier och bland dessa bolag varierar mängden återköpta aktier och antalet genomförda återköpsprogram kraftigt. Aktiebolagslagen sätter ramarna för återköpet och per återköpsprogram får maximalt tio procent av det totala aktiekapitalet köpas tillbaka. Bolagstämman beslutar om återköp skall bli aktuellt och beslutet sträcker sig som längst till nästa bolagsstämma. Sedan 2010 finns en utredning hos regeringen där det föreslås att ta bort tioprocentsspärren och låta det stå bolagen fritt att återköpa hur mycket aktier de vill. Detta examensarbete syftar till att undersöka den svenska markanden och att bidra i debatten och belysa ett område som ej tidigare har undersökts, nämligen sambandet mellan de bolag som genomför återköp av egna aktier samt hur ägarandelen i grupperna styrelsen, ledningen och verkställande direktör påverkas före och efter återköpen. Vidare analyser i den här studien inkluderar 126 av de 139 bolagen. Tretton bolag har exkluderats på grund av bristande uppgifter eller att årsredovisningar helt saknas. Materialet kategoriseras efter dels hur återköpen genomförs; ett enda program, flera program i följd alternativt spridda program, dels efter storlek på bolag enligt SmallCap, MidCap och LargeCap. Vidare analyseras sambandet mellan den genomsnittliga ökningen av det egna innehavet hos bolagets styrelse, ledning och verkställande direktör samt ägarandelen, bolagets storlek och återköpsstrategi. Den slutliga analysen bygger på de bolag som gjort flera återköpsprogram samt där styrelse och VD tillsammans ökat sitt genomsnittliga egna aktieinnehav per återköpsprogram. Vår studie visar ett signifikant samband utifrån den avsedda beroendevariabeln, den genomsnittliga ägarandelen för styrelse och VD samt ett signifikant negativt samband med storlekskategorin largecap. Vilket innebär att den genomsnittliga ökningen i innhav per återköpsprogram delvis kan förklaras genom hur stor ägarandelen var innan återköpet samt bolagets storlek. Även grupptillhörighet, det vill säga typ av återköpsstrategi, har ett samband men detta placerar sig strax under en signifikansnivå på 90 procent. / In the year of 2000 the Swedish government changed a part of the Swedish Companies Act and made it possible for swedish listed companies to repurchase a maximum of ten percent of their own shares. Up until today 139 companies have chosen to use this possibility to distribute some of their profit. Out of the 139 companies thirteen companies are excluded due to missing data, 126 companies remains in further studies of this paper. The pattern of the repurchase varies in three different systems; one share repurchase program alone, several consecutive share repurchase programs and several scattered share repurchase programs. We aim to study if there is a connection between the way the companies repurchase their own shares and the change in ownership within the board, CEO and company management. Our study show that a higher concentration of ownership within the board and CEO has a significant positive effect on the average increase of own shares per program. Also largecap firms has a significant negative effect on the average increase per program.

The field of the social economy and of the work integration social enterprises (WISE) in particular, is for many a more or less unknown area. Unlike ordinary enterprises the WISE's are different due to their aim of integrating disadvantaged people through work. In comparison with other small enterprises earlier research has shown that the WISE's are dealing with challenges regarding recruitment, participation, leadership, sustainable business ideas but above all, the access to funding. The purpose of this essay has therefore been to examine and analyze the financial situation of eight WISE's located in the Stockholm County. The results indicate that half of the enterprises perceive their economic situation as very unstable and as an obstacle to their further development. This perception seems to be more common among the younger enterprises which have not differentiated their businesses activities enough, which results in a greater reliance of the purchases of the public sector. The studied WISE's express a desire to reduce their dependence on the revenues from the public sector by increasing the revenues from other business activities, but this is something that has been proven to be both difficult and time consuming. In line with e.g. age, business maturation, expanded areas of business activities and increased knowledge, more funding opportunities seems to occur. A vast majority of the enterprises have a negative attitude towards external funding in terms of external equity capital, due to its presumable intrusion on the determination of the company. The field which WISE's are operating in is undoubtedly an important socioeconomic area since they react to one of the society’s most prominent problems; people in exclusion and all the problems the exclusion causes. The analysis of the examined enterprise's funding opportunities and its consequences are the main contributions of this essay as well as the further suggestions on how the WISE's financial situation can be improved.